Kollektivtrafik SL-buss på Nynäsvägen. Foto: Jens Johansson Tema TEMA.7.4 Andelen resenärer som reser kollektivt jämfört med bil har ökat under 2000-talet. Enligt den senaste resvaneundersökningen (2015) gjordes 41 % av alla resor i Stockholms län med kollektiva färdmedel. : Kollektivtrafik
Visa hela svaret
Contents
- 1 Hur många åker kollektivt varje dag?
- 2 Hur många personer åker kollektivt?
- 3 Varför är det säkrare att åka buss än bil?
- 4 Vad är dåligt med gratis kollektivtrafik?
- 5 Hur åker man kollektivt i Stockholm?
- 6 Vad är dåligt med kollektivtrafik?
- 7 Vad kostar pensionär SL?
- 8 Hur många reser med SL varje är?
- 9 Vad kostar det att åka kommunalt till Arlanda?
Hur många åker kommunalt i Stockholm varje dag?
Trafikbarometern Tema TEMA.7 Trafik under Covid-19 Cykeltrafik Biltrafik Stockholmarna gör tillsammans två miljoner resor varje dygn. De negativa konsekvenserna av vägtrafiken är trängsel, luftföroreningar och klimatpåverkan. Allt fler cyklar och åker kollektivt. Fossildrivna fordon är vanligast, men andelen miljöfordon och miljöbränslen ökar. : Trafikbarometern
Visa hela svaret
Hur många åker kollektivt varje dag?
Varje dag färdas cirka 4 500 000 personer med bil, och cirka 950 000 personer åker buss.230 000 ton gods transporteras på väg varje dag. Det statliga vägnätet består av 98 400 kilometer väg, varav 19 700 kilometer är grusvägar.
Visa hela svaret
Hur många personer åker kollektivt?
Kollektivtrafikens samhällsnytta Kollektivtrafik är inget självändamål. Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service.
- Dessutom skapar kollektivtrafiken nytta för samhället, till exempel genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och minska klimatutsläppen.
- Det är på grund av dessa nyttor för resenärerna och samhället, det som brukar kallas kollektivtrafikens samhällsnytta, som kommuner och regioner organiserar, upphandlar och delfinansierar den lokala och regionala kollektivtrafiken.
MINSKAR KLIMATUTSLÄPPEN Kollektivtrafiken är ett viktigt medel att minska klimatutsläppen Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen. Den som tar bilen till jobbet släpper ut mer än 20 000 gånger mer koldioxid än den som tar spårvagnen, tunnelbanan eller tåget.
Kollektivtrafiken är dessutom på god väg att bli helt fossilfri.95 procent av busstrafiken körs i dag på förnybara bränslen och el, tågtrafiken drivs nästan helt med el och spårvägs- och tunnelbanetrafiken drivs helt med el. VIDGAR MÄNNISKORS ARBETSMARKNADER Kollektivtrafiken gör det lättare för företagen att rekrytera Kollektivtrafiken är ett kraftfullt sätt att skapa bättre tillgänglighet för breda lager av befolkningen, med många värdefulla effekter på arbetsmarknaden.
Av de samhällsekonomiska nyttor som kollektivtrafiken skapar, är den ökade tillgängligheten för dem som åker med kollektivtrafik den överlägset största. Genom att kollektivtrafiken gör det smidigt och billigt för människor att nå många arbetsplatser vidgas deras arbetsmarknader och företagen får lättare att rekrytera personal med rätt kompetens.
Kollektivtrafiken för helt enkelt arbetstagare och arbetsplatser närmare varandra. Inom forskningen pekar man på att det uppstår en “matchningseffekt” som gör arbetsplatser mer produktiva och genomsnittslönen högre än om människor hade fått hålla till godo med färre arbetsplatser att välja mellan. När kollektivtrafiken ökar genomsnittslönen stiger dessutom samhällets skatteintäkter.
ÖKAR SYSSELSÄTTNINGEN Kollektivtrafiken ökar möjligheten för arbetslösa att få jobb Genom att kollektivtrafiken förbättrar tillgängligheten för stora delar av befolkningen bidrar den också till att minska arbetslösheten. Även här skapar kollektivtrafiken bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Sysselsättningseffekten gynnar enligt forskningen framförallt grupper i samhället som är svaga på arbetsmarknaden. SKAPAR ETT RÄTTVISARE SAMHÄLLE Kollektivtrafiken skapar jämlika förutsättningar och minskar utanförskapet Kollektivtrafiken är ett medel för att skapa grundläggande möjligheter för alla människor att mötas, handla och arbeta på jämlika villkor oavsett var man bor.
En tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har kollektivtrafiken som enda resealternativ. Omkring 60 procent av befolkningen över sex år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla. Men kollektivtrafiken skapar inte bara frihet för människor att ta sig dit de vill.
Den kan även spela en viktig roll för att bryta utanförskap, minska barriärer och förbättra integrationen mellan olika stadsdelar genom att öka kontakterna. Utan kollektivtrafik skulle stora grupper förlora tillgängligheten till arbetsplatser, fritidsaktiviteter och service. Segregationen och de sociala klyftorna skulle öka.
Kollektivtrafiken är kort sagt ett fördelningspolitiskt verktyg för att skapa jämlika förutsättningar för medborgarna och bygga ett hållbart och välintegrerat samhälle. ÖKAR JÄMSTÄLLDHETEN Kollektivtrafiken ökar kvinnors tillgänglighet till samhället Kvinnor åker mer kollektivt än män.30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen reser kollektivt.
Älla: Kollektivtrafikbarometern). Styrmedel och åtgärder som stärker kollektivtrafiken förbättrar tillgängligheten mer för kvinnor än för män och bidrar därmed till ett mer jämställt samhälle. GER BÄTTRE HÄLSA Att åka kollektivt ger vardagsmotion Kollektivtrafiken bidrar till många människors vardagsmotion genom att stimulera människor att regelbundet gå eller cykla till stationen eller hållplatsen.
Motionen blir ett naturligt inslag i vardagen som minskar risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar och ledbesvär. I Sverige cyklar kollektivtrafikresenärer dubbelt så mycket, och går tre gånger så mycket som bilister.
ÖKAR TRAFIKSÄKERHETEN Kollektivtrafiken minskar antalet dödade och skadade i trafiken För dem som reser kollektivt är risken att dödas i trafiken betydligt mycket lägre än för dem som reser med bil. Riskerna när man går eller cyklar till och från hållplatsen minskar skillnaderna, men även med detta inräknat är det fortfarande betydligt säkrare att åka kollektivt.
Om man för kollektivtrafikresenärer räknar in promenaden och cykelturen till och från hållplatsen är risken att råka ut för en olycka dubbelt så stor för bilister än för en bussresenär. För mc-förare och mopedister är risken 22 gånger större och för cyklister 46 gånger.
- SKAPAR ATTRAKTIVA STÄDER Kollektivtrafiken strukturerar staden och skapar framtidstro Kollektivtrafiken strukturerar och koncentrerar staden så att staden hålls samman.
- Det gör den enligt forskningen på två sätt.
- Genom att de som reser kollektivt går av och på vid hållplatser och stationer skapas det kundunderlag för kaféer, restauranger och annan service.
Denna service attraherar sedan andra verksamheter som i sin tur skapar stadsmiljökvaliteter som människor uppskattar. När människor litar på att kollektivtrafiken kommer att leverera samma tillgänglighet år efter år börjar de planera sin vardag utifrån den.
Det kommer att yttra sig i höjda markvärden och att andra verksamheter väljer att placera sig i lägen med bra kollektivtrafik. Det finns forskning som visar att tillgänglighet genom kollektivtrafik påverkar bostadspriser mer än tillgänglighet med bil. Kollektivtrafiken blir en katalysator för att skapa stadsmiljökvaliteter som i sin tur kan bli en motor för bland annat bostadsbyggande.
Etableringen av service leder till att platserna blir målpunkter. När platserna blir målpunkter ökar resandet dit, vilket gör det svårare att försämra tillgängligheten och förtroendet för utbudet ökar. På detta sätt växelverkar de två sätten och skapar optimism och framtidstro på de platser där det finns stationer och hållplatser.
- Ollektivtrafiken minskar bilköerna och behovet av parkeringsplatser Om de som i dag reser med buss, pendeltåg, tunnelbana och spårvagn istället skulle åka bil skulle trängseln på vägar och gator bli betydligt mycket värre än i dag.
- Framförallt i våra stora städer, men även i många tätorter.
- Restiden för bilister skulle bli längre, det skulle ta längre tid att hitta parkeringsplats, trafiksystemet skulle bli känsligare för störningar och det skulle bli svårare att veta när man kommer fram.
Även godstrafiken skulle drabbas genom att det skulle ta längre tid att leverera varor till butiker och företag. För att lösa trafikproblemen skulle gator och vägar behöva fler körfält. Fler parkeringsplatser skulle behöva byggas. Andra verksamheter skulle behöva flytta på sig.
- Förklaringen är att kollektivtrafiken behöver betydligt mindre mark än biltrafiken.
- Exempelvis tar ett pendeltåg 1800 resenärer och är 214 meter långt.
- Om alla istället skulle resa med var sin bil så skulle de skapa en bilkö på 7,2 km.
- VIKTIG GODSTRANSPORTÖR En snabb, effektiv och nödvändig godsleverantör i landsbygd Varje dag fraktas tusentals paket åt företag och privatpersoner med bussgods.
I landsbygd och glesbygd är utbudet av godstransporttjänster mindre än i städer och längs vältrafikerade vägar. Särskilt långväga transporter kan ta lång tid med övriga speditörer. Varutransporter med buss är därför ofta den snabbaste och mest flexibla lösningen.
- Även flera av de stora speditionsföretagen använder ibland bussgods för att nå ut till platser som ligger utanför deras egna distributionsnät.
- För många företagare i landsbygd och glesbygd är bussgodset en absolut nödvändig service.
- Internethandeln ökar behoven av att leverera varor med bussgods.
- OLLEKTIVTRAFIKENS SAMHÄLLSNYTTA KAN ÖKA YTTERLIGARE Kollektivtrafiken är en investering i samhällsnytta.
Regering och riksdag måste se kollektivtrafiken som ett sätt att nå olika samhällsmål. Det gäller inte minst målen om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet, Nollvisionen och att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Visa hela svaret
Hur åka kommunalt i Stockholm?
Kategorier: Reseinformation Publiceringsdatum: 14 januari 2022 Buss, tunnelbana, pendeltåg, spårvagn och färjetrafik. I Stockholm kommer du långt med kollektivtrafiken. Bolaget Storstockholms Lokaltrafik, SL, ansvarar för stadens kollektivtrafik. I den ingår tunnelbanan, bussar, pendeltåg, spårvagnar i City och i omgivningarna (tvärbanan, Roslagsbanan, Nockebybanan och Saltsjöbanan) samt vissa färjelinjer i Stockholms län.
Biljetterna köps på SL-center, tunnelbanespärrar, Pressbyrån, biljettautomater, via SL:s app eller via SMS. Du kan även betala direkt vid tunnelbanespärren eller när du stiger ombord en buss med ett bankomatkort. En engångsbiljett kostar 51 kronor (38 kronor om du fyller på ett SL istället) och gäller i 75 minuter.
Det går också bra att köpa ett 1-, 3- eller 30-dagarskort. Dessa ger dig fria resor över hela staden under giltighetstiden. Läs mer om biljettpriser och planera din resa på SL:s hemsida, Stockholmarna är måna om sin vackra miljö. Det har lett till att många av innerstadsbussarna går på miljövänliga bränslen som till exempel etanol.
Visa hela svaret
Varför är det säkrare att åka buss än bil?
6. Ökad trafiksäkerhet – Tack vare linjetrafiken, minskar antalet skadade och dödade i trafiken. För dem som reser kollektivt är risken att skadas i trafiken väsentligt mycket lägre än för bilresenärer. Skaderisken är åtta gånger högre för bilister och 144 gånger större för mc-förare än för bussresenärer.
Visa hela svaret
Är buss bättre än bil?
DU MÅR BÄTTRE, MILJÖN MÅR BÄTTRE – När du åker buss bidrar du till att uppnå de nationella och globala hållbarhetsmålen som Agenda 2030. Som bussåkare släpper du ut fyra gånger mindre koldioxid och andra växthusgaser än en bilist. Ett bra sätt att minska ditt ekologiska fotavtryck helt enkelt! Att åka buss bidrar också till en bättre stadsmiljö och hälsa.
Visa hela svaret
Varför är det bättre att åka buss istället för bil?
Bilfri – bättre för både miljön och för dig själv. Läs om fördelarna med att åka buss istället för egen bil. Att åka buss är enkelt och bekvämt. Du behöver inte skrapa isiga rutor eller tanka, du slipper oroa dig för parkeringsplats, behöver inte koncentrera dig för trafiken och kan istället njuta av din resa i lugn och ro. Att åka buss är det säkraste sättet att färdas på vägarna. Du kan känna dig trygg när du åker buss. Piteå kommun har krav på alkolås och säkerhetsbälten i tätortsbussarna. Att åka buss är bra för hälsa, ekonomi och miljö. Det är billigt att åka buss, du får bättre hälsa och kondition när du går till och från busshållplatsen. Dessutom bidrar du till minskade utsläpp och ett minskat behov av parkeringsytor, ytor som istället kan användas till annat.
Visa hela svaret
Vad är dåligt med gratis kollektivtrafik?
Blandade erfarenheter – Erfarenheterna från dessa försök är blandade. I en ny rapport Avgiftsfri kollektivtrafik för alla går Jens Alm och John Hultén vid K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik, igenom effekter och konsekvenser av avgiftsfri kollektivtrafik.
- Avgiftsfri kollektivtrafik för alla är inget mirakelmedel för att öka resandet i kollektivtrafiken och minska resandet med bil.
- För att åtgärden ska vara effektiv behövs ett i grunden väl fungerande kollektivtrafiksystem, säger Jens Alm.
- Andra åtgärder i samma paket kan vara en utbyggnad av kollektivtrafikutbudet och restriktioner för biltrafiken.
Att kombinera morötter och piskor i ett samlat paket kan vara ett sätt att driva igenom åtgärder som annars är svåra att få stöd för, menar Jens Alm.
John Hultén, som är föreståndare för K2, påpekar att det finns en stor risk att avgiftsfri kollektivtrafik leder framförallt leder till att människor åker kollektivt istället för att gå eller cykla.– Konsekvensen riskerar därför att bli ökade kostnader för det offentliga, då fler reser kollektivt, samtidigt som miljö och hälsa påverkas negativt då färre går och cyklar.Hur åtgärden finansieras har stor betydelse för vilka de samlade effekterna blir, menar han.– Om målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av bilresandet bör finansieringen komma från skatter eller avgifter som drabbar biltrafiken, snarare än en finansiering som minskar tillgängliga medel för att upprätthålla eller utveckla kollektivtrafikutbudet, säger John Hultén.
Hur många bussar finns det i Stockholm?
Stockholmstrafiken i siffror Pendlingstrafiken i siffror
300 000 personer av Stockholms 932 917 invånare pendlar dagligen in till Stockholm för att arbeta. (2015)160 000 fordon per dygn kör på Essingeleden.
Antal bilar och bussar som i snitt, under ett vardagsdygn passerade innerstan (hösten 2015): Snittet för södra innerstan: 190 100
Danviksbron: 36 400Liljeholmsbron: 30 800Skanstullsbron: 24 100Skansbron: 16 600
Snittet för norra innerstan: 296 400
Roslagsvägen norr Bergiusvägen: 60 000Uppsalavägen vid Norrtull: 51 300Lidingöbron: 40 000Norra länken under Bellevue: 38 200Klarastrandsleden N Pampaslänken: 26 400
Kollektivtrafiken i siffror 1 000 000 resor görs med buss i stockholmsregionenvarje dag.Stockholms län trafikeras av ungefär 500 busslinjer.
Den mest trafikerade busslinjen är linje 4. Dagligen stiger 60 000 resenärer på och av längs med linjens hållplatser mellan Radiohuset och Gullmarsplan. En vanlig vardag görs det 1 203 000 påstigningar i tunnelbanan, 1 125 000 går ombord på bussarna i länet, 299 000 på pendeltågen och 156 000 pålokaltåg eller spårvagn. Källor: SCB, Stockholms stad, SL m fl : Stockholmstrafiken i siffror
Visa hela svaret
Hur åker man kollektivt i Stockholm?
Turistinformation för dig som ska resa till Stockholm Stockholm kan delas upp i 14 öar, och har nästan 2 miljoner invånare. Stan består av innerstaden och sträcker sig sedan utåt i förorterna. Innerstaden består av det centrala affärsdistriktet Norrmalm, det välbärgade Östermalm (som också huserar stora turistattraktioner som till exempel Vasamuseet och Skansen), Gamla Stan, trendiga Södermalm och de västra öarna Kungsholmen, Lilla Essingen och Stora Essingen.
De västra förorterna är många och inkluderar bland annat Vällingby, Solvalla och Kista, och bland de norra förorterna finns Solna, Sundbyberg, Hagastaden, Danderyd, Täby och Runriket. I den södra delen av Storstockholm hittar du Globen, Skogskyrkogården (som finns med på UNESCOs världsarvslista), Liljeholmen och Södertörn.
Det är inte klarlagt exakt när Stockholm grundades, men staden första gången staden omnämns ärår 1252 och grundades av Birger Jarl. Sedan 1500-talet har Stockholm varit ett viktigt handelscentrum och 1634 blev det Sveriges huvudstad. För mer information och kartor rekommenderar vi att du vänder dig till turistinformationerna i centrala Stockholm. Spårvagnen mellan Stockholm city och Djurgården – Foto: © A. Aleksandravicius/Shutterstock.com Det är relativt enkelt att resa med kollektivtrafik inom Stockholm stad. Biljetterna är giltiga på bussar, tunnelbanan, pendeltåg, spårvagnar och vissa färjor.
Du kan köpa biljetter på bland annat Pressbyrån eller i SL:s biljettautomater. Du kan också köpa biljetter med SL:s app. Observera att du kan inte köpa biljetter ombord på bussarna. Alla hållplatser har tyvärr inte biljettmaskiner, så det smidigaste om du är i Stockholm i mer än tre dagar är att köpa ett SL Access-kort från Pressbyrån och ladda det med biljetter.
Om du är osäker hur du ska åka kan du planera din resa på, En enkelbiljett kostar från 31 kr, men du kan ladda vilken summa du vill mellan 100-1000 kr på ditt SL Access-kort. Om du reser ofta kan du köpa ett veckokort för 325 kr. Om du är student eller pensionär kan du köpa biljett till nedsatt pris hos SL-center på vissa stationer.
Visa hela svaret
Vad är dåligt med kollektivtrafik?
Så förbättrar vi kollektivtrafiken Vi arbetar för att göra det enklare att åka kollektivt, till exempel genom att bygga pendelparkeringar och göra det enkelt för alla att ta sig in och ut ur bussen. Om fler åker kollektivt minskar belastningen på miljön.
Intäkter | Kronor |
---|---|
Pension efter skatt | 13 300 kr |
Bostadstillägg för pensionärer | 2 300 kr |
Summa inkomster | 15 600 kr |
table>
Hur många reser med SL varje är?
Trafik – Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län SL har en mycket omfattande trafik vars stomme utgörs av pendeltåg och tunnelbana, Spårtrafiken består också av lokaltåg på Roslagsbanan och Saltsjöbanan samt av spårvagnar på Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan, Bussnätet täcker hela länet.
- SL äger även Djurgårdslinjens infrastruktur, men trafiken där bedrivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet,
- SL-nätet sträcker sig även till Uppsala och Södermanlands län med ett antal busslinjer samt pendeltåg till stationerna Gnesta, Uppsala och Bålsta,
- Det är cirka 800 000 resenärer som gör totalt nästan 3 miljoner resor (antal påstigande 2017) i SL-trafiken en vanlig vardag.
SL:s koldioxidutsläpp uppgick under 2017 till 14 903 ton per år vilken är en minskning med 87% sen 2011 trots ökad trafikmängd, Utsläppen härrör i huvudsak kommer från busstrafiken. SL har biljettintäkter på 8,1 miljarder, övriga intäkter på 4,4 miljarder och kostnader på 18,5 miljarder kronor exkl avskrivningar (2017).
Visa hela svaret
Vad kostar det att åka kommunalt till Arlanda?
14 juni 2021 Buss, pendeltåg eller snabbtåg till Arlanda flygplats. Billigast med pendeltåget och SL-buss, dyrare med flygbussarna och dyrast med snabbtåget. Denna sida har prisuppgifter och restid från Stockholm eller Uppsala till Arlanda. Priser och info uppdaterad den 14 juni 2021 Stockholm – Arlanda – Stockholm Det finns flera olika sätt att ta sig till Arlanda från stockholm och billigast, men långsammast är med SL (pendel + buss), sedan finns även SLs direktpendeltåg, Flixbus, Y-buss, Flygbussarna och flygtåg Arlanda Express (dyrast).
- Nedan alternativ och priser.
- SL med pendeltåg och buss = 0-38 kr och 65 minuters restid Med SL periodkort, betalar du inget extra.
- Om du däremot inte har periodkort, kostar det för en vuxen 38 kronor med reskassa eller exempelvis via mobilen eller från SL biljettautomat.
- Utan periodkort betalar pensionär, student och ungdom 25 kr.
Till Märsta med pendeltåg J36 (från Stockholm Central tar det 38 minuter). Sedan buss 583 eller 579 från Märsta station till Arlanda (ca 15-18 min). Sammanlagd restid, med väntetid, är ungefär 65 min. Flixbus till Arlanda = från 29 kr och 40 minuters restid Har cirka fem avgångar per dag med buss mellan Cityterminalen och Arlanda terminal.
Bussresan kostar från 29 kronor för vuxen (köp online). När du söker biljett på deras sajt, skriv in “Stockholm Arlanda flygplats”. Y-buss till Arlanda = från 64 kr och 40 minuters restid Y-BUSS JUST NU CORONA-PAUSAD TRAFIK! OKLART NÄR DE STARTAR IGEN! Har några få avgångar per dag med buss mellan Cityterminalen och Arlanda terminal 5.
Bussresan kostar (online) från 64 kronor för vuxen, men finns bara om du bokar i god tid (normalpris annars 95 kronor). Flygbussarna till Arlanda = 119 kr och 45 minuters restid Flygbussarna går normalt från flera platser i Stockholm till Arlanda (på grund av Corona är några linjer till Arlanda pausade, se mer nedan).
- Från Cityterminalen tar det ca 45 minuter och kostar 119 kronor för vuxen och 109 kr för ungdom (8-17 år).
- Bussarna går just nu med cirka 40 minuters mellanrum.
- Två barn upp till 7 år reser gratis med en betalande vuxen.
- Priset gäller vid onlineköp (dyrare på bussen).
- Följande Flygbussarna-rutter är för tillfället pausade på grund av Corona: * Från Hornstull/Liljeholmen till Arlanda kostar 129 kronor för vuxen och 119 kr för ungdom (8-17 år).
* Från Kista/Sundbyberg/Bromma till Arlanda kostar 129 kronor för vuxen och 119 kr för ungdom (8-17 år). Oklart när dessa två linjer till Arlanda startas igen. SL pendeltåg till Arlanda = 120-158 kr och 36 minuters restid Pendeltåg J38 från Centralen går till Arlanda, utan att passera Märsta och tar 36 minuter.
- Med SL periodkort = gratis till Arlanda, men passageavgift för Arlanda (120 kr) tillkommer.
- Utan periodkort, kostar det för vuxen 38 kronor + passageavgift om 120 kronor, sammanlagt 158 kr.
- Pensionär och student betalar 25 kr + 120 kr i passageavgift.
- Resenärer under 18 år betalar dock ingen passageavgift (således gratis med SL periodkort eller 25 kronor för själva biljetten för den som inte har periodkort)! Arlanda Express = 299 kr och ca 19 minuter Snabbtåget från Stockholms central till Arlanda tar ca 19 minuter.
Vuxna 299 kr. Pensionär +65 år: 249 kr ungdom (8-25 år): 149 kr.0 – 7 år reser alltid gratis 8 – 17 år reser gratis med betalande resenär över 26 år.8 – 17 år utan vuxet sällskap reser på ungdomsbiljett. De har ofta kampanjer + weekendbiljetter och parbiljetter.
Sj tåg till Arlanda Du kan även om du bokar långt i förväg åka med SJs tåg som passerar Arlanda. Det kan gå att komma ned till ca 185 kronor då. Uppsala – Arlanda – Uppsala UL buss 801 = 0-121 kr och 40 minuters restid Buss 801 går till Arlanda. Vid resa till eller från Arlanda med buss, tillkommer ett Arlandatillägg om 40 kr för vuxen eller 30 kr för ungdom.
Tillägget gäller utöver ordinarie biljettpris (reskassa). Verkar dock inte vara något tillägg om du har periodkort. UL periodkort gäller på bussarna till Arlanda. Om du däremot inte har periodkort, är det tre zoner och 81 kronor med reskassan för vuxen (51 kr för ungdom).
- Buss 801 från Uppsala har avgångar varje halvtimma mellan cirka klockan tre på natten och midnatt.
- Från Arlanda varje halvtimma från ca fyra på natten och en bit efter midnatt.
- SL pendeltåg Uppsala till Arlanda = 120-201 kr och 18 minuters restid Sl Pendeltåg från Uppsala går till Arlanda och tar endast 18 minuter.
Med UL periodkort = gratis till Arlanda, men passageavgift för Arlanda (120 kr) tillkommer. Utan periodkort, kostar det tre kuponger + passageavgift. Till exempel 81 kr med reskassan + passageavgift om 120 kronor, sammanlagt 201 kr. Resenärer under 18 år betalar dock ingen passageavgift, så för dem blir det endast 51 kr (tre zoner med reskassan)! Fler Restips på jordenrunt.nu om Arlanda:
Visa hela svaret