Varför Bor Så Många I Stockholm?

Befolkningstillväxt – Stockholms befolkning har nästan alltid växt. I synnerhet kring förra sekelskiftet när stenstaden byggdes och på 1940-talet när tunnelbanan började byggas ökade stadens befolkning kraftigt. När miljonprogrammen byggdes på 1960- och 1970-talen i våra grannkommuner minskade dock stadens befolkning då många av Stockholms invånare flyttade härifrån till nya hem.
Visa hela svaret

Hur många procent av Sveriges befolkning bor i Stockholm?

Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare – I den sista kommungruppen finns 173 kommuner. Gruppen i sin helhet har en folkmängd på lite mer än 2 miljoner vilket utgör 19 procent av landets totala folkmängd. Det är nästan lika många som bor i Storstockholm eller i gruppen större högskolekommuner.
Visa hela svaret

Hur många invandrare bor i Stockholm?

Stockholms län Stockholms län hade en befolkning på 2 231 439 personer år 2015. Av invånarna var 522 818 personer utrikesfödda, vilket motsvarade 23% av länets totala befolkningsmängd.42% av de utrikesfödda i Stockholms län hade eftergymnasial utbildning år 2015, och ytterligare 2,2% hade en forskarutbildning.

Källa: SCB Källa: SCB Källa: SCB

: Stockholms län
Visa hela svaret

Vilket land har mest invandrare i Sverige?

Invandring till Sverige 2021 och 2020 efter de 20 vanligaste födelseländerna för de invandrade 2021 –

Rang totalt	Födelseland	Antal invandringar	Rang
		2021	2020	Procentuell förändring	2020
		Totalt	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	totalt	totalt
	Totalt	90 631	44 163	46 468	82 518	39 748	42 770	9,8
1	Sverige	10 480	5 114	5 366	11 660	5 737	5 923	‑10,1	(1)
2	Indien	6 017	2 737	3 280	4 061	1 754	2 307	48,2	(2)
3	Syrien	3 538	1 906	1 632	3 293	1 723	1 570	7,4	(3)
4	Tyskland	3 501	1 805	1 696	2 393	1 299	1 094	46,3	(6)
5	Pakistan	3 240	1 319	1 921	2 441	965	1 476	32,7	(5)
6	Polen	3 181	1 225	1 956	2 530	951	1 579	25,7	(4)
7	Iran	2 443	1 215	1 228	2 082	1 010	1 072	17,3	( 10)
8	Irak	2 122	1 015	1 107	2 271	1 042	1 229	‑6,6	(7)
9	Turkiet	2 077	927	1 150	1 853	814	1 039	12,1	( 11)
10	Kina	2 025	1 060	965	1 838	950	888	10,2	( 12)
11	Afghanistan	2 022	1 008	1 014	2 270	999	1 271	‑10,9	(8)
12	Förenta staterna	1 898	972	926	1 587	780	807	19,6	( 15)
13	Finland	1 635	946	689	1 708	1 001	707	‑4,3	( 13)
14	Danmark	1 563	720	843	1 679	773	906	‑6,9	( 14)
15	Rumänien	1 562	597	965	1 274	523	751	22,6	( 18)
16	Förenade kungariket	1 409	562	847	2 084	799	1 285	‑32,4	(9)
17	Norge	1 376	693	683	1 321	678	643	4,2	( 17)
18	Frankrike	1 281	603	678	908	409	499	41,1	( 27)
19	Brasilien	1 235	652	583	883	476	407	39,9	( 28)
20	Eritrea	1 165	570	595	1 550	716	834	‑24,8	( 16)
	Övriga länder	36 861	18 517	18 344	32 832	16 349	16 483	12,3

Visa hela svaret

Varför är Stockholm huvudstad i Sverige?

Stockholm: Stormakten krävde en centralort Stockholm vid stormaktstiden, skildrat i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna, © Kungliga Biblioteket Robert Sandberg har skrivit en doktorsavhandling som heter I slottets skugga: Stockholm och kronan 1599–1620 (Atlantis 1991). Det är under denna period som Stockholm börjar bli en metropol inte bara till namnet utan också till gagnet.

• Verket ingår i en satsning av Kommittén för stockholmsforskning som kallas “Stockholm blir huvudstad”.
• R 1252 nämns Stockholm för första gången, som dateringsort i ett brev från Birger Jarl.
• Men var Stockholm huvudstad då? – Nej, det var det definitivt inte.
• Däremot säger oss det faktum att Birger Jarl befann sig där att Stockholm var en viktig stad eller på väg att bli en viktig stad redan så tidigt.

Stockholm hade redan vid denna tid handelsförbindelser mot södra Östersjöområdet, med Lübeck. Vilken roll spelade de här handelsförbindelserna under medeltiden? – De var viktiga. Stockholm ligger väldigt strategiskt, precis vid utloppet från Mälaren ut mot Saltsjön.

• Det var ju det läget som gjorde att Stockholm blev en så viktig stad så småningom.
• När benämns Stockholm “huvudstad” för första gången? – Första gången som Stockholm kallas huvudstad är på 1390-talet.
• Men “huvudstad” hade inte alls samma betydelse då som det fick senare.
• Förmodligen betydde det “huvudort” eller någonting liknande, alltså den främsta staden i riket.

Vad ska man egentligen sätta för kriterier för begreppet huvudstad? – Vi får väl utgå från vad vi i dag menar med huvudstad. Och det är i första hand säte för centralförvaltningen och administrationen. Normalt menar man också residensstad, även om det inte är ett absolut kriterium i dag heller.

1. Nederländerna har till exempel två huvudstäder.
2. Men åtminstone bör den vara säte för centralförvaltningen och administrationen.
3. Hur var det med detta under medeltiden? – Under medeltiden hade Sverige i stort sett ingen centraladministration alls.
4. Ett par sekreterare var vad kungen hade att tillgå.
5. De var för det mesta präster som avlönades av kyrkan, inte av honom själv.

Han fick till och med fråga påven om lov? – Ja, det fick han göra. Magnus Eriksson, kung på 1300-talet, skrev till påven, som på den tiden satt i Avignon i Frankrike, och bad om lov att få använda ett par präster som sekreterare. Var Sverige underutvecklat i det här avseendet? – Det kan vi väl säga, jämfört med Frankrike och England.

Men “underutvecklat” är egentligen ett felaktigt ord. Sverige hade ju inte utvecklat ett feodalväsen heller, vi hade en fri bondeklass. Bland annat detta gör att jag inte tycker att vi ska kalla Sverige för underutvecklat. Man kan i alla fall fastslå att Stockholm inte var någon obetydlig stad under medeltiden.

Det var väl ändå den största av de små städer som vi då hade? – Stockholm var sannolikt tre eller fyra gånger större än de näst största städerna under medeltiden. Det var också den viktigaste staden ur militärstrategisk synpunkt. Den som behärskade inloppet till Mälaren behärskade det dåvarande Sverige.

1. Och det är viktigt att påpeka att Stockholm på den tiden faktiskt låg mitt i riket.
2. Det medeltida Sverige omfattade ju både det gamla Sverige (alltså utan Skånelandskapen) och dessutom Finland.
3. Mittaxeln i Sverige låg i Mälaren och fortsatte över Åland till Åbo skärgård.
4. Större delen av Norrland var i stort sett obebott – förutom av samer förstås.

Vi hade även över tvåhundra år av unionstid. Vilken var då metropolen i denna nordiska union? – Norden var en union, men samtidigt var det tre länder som i första hand hade samma regent. Den viktigaste staden blev utan tvekan Köpenhamn. Stockholm blev en väldigt betydelsefull stad under den här tiden, kommersiellt och strategiskt.

När kan man då kalla Stockholm huvudstad? – Om man ska lägga tonvikten vid huvudstadsfunktionen var det egentligen först under 1600-talet. Så sent?

– Ja, det var från 1620-talet som Sverige började utveckla en centraladministration. Det var också under den här tiden som Sverige blev en stormakt i Europa. Då krävdes en administration som kunde ta in skattepengar och skriva ut soldater. Från den här tiden fick Stockholm definitivt positionen som huvudstad.

Man hade kunnat vänta sig att detta skulle ske under den handlingskraftige Gustav Vasa. – Ja, det kunde man tycka. Men fortfarande var centraladministrationen väldigt dåligt utvecklad då. Det Gustav Vasa i första hand gjorde var att utveckla lokaladministrationen, det vill säga skattefogdar ute på landsbygden.

Däremot hade han väldigt få administratörer eller förvaltningsmedhjälpare till sitt förfogande. Och de han hade följde med honom. Gustav Vasa själv befann sig ofta ute på resande fot. Under medeltiden var regenterna i Europa, även i Sverige, oftast på resande fot till kungsgårdar eller motsvarande.

När tog den epoken slut? – Karl IX, som var kung till 1611, reste fortfarande runt. Han tillbringade i genomsnitt bara tre-fyra månader per år i Stockholm. Det var under Gustav II Adolfs tid som Stockholm egentligen blev huvudstad. Men Gustav Adolf befann sig också ofta på resande fot, inte minst därför att han var ute i krig.

Det var egentligen under Kristinas förmyndarregering och sedan hennes tid som drottning som vi fick en regent som mer eller mindre permanent satt i Stockholm. Det var alltså under denna stormaktstid som centralförvaltningen började byggas upp? – Ja, och mannen bakom det var egentligen inte någon av regenterna, utan rikskanslern Axel Oxenstierna som innehade sitt ämbete 1611–54.

Det var han som utvecklade den svenska byråkratin kan man säga. Stormaktstiden var därmed en betydelsefull tid för Stockholm? – Under perioden 1610 till cirka 1670 sex- eller sjudubblades stadens invånarantal. Det berodde delvis på att Sveriges handel ökade oerhört snabbt under 1600-talet. Ungefär två tredjedelar av Sveriges utrikeshandel gick över Stockholm.

– Men det berodde också på att det var under den här tiden som Sveriges centralförvaltning byggdes ut. Då bosatte sig högadeln och många ofrälse personer i Stockholm. De byggde palats och skapade många nya arbetstillfällen. Fortfarande betydde Stockholm mycket som handelsstad.

1. Men där fanns också ett drag av tvång, till exempel det beryktade bottniska handelstvånget.
2. Varför fick man ta till sådana åtgärder? – Det finns flera förklaringar till det.
3. Dels var det naturligt för ett litet land som Sverige att koncentrera kapital och de starkaste borgarna till en plats.
4. Det gällde ju också att konkurrera med utländska köpare, tyskar först och senare holländare.

Men man hade också från statsledningens sida en tro på att en stark och ekonomiskt mäktig huvudstad skulle få till följd att de andra städerna drogs med upp. – Det var väldigt viktigt, ansåg många då, att man hade starka städer. Starka städer betydde, menade man, automatiskt en stark ekonomi för den omkringliggande landsbygden.

• Fick man en stark huvudstad skulle de andra städerna i riket växa och bli starka, och därigenom skulle hela landets ekonomi bli starkare.
• Och dessutom var det mycket lättare att beskatta handeln när den låg i några få städer.
• Då slapp man splittra tullresurserna och de kontrollinstrument som fanns.
• Stockholms kärna låg på Stadsholmen, nuvarande Gamla stan.

Men när blev malmarna en del av Stockholm? – Bebyggelsen började växa upp närmast på Norrmalm (kring nuvarande Gustav Adolfs torg upp mot Brunkebergsåsen) och även på Södermalm (vid och Södermalmstorg upp mot Götgatan) redan på 1500-talet. Men det var en träbebyggelse som brändes ner vid ett par tillfällen när Stockholm belägrades av fiender.

• Men redan i början av 1600-talet bodde sannolikt en majoritet av Stockholms invånare på malmarna.
• Norrmalm blev en självständig stad under drygt trettio år (1602–35), Norra förstaden.
• Södermalm däremot ingick hela tiden i Stockholm.
• Ungsholmen, Skeppsholmen och Ladugårdslandet, det vill säga nuvarande Östermalm, är statligt ägd mark från början.

Under 1600-talet donerades allt det här till staden i etapper för att Stockholm skulle få möjlighet att växa. Om du tittar ut över Europa, finns det då ett gemensamt mönster för huvudstadsbildning? – På sätt och vis. Det som var väldigt typiskt under tidigmodern tid, framför allt på 1600-talet, var att huvudstäderna i Europa växte väldigt kraftigt och snabbt.

1. I många fall berodde det på att de europeiska staterna blev mycket starkare.
2. Det växte upp en administration, och de flesta stater fick enväldiga kungar.
3. Det innebar att de drog till sig administratörer.
4. Det bildades stora militärapparater i huvudstäderna, och de drog i sin tur till sig mycket outbildat arbetsfolk.

Städerna växte, delvis på landsbygdens bekostnad. Gäller samma mönster för Stockholm? – Till en viss del. Men inte så utpräglat som i till exempel Madrid eller Berlin senare. För Stockholm var ju en stor handelsstad. Och det gör att det för Stockholms del är lite svårt att avgöra vilka faktorer som är mest betydelsefulla.

• Sveriges geografiska utseende ändrades radikalt i två omgångar.
• Först i och med införlivandet av de dansknorska områdena kring mitten av 1600-talet, sedan i och med förlusten av Finland 1809.
• Därmed var Stockholm inte längre en huvudstad i mitten av landet.
• Har det haft någon betydelse? – Ja, det har det haft, men det blir tydligt först på 1700-talet.

När de dansk-norska områdena inkorporerades under 1600-talet innebar detta egentligen inget negativt för Stockholm mer än ur en aspekt. När Karlskrona grundlades i det erövrade Blekinge berodde det på att Stockholm hade hamnat för långt bort för att vara bas för,

• Dessutom låg Stockholm mycket längre norrut där det var fruset mycket längre tid.
• Man kände sig tvungen att under slutet av 1600-talet anlägga en flottbas längre söderut.
• Då anlades Karlskrona som snabbt blev en av Sveriges största städer.
• Detta medförde att en del av Stockholms tillväxtpotential försvann.

Staden växte inte lika mycket längre. – Men det som sedan innebar en negativ faktor för Stockholm var att Sverige i slutet av stora nordiska kriget förlorade de baltiska och delvis de nordtyska provinserna. Då var Stockholm inte längre centrum i ett östersjövälde.

– Däremot är det väl tveksamt om förlusten av Finland i början av 1800-talet hade lika stor betydelse. Då var det andra tillväxtfaktorer som började få större betydelse för Stockholms del. Så småningom kom industrialiseringen. Under 1800-talet växte Stockholm åter. Men under 1700-talet växte Stockholm inte alls, tvärtom minskade det i början av århundradet.

Europas nationer har vanligen behållit en centralistisk struktur med stark tonvikt på huvudstäderna (undantag är Nederländerna, Schweiz och Tyskland). Är det bra att så mycket i ett modernt samhälle koncentreras till en huvudstad? – Naturligtvis kan man tycka att det vore bättre att man spred ut en hel del av de funktioner som huvudstaden har.

Samtidigt är det ofrånkomligt att en huvudstad har en betydelse som går utanför det rent konkreta. Huvudstaden utgör en väldig lockelse för folk från resten av landet, hur mycket man än förnekar det, tror jag. De flesta länder som historiskt går tillbaka till medeltiden har en stor stad som fungerar som ett slags port ut mot resten av omvärlden.

– Och det är inte så lätt att ersätta den betydelsen av Stockholm. Även om man skulle bygga upp nätverk med datorer, där det i princip går att sitta och jobba var som helst, ersätter detta aldrig helt och hållet de personliga kontakterna och den betydelse dessa har.

Men det här är naturligtvis en väldigt känslig balans, Till sist: du har påpekat att det faktiskt inte finns någon stockholmshistoria. Stämmer det verkligen? – Det har naturligtvis i olika sammanhang skrivits en massa böcker och uppsatser om Stockholm. Men det vi inte har är en sammanhållen stockholmshistorik, som går från tidig medeltid och fram till 1900-talets slut.

Det har de flesta andra svenska städer. Definitivt skulle vi behöva en ordentlig historik över Stockholm i flera band, som bygger på den senaste vetenskapliga forskningen. Är du beredd att skriva den? – Jag skulle gärna vilja vara med och skriva den. Men ett sådant verk är ju inte någonting för en enda person utan då krävs ett lagarbete.
Visa hela svaret

Hur många procent av Sveriges befolkning är svenskar?

Hur många i Sverige är födda i ett annat land? I slutet av 2019 bestod ungefär 19,6 procent av Sveriges befolkning av utrikes födda. Av alla utrikes födda kom 11,4 procent från Finland, Norge, Danmark eller Island. Finland har varit det vanligaste födelselandet sedan 1940-talet.

De senaste årens höga invandring av personer födda i Syrien medförde att Syrien passerade Finland som det vanligaste födelselandet för utrikes födda i Sverige 2017. År 2019 var 9 procent av den utrikesfödda befolkningen från Syrien och 5,6 procent från Finland. Statistiska centralbyrån redovisar även statistik om så kallad utländsk bakgrund, vilket syftar på personer som är utrikes födda eller har två utrikesfödda föräldrar.

Andelen medborgare med utländsk bakgrund är 25,5 procent av hela Sveriges befolkning.2019 fanns det drygt 2,6 miljoner personer med utländsk bakgrund.64 206 personer blev nya svenska medborgare 2019, en marginell ökning från året innan. Individer med utländsk bakgrund utgjorde nästan hela den befolkningsökning som skedde 2019.
Visa hela svaret

Vilken stadsdel är bäst i Stockholm?

Stockholmarnas Stockholm – Kungsholmen i topp Kungsholmen har nöjdast invånare, Södermalm anses ha bästa atmosfären medan Norrmalm lockar mest för krogliv och kultur. På Östermalm upplever man sig mest trygg. Det är några av insikterna från rapporten “Stockholmarnas Stockholm” från Novus/Stadsutvecklarna i Värtahamnen, som kartlagt vad som får stockholmarna att trivas i sin stad.

Fortsatta utvecklingen – Den fortsatta utvecklingen av Stockholm måste bygga på insikter om vad som får människor att trivas i sin närmiljö, både i och utanför den egna stadsdelen. Det är något som sker alldeles för sällan, men som är helt nödvändigt för att vi ska kunna skapa attraktiva stadsmiljöer och för att Stockholm ska behålla sin attraktionskraft, säger Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och talesperson för Stadsutvecklarna i Värtahamnen.

Stadsutvecklarna i Värtahamnen har låtit Novus genomföra en undersökning bland boende i nio olika stadsdelar i Stockholm. Syftet har varit att få en bild av hur stockholmarna ser på sin stad, både vad de uppskattar i sin stadsdel och vad de tycker är bäst med andra stadsdelar.

Undersökningens resultat är tänkt att kunna bidra med kunskap till utvecklingen av det som ska bli Stockholms mest spännande nya område, Värtahamnen. Bra kommunikationer och tillgång till grönområden – Om stockholmarna fick skapa sin egen drömstadsdel i innerstaden så är bra kommunikationer, tillgång till grönområden och parker och en trygg stadsmiljö allra viktigast.

Bland yngre finns en önskan om ett bra utbud av restauranger, caféer och barer och för de äldre är det bra service som är viktigast. Med Värtahamnens läge och de planer som finns så har vi verkligen goda möjligheter att skapa stockholmarnas drömstadsdel, säger Kristina Alvendal.

Kungsholmsbor 97% (ganska nöjd 28%, mycket nöjd 69%) Östermalmsbor 95% (ganska nöjd 24%, mycket nöjd 71%) Södermalm 92% (ganska nöjd 15%, mycket nöjd 77%) Norrmalm 89% (ganska nöjd 21%, mycket nöjd 21%)

Topplista: Viktigaste trivselfaktorerna, totalt alla stadsdelar

Tillgång till grönområden 70% Tillgång till vatten/hav/sjö 51% Bra utbud av restauranger/kaféer/barer 39% En trygg stadsmiljö 37% Människorna som bor där 33% En lugn och tyst stadsmiljö En estetiskt tilltalande stadsmiljö Liv och rörelse på gator och torg 30% Goda shoppingmöjligheter 29% Möjlighet att utöva sport/idrott 28% Bra kulturutbud 24% En ren stadsmiljö 16%

Topplista: Bästa atmosfären

Södermalm 40% Kungsholmen 19% Norrmalm 15% Östermalm 14%

Topplista: Främsta anledningar till att besöka andra stadsdelar

Krogliv 21% Shopping 18% Kulturupplevelser 14%

: Stockholmarnas Stockholm – Kungsholmen i topp
Visa hela svaret

Får invandrare barnbidrag?

Du kan inte få barnbidrag när du får dagersättning från Migrationsverket. Om du har barn under 16 år med dig när du kommer till Sverige kommer vi att kontakta dig när du har blivit folkbokförd, för att du ska få barnbidrag. Om barnet flyttar till Sverige efter dig, ska du anmäla till oss att barnet har flyttat hit.
Visa hela svaret

Hur mycket pengar får flyktingar från Ukraina?

Ersättningen är 400 kronor per dygn och läggs till de 300 kronor som kommunen får för boende. Ersättningen betalas ut i efterskott, utan att kommunen behöver ansöka. Ensamkommande barn ersätts i övrigt som asylsökande ensamkommande barn, enligt gängse ersättningsregler.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en asylsökande per dag?

Hur finansieras flyktingmottagandet i Laholms kommun? – Laholms kommun får statlig ersättning för varje flykting med uppehållstillstånd som bosätter sig i kommunen. Den avser kostnader för etableringsinsatser såsom: • mottagande och praktisk hjälp vid bosättning • särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg med mera • utbildning i svenska för invandrare • samhällsorientering • tolk • andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället • vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration Kommunen får också en årlig grundersättning för flyktingmottagning och en årlig grundersättning för mottagande av ensamkommande barn.
Visa hela svaret

Hur många somalier bor i Stockholm?

Personer i Sverige födda i Somalia

Somalia · Sverige
Antal sammanlagt
99 697 (31 december 2019) varav 70 173 födda i Somalia och 29 524 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Somalia.
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Somalia (31 december 2018)
Göteborgs kommun 9 089 Stockholms kommun 8 069 Linköpings kommun 2 424 Malmö kommun 2 422 Borlänge kommun 2 361

/td> Språk svenska · somaliska · arabiska · Maay Maay

Till personer i Sverige födda i Somalia räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Somalia, Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2021 i Sverige sammanlagt cirka 70 000 personer födda i Somalia; 17 201 i Västra Götalands län, 12 945 i Stockholms län och 3 991 i Skåne län,
Visa hela svaret

Hur stor del av den svenska befolkningen är invandrare?

Hur många i Sverige är födda i ett annat land? I slutet av 2019 bestod ungefär 19,6 procent av Sveriges befolkning av utrikes födda. Av alla utrikes födda kom 11,4 procent från Finland, Norge, Danmark eller Island. Finland har varit det vanligaste födelselandet sedan 1940-talet.

De senaste årens höga invandring av personer födda i Syrien medförde att Syrien passerade Finland som det vanligaste födelselandet för utrikes födda i Sverige 2017. År 2019 var 9 procent av den utrikesfödda befolkningen från Syrien och 5,6 procent från Finland. Statistiska centralbyrån redovisar även statistik om så kallad utländsk bakgrund, vilket syftar på personer som är utrikes födda eller har två utrikesfödda föräldrar.

Andelen medborgare med utländsk bakgrund är 25,5 procent av hela Sveriges befolkning.2019 fanns det drygt 2,6 miljoner personer med utländsk bakgrund.64 206 personer blev nya svenska medborgare 2019, en marginell ökning från året innan. Individer med utländsk bakgrund utgjorde nästan hela den befolkningsökning som skedde 2019.
Visa hela svaret

Hur många nationaliteter finns det i Stockholm?

Här finns 193 nationaliteter | SvD I Stockholm bor människor från 193 olika länder. På en karta i dagens SvD kan du se vilka grupper som, vid sidan av de svenskfödda, dominerar i stadsdelarna. Mest segregerat bor de som är födda och uppvuxna här. Var vi bosätter oss styrs mer av plånbokens tjocklek än vår bakgrund.

Så här gjorde vi undersökningen: Stockholms Utrednings- och statistikkontor, USK, fick i uppgift att räkna andelen människor med utländsk bakgrund, det vill säga stockholmare som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är det. Stefan Liljevall på USK tog fram vilken grupp som dominerade, förutom de svenskfödda, i Stockholms 46 stadsdelar.

Kravet var att det skulle bo minst tio invandrade och maximalt 85 procent svenskfödda i området.– Överallt bor det mest svenskfödda. Jag vill poängtera att det inte rör sig om någon ghettobildning. Det handlar i många fall om små procentandelar av invandrargrupperna, säger han.

1. Anledningen till att grupperna kallas Norden och Mellanöstern, Östeuropa och Övriga Asien är att statistikkontoret inte vill uppge enskilda invånares etnicitet.
2. Det är också skälet till att de geografiska områdena inte är mindre.– Om andelen är liten i ett visst område finns risken att vi röjer enskilda människors etnicitet, säger Stefan Liljevall.Stockholm är etniskt segregerat, men fritt från ghetton.

Det säger Roger Andersson, professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. – Den som har goda ekonomiska resurser kan i stort sett välja fritt. Den som inte har det hänvisas till hyresmarknaden, och där är kötiden väldigt lång, särskilt i attraktiva områden.
Visa hela svaret