Hur Många Muslimer I Malmö?

Historik Historik – tiden, platsen, tanken och framtiden Historia och bakgrund Under 1960- och 70-talet anlände ett mindre antal muslimer till Sverige, främst från Medelhavsområdet. Efter hand ökade antalet invandrare från flera andra länder. Antingen fick muslimerna jobb i Sverige eller så gifte de sig med svenskar eller så sökte de ekonomiska möjligheter alternativt politisk asyl i Sverige.

Till en början hade många av de turkiska och jugoslaviska muslimerna endast för avsikt att stanna några år, men så småningom beslöt de sig för att stanna kvar. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har ett stort antal muslimer sökt asyl i Sverige, inte minst muslimer från Bosnien, men även afghaner och iranier.

Idag har Malmö Stad så många som 45000 personer med muslimsk bakgrund. I regionen finns det ca 100000 muslimer och i hela riket uppgår antalet muslimer till 350000. Den mångkulturella situationen Förutom att dessa muslimer representerade en mängd olika kulturella bakgrunder, språk, yrken och utbildningsnivåer, anlände de till ett land som tidigare varit religiöst och kulturellt homogent.

Idag är emellertid ca 20 % av befolkningen i Sveriges tre största städer av icke-svenskt ursprung, medan det nationella genomsnittet är något lägre. Det gäller följaktligen för den muslimska minoriteten att definiera sin framtid i ett multietniskt modernt land och samtidigt skapa en ny identitet. Generellt sett har muslimerna i Sverige strävat efter att integrera sig i sitt nya hemland trots att det i regel är en svår process.

De som anlände på 1960- och 1970-talet är nu ganska väl integrerade medan invandrarna under andra hälften av 80-talet samt 90-talet mött en hårdare arbetsmarknad och ett samhälle med högre utbildningskrav. Även det sociala klimatet har blivit hårdare.

Sverige brottas fortfarande med problemet att kunna erbjuda samma möjligheter för dess nya invånare. Det stod klart för några av 1970-talets invandrande muslimer att hela integrationsprocessen för att bli svensk medborgare skulle förenklas genom att bevara den muslimska identiteten. Samtidigt var det viktigt för den andra generationen, d.v.s.

de som var födda i Sverige med en eller båda föräldrar som muslimer, att kunna behålla sina föräldrars kulturella och religiösa arv. Projektet med moskén och Islamic Center grundades främst med avsikt att bevara det nutida muslimska arvet med en framtida svensk identitet.

Malmö moské projekt Tanken på att bygga en moské i Malmö väcktes redan i början på 1960 talet. Detaljplaneringen för bygget påbörjades emellertid i slutet av 1970 talet och byggnaden av moskén började i april 1983. Det stod klart för oss att muslimer aldrig skulle känna sig hemma i sitt nya land om de inte hade möjligheten att utöva sin religion, Islam.

Således sattes ett långt arbete igång för att få mark och finansiering till att bygga en moské i södra Sverige, där det till en början fanns det högsta antalet muslimer. Malmö Stad var väldigt tillmötesgående med att ändra sin stadsplanering och undvara en stor tomt på 32000 kvadratmeter till moskén.

1. Efter en rad arkeologiska, byråkratiska och administrativa undersökningar och processer så kunde man slutligen börja bygga och fredagen den 20 april 1984 hölls den första fredagsbönen i den nya moskén.
2. Vägen till dess fullbordande och finansiering var lång och svår, men tack vare Allah slutfördes arbetet.

Det visade sig därtill vara mycket lyckat, både för muslimer och icke- muslimer. Sedan början av 80 talet har den muslimska församlingen i Sverige ökat enormt på grund av immigration. Med anledning av utökade aktiviteter inom det sociala och kulturella fältet, har moskén blivit för liten för att tillgodose behovet hos Malmös muslimer.

Islamic Centers roll i Malmö Då många inledningsvis haft problem med det svenska språket, har några av de större grupperna bildat undergrupper inom centrat, just för verksamheter av religiös-, ekonomisk-, social- och utbildande karaktär.

Islamic Center har vänt sig till muslimerna och till det svenska samhället överlag, men också till andra religiösa grupper i Sverige. Den vackra moderna moskén med sina faciliteter har främst blivit muslimernas gemensamma plats för bön. På så vis har den fyllt ett religiöst behov hos muslimer med varierande nationell och kulturell bakgrund i Sverige.

• Denna multietniska bakgrund har i sig skapat många problem.
• Det är svårt att nå ut till många olika språkgrupper med att få medel och endast en liten del av muslimerna har kunnat använda arabiska som gemensamt språk utöver böna språket.
• Därför satsar Islamic Center sina krafter på att få det svenska språket som det gemensamma språket för Sveriges muslimer.

I Sverige har muslimerna tenderat att i första hand förankra en gemensam nationell och kulturell grund för att sedan föra in det islamiska arvet inom denna ram. Islamic Center verkar för att få de olika kulturella muslimska grupperna att arbeta tillsammans inom centret.

Målet med detta samarbete är att politiska frågor rörande enskilda muslimska länder inte bör tas upp i Islamic Center. Dessa bör i stället lämnas över till någon annan organisation. Den gemensamma grunden är islam och den gemensamma platsen är Sverige. Den politik som drivs inom centret har emellertid inte hindrat Malmös muslimer från att bistå med humanitär hjälp till krisdrabbade områden såsom Bosnien.

Islamic Center i Malmö – södra Sveriges islamiska representantYtterligare en av huvuduppgifterna för Islamic Center är att presentera islam för den icke- muslimska delen av samhället. Likaväl som centrat strävar att få muslimer att känna sig hemma i Sverige vilket kommer att skapa ett ökat förståelse för islam i det svenska samhället.

• Genom åren har samarbetet med religiösa och andra organisationer fungerat väl i Sverige.
• Även ickemuslimska samfund i regionen har bidragit ekonomiskt till moskén, vilket vi verkligen uppskattar eftersom det just uttrycker den förståelse och välvilja som de svenska muslimerna önskar förmedla.
• Centret har fått besök av tusentals skolelever som fått lära sig det mest väsentliga om islam.

De skeptiska äldre människor i regionen som besökt moskén, har i regel gått därifrån lättade, då de insett att islam inte skiljer sig alltför mycket från vad de varit vana vid i ett kristet sammanhang. Multinationella företag i Sverige som förhandlar med muslimska länder, har ofta tagit sina muslimska gäster och svenska anställda till centrat.

• Många andra grupper och organisationer har haft trevliga utbyten med Islamic Center vid olika tillfällen.Islamic Center har alltid lyckats förespråka ömsesidig förståelse, likaväl som vardagligt socialt och kulturellt utbyte.
• Ungdomskonferenser för både muslimsk och icke-muslimsk ungdom har arrangerats vid centret för att motarbeta rasism och andra oönskade tendenser samt för att främja vänskap.

Präster och Imamer har samarbetat t ex vid skolavslutningar. Ingenstans i Sverige är multietniska relationer bättre än i Malmö. Mycket av detta beror på den effektiva politiska organisationen och det faktum att Islamic Center varit välorganiserat samt handlat med ansvar och respekt.

Centret har idag blivit en religiös och kulturell träffpunkt På senare tid har moskén även börjat bli en turistattraktion för resande från Europa. Hinder med att integrera muslimer i Sverige Det har naturligtvis funnits en mängd hinder under de år man försökt få islam att accepteras i Sverige. Vissa av dessa hinder har man lyckats lösa medan andra återstår.

I de fall som muslimska kvinnor i Sverige har burit den traditionella huvudbonaden, har detta inte skapat några större problem. Det har i stället handlat om förklara att människor runt om i världen har olika traditioner vilka bör respekteras. Efter en rad statliga enkäter har man till stor del löst frågorna rörande muslimsk begravning.

Vissa problem kvarstår emellertid då den Svenska kyrkan traditionellt tagit hand om begravningar i Sverige. Religionsundervisningen är i dagens skola konfessionellt neutral, varav Islam upptar en rimlig del av undervisningen. Muslimernas sociala situation i Sverige Ett större problem är den snabba invandringen av muslimer till Sverige, vilket i sin tur har ökat det sociala trycket på Islamic Center.

Många muslimer har antingen varit flyktingar eller kommit till Sverige med begränsade tillgångar. Även om de i stor utsträckning får hjälp av myndigheterna, återstår uppgiften att integrera dem helt som invånare i det svenska samhället. Dessa muslimer kommer till centret för de stora ceremonierna i livet samt för att be och träffa muslimska bröder och systrar.

De kommer lika ofta till centret för att de behöver hjälp med annat. Vi gör vårt bästa men har begränsade resurser i fråga om personal och ekonomi. Därutöver har vi ambitionen att försöka organisera mer långsiktiga aktiviteter så att muslimerna kan integreras fullt i samhället. Vi vill också kunna representera islam i Sverige på en högre nivå och vi arbetar för en mer avancerad form av undervisning, Målet med vår verksamhet är att skapa förståelse och en opinion för att vi alla är likvärdiga och att vi gemensamt har lika stort ansvar och skyldighet att värna om Sveriges framtid tillsammans, trots våra olika livsstilar, religioner och/eller åsikt.

: Historik
Visa hela svaret

Hur många moské finns i Malmö?

Merparten av dagens moskéer i Sverige är alltså källar- eller lägenhets- moskéer. Det är därför svårt att beräkna hur många dessa moskéer är. I Göteborg uppskattas dock antalet källarmoskéer till 15–20 stycken. Mot- svarande siffra för Stockholm är cirka 20–30 och för Malmö 13 stycken.
Visa hela svaret

Hur stor andel invandrare i Malmö?

De vanligaste födelseländerna – I Malmö bor människor från 183 olika länder. Bland dem som är födda utanför Sverige är Irak det vanligaste födelselandet. År 2021 var 11 675 Malmöbor födda i Irak. Andra vanliga födelseländer i Malmö är Syrien (8 669), Danmark (7 485), Jugoslavien (7 257), Polen (6 619) och Bosnien-Hercegovina (6 374).
Visa hela svaret

Vilka får besöka en moské?

Är kvinnor välkomna till moskén och får man vara klädd hur man vill? – Enligt Islamiska kulturföreningen är alla välkomna till moskén och man får vara klädd hur man vill. Men i själva bönelokalen sitter män och kvinnor i olika rum.
Visa hela svaret

Hur många muslimer är det i Sverige?

Islam i Sverige och i världen – Majoriteten av världens muslimer bor i Asien, i länder som Pakistan, Bangladesh och Indonesien, Det finns uppskattningsvis drygt 450 000 personer i Sverige som har sina rötter i muslimska länder, Vilket land en person härstammar från är dock inte en tillförlitlig mätare gällande religiositet eftersom många människor som immigrerar har en annan religion än majoritetsreligionen i landet de utvandrat ifrån.

• Merparten av muslimerna i Sverige anses inte regelbundet praktisera islam.
• Sedan 1930-talet är det dessutom förbjudet att folkbokföra människor i Sverige efter religiös tillhörighet eftersom det strider mot religionsfriheten som ingår i de svenska grundlagarna.
• Hur många personer som ansluter sig till de respektive religionerna finns det därför inget tydligt mått på.

Islam är den yngsta av de fem världsreligionerna och den enda av dem som blev en erkänd religion redan under sin grundares (Muhammeds) livstid. Karta över islams utbredning i världen baserat på antalet anhängare i varje land. Källa: Pew Reseach
Visa hela svaret

Finns muslimer i Sverige?

Det är svårt att säga hur många muslimer det finns i Sverige, religiös tillhörighet ingår inte vid folkräkningarna, men antalet ligger nog omkring 300 000.120 000 eller något fler av dessa är troligtvis troende muslimer.
Visa hela svaret

Hur många muslimer bor i England?

Storbritannien – Religion I Storbritannien finns en lång rad religioner och samfund. Det finns två nationella kyrkor: den anglikanska (Church of England) i England och den presbyterianska (Church of Scotland) i Skottland. Under de senaste decennierna har samhället dock blivit allt mer sekulariserat.

Enligt folkräkningen 2021 såg sig drygt 46 procent av invånarna i Eng­l­and och Wales som kristna (i Skottland hölls folkräkningen 2022, och resultatet är ännu inte klart). I Nordirland var motsvarande siffra drygt knappt 80 procent, och katolikerna (inklusive de som har vuxit upp som katoliker) var för första gången fler än protestanterna (45,7 procent), medan motsvarande siffror för protestanter var 43,5 procent.

Närmare 4 miljoner av invånarna i England och Wales var muslimer (6,5 procent), varav merparten har sina rötter i Sydasien. Det finns även betydande sikhiska, hinduiska, judiska och buddistiska minoriteter (för första gången var buddisterna fler än judarna).

I folkräkningen i England och Wales angav drygt 37 procent att de saknade religion (i den folkräkning som gjordes 2011 var de icke-religiösa ännu fler i Skottland). I Nordirland hade den gruppen ökat från drygt 10 procent 2011 till något över 17 procent 2021. När Rishi Sunak tillträdde som brittisk premiärminister hösten 2022 blev han den första hindun på posten.

Den brittiska monarken måste tillhöra den anglikanska kyrkan och har inte rätt att gifta sig med en katolik. Monarken är även kyrkans överhuvud. Ärkebiskoparna i Canterbury och York samt biskopar och domprostar utses formellt av monarken på premiärministerns inrådan.

Det är dock biskopar och andra höga företrädare för kyrkan som lämnar förslag på kandidater till regeringen. Sedan 1992 kan kvinnor bli präster och från 2014 kan de även utses till biskopar.2015 utsågs för första gången en kvinna till biskop.2017 var ungefär 28 procent av prästerna kvinnor. Inom kyrkan finns det fortfarande en minoritet som motsätter sig att kvinnor får bli präster.

Ärkebiskopen i Canterbury leder den anglikanska kyrkan på global nivå. Hans position har dock ifrågasatts av kyrkoledare i framför allt Afrika som anser att kyrkan utvecklas i en alltför liberal riktning. Motsättningar har främst uppstått mellan dem som har välkomnat kvinnliga biskopar och öppet homosexuella präster och dem som motsatt sig dem.

1. Den anglikanska kyrkan förlorar stadigt medlemmar.
2. Det har lett till att en del debattörer har börjat ifrågasätta dess position som “nationell kyrka”.
3. Mellan 2012 och 2014 minskade antalet medlemmar med 1,7 miljoner.
4. Yrkans statistik visar också att antalet kyrkobesökare per vecka 2015 fallit under en miljon.

Samtidigt gör kyrkan ansträngningar för att nå ut via nya nätverk som träffas på kaféer, pubar med mera. Kyrkorna är också aktiva i socialt arbete, bland annat i driften av så kallade matbanker (se ). Även många andra protestantiska kyrkor har fått se sitt medlemsantal sjunka.

Resultatet av en undersökning av sociala attityder, som presenterades 2018, tyder på att denna utveckling har fortsatt. Enligt (British Social Attitudes) hade antalet personer som sade sig sakna religion ökat från 41 procent 2003 till 52 procent 2018. Det är framför allt bland de unga som de stora förändringarna har skett.

Enligt siffror från en undersökning som gjorts av det amerikanska forskningsinstitutet 2018 ansåg bara var tionde britt att religion var en viktig del av deras liv, men var femte invånare deltog i en religiös ceremoni minst en gång i månaden. Den skotska presbyterianska kyrkan, som omfattar omkring en tredje­del av skottarna, utser sina egna ämbetsmän och är inte underordnad någon världslig myndighet.

Vid sidan av de nationella kyrkorna finns den walesiska anglikanska kyrkan. Det finns även en rad fria protestantiska samfund: metodister, baptister, Förenade reformkyrkan, Frälsningsarmén, pingstvänner med flera På 1500-talet förbjöds den katolska kyrkan i England och Wales, i samband med att kung Henrik VIII bröt med påven (se ).

Katolska kyrkan återupprättades 1850. En synod inom den anglikanska kyrkan i Wales röstade 2013 för att tillåta att kvinnliga präster att utses till biskopar. Liknande beslut hade tidigare fattats av den anglikanska kyrkan i Skottland och Nordirland. De främsta kyrkorna i Nordirland är den protestantiska Church of Ireland och katolska kyrkan.

Den fundamentalistiska Fria presbyte­rianska kyrkan, som grundades 1951 av pastor Ian Paisley, har haft ett relativt stort politiskt inflytande i Nordirland. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av religion. Sedan 2006 är det i England och Wales förbjudet i lag att “uppvigla till religiöst hat”.

På senare år har antalet hatbrott med religiösa inslag ökat (med undantag för Skottland), oftast riktade mot judar och muslimer. Enligt organisationen Community Security Trust (CST) ökade antalet antisemitiska incidenter 2019, för fjärde året i rad. Extra stor har ökningen varit när det gäller hot via sociala medier.

1. På senare år har Labour anklagats för att inte ta itu med problem med antisemitism inom delar av partiet (se ).
2. Islamistiska terrorattentat i Europa, den brutalitet som Islamiska statens (IS) gett prov på i Syrien och Irak har förstärkt antimuslimska stämningar i Storbritannien.
3. Samtidigt finns det en religiös tolerans.

Ett exempel på det är att London 2016 för första gången valde en muslim, Labourpolitikern Sadiq Khan, till borgmästare. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. : Storbritannien – Religion
Visa hela svaret

Vad är det för är för muslimer?

Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum, Stuttgart, Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender. Tideräkningen börjar 16 juli 622 då profeten Muhammed emigrerade från Mekka till Medina, Det arabiska ordet för denna emigration är hijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern,
Visa hela svaret

Hur många invandrare tog Sverige emot 2022?

Månadsstatistik

Månadsstatistik beviljade uppehållstillstånd	jan-nov 2022	november 2022
Arbete	39,470	1,136
Asyl inklusive sökande enligt massflyktsdirektivet	54,649	2,071
EU/EES	7,310	626
Studier	13,505	494

Visa hela svaret

När tog Sverige in mest invandrare?

Utvandring efter kön och födelseland 1970–2021 samt framskrivning 2022–2070 – Antalet invandrare har varierat från år till år och man kan se de stora topparna med arbetskraftsinvandring i slutet av 1960-talet, flyktingar från bland annat Iran i slutet av 1980-talet och från Jugoslavien i början av 1990-talet. Under 2000-talet har antalet invandrare ökat och nådde den högsta nivån någonsin 2016.

Sedan dess har invandringen minskat, främst på grund av en minskad asylinvandring. Förutom asylinvandring bidrar återvändande Sverigefödda, arbets- och studierelaterad invandring, och en anhöriginvandring till både Sverigefödda och utrikes födda till hur många som invandrar till Sverige. Bland flyktingar och arbetskraftsinvandrare återfinns fler män än kvinnor och det är vanligare att anhöriginvandrare är kvinnor än män.

De flesta år, men inte alla, har det invandrat något fler utrikes födda män än kvinnor. De senaste åren har det varit ett större mansöverskott. Det är en konsekvens av de senaste årens flyktinginvandring. Varefter flyktinginvandringen minskar och följs av en anhöriginvandring minskar mansöverskottet, men det antas vara fler män än kvinnor som invandrar under hela framskrivningsperioden.

År 2021 invandrade drygt 90 000 till Sverige. Till följd av coronapandemin var det betydligt färre än före pandemin, 2019, men något fler än 2020. Invandringen beräknas på längre sikt öka till drygt 100 000 per år. Det är ungefär som årsmedelvärdet för hela 2000-talet. De framtida antagandena om migrationen är mycket osäkra, både på kort och på lång sikt.

Det är högst troligt att invandringen kommer att variera i framtiden, på ett liknande sätt som den gjort historiskt, men var i tiden dessa toppar kommer att inträffa är omöjligt att förutse. Nivån ska tolkas som ett medelvärde som antalet invandrare kommer att variera omkring.

Framöver förväntas invandringen fortsätta påverkas av konflikter och politisk instabilitet i omvärlden men även av att människor som söker sig till Sverige av andra skäl ökar. Utvandringen av personer födda i Sverige har länge haft en ökande trend. Fram till början av 1990-talet utvandrade omkring 10 000 personer per år som var födda i Sverige.

Under 1990-talet ökade antalet och sedan dess utvandrar närmare 20 000 personer per år. Det är ungefär lika många kvinnor som män, men de senaste tio åren har det utvandrat något fler män än kvinnor födda i Sverige, något som vi beräknar ska fortsätta.

1. Utvandringen av utrikes födda följer den tidigare invandringen.
2. Fram till början av 2000-talet var det ungefär lika många utvandrare som var födda i Sverige och som var utrikes födda.
3. Därefter har antalet utvandrare födda utomlands ökat som en följd av att den utrikes födda befolkningen ökat i Sverige.

Under alla år har det utvandrat fler män än kvinnor födda utomlands och det förväntas fortsätta. Olika grupper har olika benägenhet att utvandra. De som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga stannar kvar i större utsträckning, medan de som kommer för att arbeta eller studera i större utsträckning lämnar landet.

I framtiden bedöms att en större andel av invandrarna än tidigare är grupper vars flytt till Sverige bedöms vara mer temporär än permanent och därmed antas även utvandringen öka. På kort sikt kan framskrivningen ses som en befolkningsprognos. På längre sikt ska framskrivningen ses som just en framskrivning av befolkningen, om det beteende och de trender som vi idag kan se fortsätter i framtiden.

Dessutom antas att de regelverk som gäller i dag fortsätter att gälla under hela framskrivningsperioden. Redan på kort sikt kan förändringar i samhället eller i omvärlden göra att förutsättningarna för framskrivningen förändras.
Visa hela svaret

Hur många procent av somalier jobbar?

Bristen på sysselsättning präglar somaliernas liv i Sverige. Bara 28 procent av männen och 18 procent av kvinnorna har jobb. Sjubarnsmamman Sowda Muhammed har sökt över hundra jobb, men inte fått något än trots att hon är utbildad undersköterska. Det bubblar av aktiviteter i Somaliska föreningens fullsatta lokaler i en källarvåning ett stenkast från centrum i invandrartäta Rosengård i Malmö.

Ett par flickor får läxhjälp i ett hörn inför skolstarten om några dagar, medan alla andra barn sitter djupt koncentrerade framför teven som visar en tecknad film på modersmålet. De vuxna har fullt upp med förberedelserna inför Rosengårdsfestivalen. Föreningen är nämligen den största av fem somaliska föreningar i Rosengård och huvudarrangör av festivalen som anordnas för första gången i år.

På många av de fotografier som pryder väggarna skakar föreningens grundare Abdullahi Farah Qaarey hand med socialdemokratiska storheter som Ingvar Carlsson och Göran Persson. Överst hänger ett porträtt av en ung Olof Palme. Fotografierna säger något om varför just valdistriktet Herrgården i Rosengård blev socialdemokraternas starkaste fäste i Sverige valet 2010, då partiet fick 87,52 procent av rösterna.

• Såvitt nuvarande ordföranden Hashim Abdikarem vet var grundaren Qaarey en övertygad socialdemokrat, och för övrigt den enda somalier som lyckats utbilda sig till jurist i Sverige.
• Bara drygt en femtedel av somalierna i Sverige är sysselsatta – 28 procent av männen och 18 procent av kvinnorna har jobb.

Motsvarande andel för hela riket var 75 procent och för samtliga utlandsfödda drygt 40 procent år 2010. Så när Arbetet ber ordföranden att få tala med några arbetslösa medlemmar ordnar han det omgående. In till hans lilla kontorsrum längst in i föreningslokalen kommer fyra småbarnsmammor som aldrig haft något jobb i Sverige.

Och två unga män som varit på desperat jakt efter ett jobb, vilket som helst, sedan de slutade gå i skolan för fem-sex år sedan. Den ena hoppade av gymnasiet i tvåan, den andra gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Den yngsta av de fyra kvinnorna är 26-åriga Laila Muhammed Abdulmuttalib, som har fött tre barn sedan hon kom till Sverige 2009, och som inte har någon annan utbildning än en kurs i svenska för invandrare (SFI).

– Det är min man som försörjer familjen, säger hon. Han får städjobb, men tyvärr bara till och från. Sowda Muhammed är den enda av kvinnorna som lyckats gå en yrkesbildning. Men hittills har hon inte haft någon nytta av undersköterskeutbildningen på Komvux, eftersom hon har fött sju barn under sina 20 år i Sverige.

1. Jijo Ali har nio barn, varav det yngsta är ett och ett halvt år.
2. Hon känner sig smått förolämpad när hon får frågan om vilka jobb hon haft under sina 15 år i Sverige.
3. Hon skrattar och säger: – Det är ett fast jobb att föda och ta hand om nio barn.
4.  Ett heltidsjobb som pågår dygnet runt, fyller Sadie Abshir i.

Själv har hon åtta barn, mellan 6 och 18 år. – Jag har inte hunnit skaffa mig någon utbildning eller något jobb. Men jag är bra på att laga mat och min dröm är att få jobba i ett skolkök. Småbarnsmammorna i Rosengård är inga undantag. En femtedel av de somaliska kvinnorna i Sverige har fyra eller fler barn. Kan den barnrika familjen vara en kvinnofälla? – Nej, absolut inte, protesterar sjubarnsmamman Sowda Muhammed. För det första är det ingen som bestämmer hur många barn en somalisk kvinna ska föda, det gör bara gud. – För det andra andra finns inget förbud mot preventivmedel i islam.

Men är inte arbetslösheten självvald när man får så många barn? – Inte i mitt fall. Alla mina barn har gått på dagis. Jag vill komma ut i samhället och jag skulle mycket gärna ta ett jobb, men det finns inga, säger Sowda Muhammed. Hur många jobb har du sökt? – Över hundra. Alla möjliga, bland annat som undersköterska.

Kan det bero på rasism eller fördomar hos arbetsgivarna? – Kanske. Men inte så att jag har märkt det. Den barnrika somaliska familjen har sina rötter i nomadsamhället, förklarar föreningsordföranden Hashim Abdikarem. Många barn är tecken på rikedom och inger respekt.

• Ju fler barn desto högre status i samhället.
• Tyvärr innebär det att väldigt många somaliska kvinnor i Sverige inte fått någon chans att lära sig språket och därmed varken har jobb eller utbildning.
• Men det håller på att förändras.
• Själv har han bara ett barn.
• Tillsammans med en somaliska som liksom han själv är ensamkommande flyktingbarn.

De var 16 år när de kom till Sverige 2009. Fyra år senare träffades de på SFI, blev förälskade, flyttade ihop i Rosengård och gifte sig. Helst vill han inte tänka på den svåra båtresan från Libyen till italienska Lampedusa, “migranternas hamn”. Han säger dock att det är en ren tillfällighet att han överlevde resan i den överfulla båten, där bensinen tog slut långt ute på havet. Utanför föreningslokalen skiner solen och ovanligt nog är det nästan helt vindstilla. På väg till centrum stannar vi vid en glänta för att ta några bilder på Hashim Abdikarem. Vid en bänk några meter bort sitter ett gäng tonårspojkar och småpratar. Plötsligt drar en av dem fram sin cykel, ritar en halvcirkel runt oss, pekar på Hashim Abdikarem och säger: – Han ska inte vara här, han bor inte här! Stämningen blir så laddad att vi ger oss i väg utan att säga ett ord.

1.  Väldigt många ungdomar går ut gymnasiet utan behörighet till högskolan, berättar Hashim Abdikarem.
2. En del försöker plugga vidare på Komvux, men de flesta går sysslolösa och har inget hopp, ingen framtidstro.
3.  Familjerna kan inte längre få bidrag för dem, eftersom de har fyllt 18.
4. Och här finns inga aktiviteter som kan locka dem.

I stället samlas man på ett antal mötesplatser eller säljer droger. Avståndet till kriminalitet är väldigt kort. Föreningen gör sitt bästa för att sysselsätta både unga och vuxna arbetslösa, berättar han. Exempelvis får fyra–fem unga jobb som fritidsledare i föreningen varje termin.
Visa hela svaret

Hur många procent av Sveriges befolkning är svart?

Hur många afrosvenskar eller svarta svenskar studerar egentligen på universitetet, hur många av dem är doktorander och hur många undervisar och forskar vid en svensk högskola? 27 juni 2020 Hur många afrosvenskar eller svarta svenskar studerar egentligen på universitetet och är det de svenska somalierna, etiopierna, eritreanerna, burundierna, kenyanerna eller nigerianerna som dominerar? Hur många afrosvenskar eller svarta svenskar är egentligen doktorander och hur många nya afrosvenskar eller svarta svenskar antas som doktorander vid de svenska universiteten? Är det inresande vuxna invandrare som dominerar, som oftast tillhör den postkoloniala överklassen och eliten i sina hemländer, eller är det de s k “andrageneration:arna” från den s k “Orten” som dominerar? Och hur många afrosvenskar eller svarta svenskar undervisar eller forskar vid en svensk högskola, inom vilka ämnen är de verksamma, var arbetar de, hur många av dem är arbetslösa och hur mycket tjänar de egentligen? Mot bakgrund av den pågående BLM-rörelsen så skadar det inte att påminna om hur situationen ser ut inom den svenska högskole- och forskarvärlden för afrosvenskarna: Idag finns det minst 350 000 invånare i landet som kan betecknas som afrosvenskar eller svarta svenskar, vilket innebär att Sverige tillhör ett av de länder i Europa som härbärgerar en av de högsta andelarna svarta invånare inom sin (total)befolkning tillsammans med Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Portugal och Italien.

• Den afrosvenska minoriteten är generellt ung och koncentrerad till det urbana Sverige vilket innebär att 6-7% om inte mer än så av alla invånare mellan 0-44 år och i t ex Stor-Stockholm numera är afrosvenskar.
• Cirka 5000 av afrosvenskarna är adopterade, som mestadels har vita adoptivföräldrar, och cirka 30 000 är blandade eller mixade, som mestadels har en svart far och en vit mor.

Samtidigt är afrosvenskarna kraftigt underrepresenterade inom den högre utbildningen som studenter och doktorander vid landets högskolor liksom som lärare och forskare inom akademin. Ett viss läsår påbörjar knappt 2000 afrosvenskar högskolestudier i Sverige,vilket är en mycket kraftig underrepresentation: År 2015 handlade det t ex om 700 personer som är födda i hela Afrika, d v s inte bara i subsahariska Afrika (t ex 166 i Somalia, 74 i Etiopien, 48 i Burundi och 46 i Nigeria), och i denna grupp ingick en hög andel s k inresande utländska (gäst/utbytes)studenter som inte har växt upp i Sverige och som inte talar svenska, samt 693 som är födda i Sverige vars föräldrar är födda i Afrika (t ex 189 i Etiopien, 176 i Somalia, 107 i Eritrea och 80 i Marocko).

1. Vad gäller afrosvenskar som är doktorander så är siffrorna tyvärr fullständigt katastrofala.
2. Antal doktorander med bakgrund i Afrika som är inskrivna vid en svensk högskola: födda i Afrika: 80 personer (t ex 11 i Etiopien och 11 i Kenya) födda i Sverige med föräldrar som är födda i Afrika: 19 personer Långt ifrån alla antagna doktorander kommer då ut ur “systemet” med en doktorsexamen utan höga andelar misslyckas och hoppar av och tyvärr är “påfyllningen” av nya afrosvenska doktorander mycket skral och särskilt gäller det de s k “andrageneration:arna” som har växt upp i Sverige och som talar svenska.

De nyantagna doktorander som har bakgrund i Afrika är då i första hand s k inresande utländska personer som inte har växt upp i Sverige och som inte talar svenska: antal nyantagna doktorander under läsåret 2018/19 som är födda i Sverige med föräldrar som är födda i Afrika: 8 personer Normalt antas kring 2000 nya doktorander vid samtliga svenska högskolor under ett visst läsår vilket innebär att afrosvenskarna är rent ut sagt astronomiskt underrepresenterade som nyantagna doktorander inom den svenska högskolesektorn.

Huvudorsaken till ovanstående katastrofsiffror står att hitta i att extremt höga procentandelar av landets barn, ungdomar och unga vuxna med bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika misslyckas och “slås ut” redan i grundskolan och därefter även i gymnasiet om de ens lyckas ta sig in på gymnasiet, vilket i slutänden innebär att endast en liten procentandel av dem till slut lyckas ta sig in på högskolan överhuvudtaget och än färre lyckas sedan ta sig ut med en högskoleexamen som gör att de kan antas som doktorander då avhoppen tyvärr är mycket stora för att inte säga enorma bland landets högskolestudenter med utomeuropeisk bakgrund.

Slutresultatet är att ytterst ytterst få disputerade lärare och forskare vid landets högskolor idag har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika överhuvudtaget och särskilt gället det de s k “andrageneration:arna” som verkligen är försvinnande få – d v s de lärare som har en doktorsexamen och de aktiva forskarna inom den svenska akademin som har utomeuropeisk bakgrund är nästan alltid invandrare och inte s k “andrageneration:are” och de allra flesta av dem invandrade som vuxna till Sverige och har därmed inte växt upp i Sverige.

Idag har 5,5-6% av Sveriges cirka 30 000 högskoleanställda lärare och forskare någon form av bakgrund i Afrika, Asien eller Sydamerika och fördelningen ser ungefär ut som följer: andel adjunkter med utomeuropeisk bakgrund: ca 5-6% andel lektorer (d v s högskolelärare som har doktorerat) med utomeuropeisk bakgrund: ca 4-5% andel professorer med utomeuropeisk bakgrund: ca 1-2% Dock har de allra flesta av dem bakgrund i Sydamerika samt i Asien och procentandelen lärare och forskare i landet som har afrikansk bakgrund uppgår därmed sannolikt till ej mer än 0,5-0,8%.

antal disputerade som är anställda vid en svensk högskola som har bakgrund i Afrika: 141 personer (varav 116 är män och 25 kvinnor – OBS: 82% av samtliga invånare med bakgrund i Afrika som har en doktorsexamen är då män) antal disputerade som är anställda vid en svensk högskola som har bakgrund i Afrika och som är verksamma inom humaniora: 8 antal disputerade som är anställda vid en svensk högskola som har bakgrund i Afrika och som är verksamma inom samhällsvetenskap: 25 De disputerade som är anställda vid en svensk högskola som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika är vidare kraftigt koncentrerade till de mindre högskolorna medan de som har svensk, nordisk, europeisk och västerländsk bakgrund är överrepresenterade på de stora och historiska (och därigenom mest prestigefyllda och rikaste) högskolorna: T ex arbetar 55% av de disputerade som är anställda vid en svensk högskola som har bakgrund i Afrika på en mindre högskola jämfört med 36% bland de som har svensk bakgrund.

Tyvärr är vidare över 10% av samtliga invånare med bakgrund i Afrika som har en doktorsexamen arbetslösa att jämföra med bara någon enstaka procent bland de som har svensk bakgrund och medelinkomsten bland samtliga invånare med bakgrund i Afrika som har en doktorsexamen är betydligt lägre än bland de som har svensk bakgrund: Det handlar om en löneskillnad på 20-30%, vilket indikerar att invånare med bakgrund i Afrika som har en doktorsexamen generellt går på projekt, är deltidsanställda, går på procent och på timmar, är sjukskrivna eller utbrända och har “gått in i väggen” o s v.

Framför allt har de invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i både Afrika, Asien och Sydamerika och som arbetar på de mindre högskolorna en lägre inkomst jämfört med de som har svensk bakgrund och särskilt har de invånare med en doktorsexamen som har bakgrund i både Afrika, Asien och Sydamerika och som är verksamma inom humaniora, naturvetenskap och datavetenskap en lägre inkomst jämfört med de som har svensk bakgrund.

• Med all sannolikhet finns det sammanfattningsvis långt långt fler högskoleanställda afrosvenskar som t ex är städare, receptionister, telefonister, “IT-killar”, “mattanter” och statistiker än som är lärare och forskare.
• Vid Uppsala universitet har t ex 1% av samtliga anställda bakgrund i Afrika och de allra allra flesta av dem hittas då inte inom den s k kärnverksamheten (d v s undervisning och forskning) utan inom den lägre administrationen och nog också i mycket hög utsträckning inom den s k “marktjänsten” (ursäkta det sexistiska uttrycket).

Skriven av Publicerat i,, %d bloggare gillar detta: : Hur många afrosvenskar eller svarta svenskar studerar egentligen på universitetet, hur många av dem är doktorander och hur många undervisar och forskar vid en svensk högskola?
Visa hela svaret

Vad är bra med Malmö?

Islam Party wants to transform Belgium

Sveriges tredje största stad – en stor småstad nära kontinenten – Malmö är Sveriges tredje största stad och näst efter Stockholm den svenska stad som spås expandera mest. I den sydliga storstaden är vintern kortare och Europa närmare. Här finns goda förbindelser både inrikes och utrikes: flyg via Malmö Airport och Kastrups internationella flygplats, tåg från Malmö centralstation och Triangeln, och motorvägar åt alla håll.

• Över Öresundsbron till Köpenhamn tar du dig snabbt via bil eller bekväma snabbtåg.
• Inne i stan finns gott om bussförbindelser, och det är också lätt att ta sig fram till fots och på cykel.
• Här finns en mix av människor och inom idrott, kultur, shopping, god mat och natur har Malmö mycket att erbjuda.
• De problem som finns i staden till trots beskriver många malmöiter en lugn stad med småstadskänsla, livskvalitet och rikt kulturklimat.

“En stor småstad.” I Sydsvenskans reportage Varför flyttade du till Malmö? berättar tolv personer vad de tycker är grejen med Malmö. Däribland Sandra Mickelsson, DJ och radiopratare: “Efter att ha bott i Sveriges tre storstäder så skulle jag nog säga att Malmö generellt sett har en mer avslappnad atmosfär är de övriga två.
Visa hela svaret

Hur många muslimer bor i Sverige?

Islam i Sverige och i världen – Majoriteten av världens muslimer bor i Asien, i länder som Pakistan, Bangladesh och Indonesien, Det finns uppskattningsvis drygt 450 000 personer i Sverige som har sina rötter i muslimska länder, Vilket land en person härstammar från är dock inte en tillförlitlig mätare gällande religiositet eftersom många människor som immigrerar har en annan religion än majoritetsreligionen i landet de utvandrat ifrån.

• Merparten av muslimerna i Sverige anses inte regelbundet praktisera islam.
• Sedan 1930-talet är det dessutom förbjudet att folkbokföra människor i Sverige efter religiös tillhörighet eftersom det strider mot religionsfriheten som ingår i de svenska grundlagarna.
• Hur många personer som ansluter sig till de respektive religionerna finns det därför inget tydligt mått på.

Islam är den yngsta av de fem världsreligionerna och den enda av dem som blev en erkänd religion redan under sin grundares (Muhammeds) livstid. Karta över islams utbredning i världen baserat på antalet anhängare i varje land. Källa: Pew Reseach
Visa hela svaret

Hur stor del av svenska befolkningen är muslimer?

Nej, svenskar riskerar inte att bli i minoritet “Invandringen hotar svenskarna. För varje år blir svenskarna allt färre och invandrarna allt fler. Om fyra generationer finns inget svenskarnas Sverige.” Detta utropade den högerextrema organisationen Bevara Sverige svenskt i sina flygblad på 1980-talet – trots att nettoinvandringen till Sverige vid tillfället hade minskat flera år i rad.

1. Flygbladen förklarade vilken framtid BSS såg framför sig: “Invandrarna och deras ättlingar har totalt ockuperat Sverige.
2. Med kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister.
3. Folket är då ett chokladbrunt blandfolk som inte talar svenska utan olika språk huller om buller.” Fyrtio år senare inleder fascisten Brenton Tarrant sitt manifest med orden “It’s the birthrates.

It’s the birthrates. It’s the birthrates.” Manifestet publicerar han på internet innan han i mars 2019 mördar 51 muslimer i två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland. Terroristens besatthet vid födelsetal är, och har länge varit, typisk för den moderna extremhögern.

Påståenden om att “Svenskarna kommer att bli en minoritet i sitt eget land” inom en snar framtid ekar genom den nationalistiska miljön, från nazistiska och :s Richard Jomshof, till högerdebattörer som ekonomen, Men säger demografin verkligen det de påstår att den gör? Enligt SCB består cirka 19 procent av Sveriges befolkning av människor födda utomlands (2018).

Om man dessutom räknar in sverigefödda personer med två utrikes födda föräldrar får man SCB-kategorin “personer med utländsk bakgrund”. Sammantaget utgör dessa 25 procent av befolkningen. SCB gör också prognoser eller “framskrivningar” över Sveriges framtida befolkning.

Att göra prognoser för migration är vanskligt, eftersom både in- och utvandring kraftigt kan påverkas av oförutsägbara händelser i världen. Därför bygger SCB också in en viss slumpfaktor i sina framskrivningar. I sin senaste stora rapport beräknar myndigheten att Sveriges befolkning under perioden fram till år 2070 (så långt som det finns prognos för i dagsläget) kommer att bestå av som mest 26 procent utrikes födda, en andel som väntas minska mot slutet av perioden.

Kategorin “utländsk bakgrund” görs inga prognoser för av SCB. I den högerextrema propagandan försöker man trots dessa begränsade siffror bygga sin idé om ett “befolkningsutbyte” på föreställningen om att vissa invandrargrupper, typiskt sett “muslimer” eller personer från Afrika eller Mellanöstern föder väldigt många barn.

Med en sådan föreställning, tillsammans med en rasistisk förståelse för vilka som har rätt att befolka Sverige, blir även ett mindre antal personer ett problem för den framtida etniska sammansättningen. Eller som Jimmie Åkesson 2009 uttryckte sig i en debattartikel på Aftonbladet angående muslimska barn som föds i Europa: “Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget”,

Men lutar vi oss mot demografin ser vi att födelsetalen inom Sverige inte skiljer sig nämnvärt åt mellan befolkningsgrupper. – Det slående är snarare att födelsetalen är så lika mellan migranter och infödda, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet och föreståndare för dess demografiska avdelning, SUDA.

1. Han har forskat på bland annat migranters barnafödande och konstaterar att alla migranter, så väl inom som mellan länder, oavsett ursprungsland och kultur, tenderar att ha ett högre barnafödande än den genomsnittliga befolkningen just i samband med att man flyttar till en ny plats.
2. Men endast fyra till fem år efter att en kvinna flyttat så får hon snarlika födelsetal som den infödda befolkningen.

Dessutom har barn till invandrade, den så kallade “andra generationens invandrare”, i genomsnitt lägre födelsetal än befolkningen med “svensk bakgrund”. När fakta motsäger rasisternas påståenden förtydligar de ibland med att det de egentligen oroar sig för är den minskade andelen “etniska svenskar” i Sveriges befolkning.

Både pro-sverigedemokratiska Samhällsnytt och nazistgruppen NMR:s hemsida uppmärksammade under sommaren 2018 en rapport från den nederländska stiftelsen Gefira, som själva säger sig stå opåverkade av “politisk korrekthet”. Rubriken på rapporten är Sverige kommer fortsätta vara Sverige, men bara till namnet och organisationen menar att de kan visa hur Sverige håller på att “ombefolkas”.

De säger sig ha gjort sina egna beräkningar, baserade bland annat på SCB:s officiella statistik. Men Gefira skriver också uttryckligen att vad de räknat på är antalet “infödda vita svenskar”, en godtyckligt definierad kategori som bygger på den felaktiga idén att det finns människoraser, inklusive en vit ras.

1. I själva verket finns inga siffror på “infödda vita svenskar”.
2. Gefira uppfinner alltså en egen, oklart definierad underkategori av Sveriges befolkning, och försöker sedan räkna på denna grupp som om den vore isolerad från resten av folket.
3. I likhet med andra rasideologer antyder också Gefira att ättlingar till invandrare aldrig kan betraktas som svenskar, även om de bott i landet i flera generationer.

Det är endast med sådana rasistiska utgångspunkter som Gefiras kalkyler går ihop. – Utifrån en sådan definition är inte ens Sveriges kronprinsessa etnisk svensk, påpekar Lena Lundgren på SCB, som är ansvarig för den senaste befolkningsframskrivningen.

1. Hon berättar att folk ibland hör av sig till SCB med missuppfattningar kring migration.
2. Vanligt förekommande är den felaktiga föreställningen om att vissa invandrargrupper föder flera gånger så många barn per kvinna jämfört med “svenska” kvinnor, och frågor om hur lång tid det tar tills “de tar över”.

– Vi upplyser om vad som stämmer och inte stämmer, vi skickar de siffror som finns. Då brukar folk bli nöjda, eller åtminstone ge sig. Det går trots allt inte att argumentera mot fakta. På europeisk nivå finns dock ingen riktig motsvarighet till SCB och inte samma tydliga data som för Sverige.

• Där är utrymmet ännu större för att vilseleda med rasistisk propaganda.
• I synnerhet hävdas det att “den muslimska befolkningen” är på väg att “ta över Europa”.
• På den antimuslimska sajten Gatestone Institute förkunnade den franske akademikern Guy Millìere år 2017 att “en demografisk katastrof äger rum () om två–tre årtionden kommer Europa vara styrt av islam.” En annan rubrik på samma sajt, samma år, frågar sig om Europa har en “muslimsk majoritet om trettio år?”.

Tankesmedjan Pew Research har genomfört den enda större studien av hur befolkningen kan tänkas utveckla sig i Europa under vårt århundrades första hälft, i termer av just andelen muslimer. Studien har flera metodologiska tveksamheter, som kommer sig av svårigheten i att i en hel världsdel försöka räkna på alla “muslimer”.

Religiös identitet är en mångtydig kategori, eftersom muslimer precis som “kristna” eller “ateister” inte är en enhetlig grupp utan interna och individuella skillnader. I många länder, såsom Tyskland och Frankrike, förs heller ingen statistik på religiös tillhörighet. Pew försöker också med bristfälligt underlag förhålla sig till migration i hela Europa, byten av religiös tillhörighet, demografiska trender och så vidare.

Sammantaget måste rapportens slutsatser tas med en grov nypa salt, och det finns anledning att tro att antalet muslimer som väntas leva i Europa i framtiden överdrivs. Men även om vi antar att Pews siffror är korrekta så visar de att påståenden likt Gatestones ovan är fel.

År 2016 uppskattade Pew att knappt 5 procent av Europas befolkning var muslimer. Enligt deras projektion för den demografiska utvecklingen fram till år 2050, kan denna andel ha ökat till någonstans mellan 7,4 till 14 procent – mest troligt skulle siffran ligga kring 11 procent – mot mitten av århundradet.

Men det är inte bara de som argumenterar för att “svenskarna blir i minoritet i Sverige” som missuppfattat de faktiska demografiska förhållandena. Missuppfattningar är vanliga även bland den bredare allmänheten. En internationell årlig undersökning av opinionsinstitutet Ipsos visar hur de flesta svarar fel på frågor om hur befolkningen i det egna landet ser ut.

Trots att andelen utrikes födda i Sverige är knappt 19 procent tror den genomsnittliga personen att andelen är 30 procent. Andelen muslimer i Sverige har i dagsläget uppskattats till cirka 8 procent av befolkningen – men i genomsnitt svarar folk att de tror att det är 28 procent. När det kommer till frågan om muslimer är Sverige ett av de länder där den genomsnittliga missbedömningen är som störst.

På en identitär konferens i Stockholm 2015 sa den nyfascistiske ideologen Guillaume Faye att “demografi är den enda sanna vetenskapen”. Han menade att frågor om vem som föds, var och när, är avgörande, något som speglar identitärers rasideologiska övertygelser.

Demografisk retorik ger argumentationen en aire av fakta, oavsett hur verkligheten ser ut. Därför har den, liksom Faye påpekade, blivit ett viktigt verktyg för att sprida och värva anhängare till en uppenbart rasistisk världsåskådning. Professor Gunnar Andersson delar Fayes entusiasm för demografi, men av det motsatta skälet.

Han menar att demografi, när den används på ett vetenskapligt sätt, blir en användbar resurs för att visa på fakta och motbevisa myter. Inte minst i ett land som Sverige där det finns så pass omfattande statistik. – Inget ska sopas under mattan. Tvärtom, ju bättre genomlysning och ju bättre data, desto mer kan man se hur det verkligen förhåller sig.
Visa hela svaret