Det blir aldrig tråkigt att bo i Borås kommun – Att bo i Borås stad innebär att alltid ha liv och rörelse omkring sig. Du kommer vara omgiven av gatukonst, kunna gå på spännande museum som Borås konstmuseum och på Knalleland med runt 100 butiker kan du tillfredsställa shoppingsuget.
- Gillar du mässor, event och att gå på konserter finns Åhaga med sin unika charm.
- Nöjeslivet sjuder och det finns massor av mysiga ställen att besöka, vare sig det är ett unikt café du letar efter eller en spännande nattklubb.
- När du behöver frisk luft och få ny energi finns det gott om vackra vyer i naturen alltid precis runt knuten.
Åk rullskridskor, ta en tur längst en mountainbikeled eller gå en lång promenad längst vackra vandringsleder. Borås har även vackra parker som Stadsparken i centrala Borås och grönområden som bjuder in till en stunds återhämtning.
Visa hela svaret
Contents
Vilka områden är bra i Borås?
Bra områden att flytta till i Borås – Fina centrala stadsdelar där du har nära till det mesta är Salängen, Villastaden och Östermalm. Omtyckta naturnära områden är Norrmalm, Parkstaden, Hedvigsborg, Tullen och Trandared. Sjöbo har tidigare haft ett dåligt rykte vilket delvis hänger kvar, men många menar att det är oförtjänt och att Sjöbo också är ett trevligt område.
Visa hela svaret
Kan man bo i Borås?
Bo centralt eller på landet i Borås kommun – Borås stad är populär att bo i. Staden är vacker smed Viskan som flyter fram genom staden. Det finns även många andra populära tätorter dit många söker sig som vill bo i Borås. Som student går det att hitta studentbostäder hos flera olika fastighetsbolag.
- Det finns även lägenheter, villor och tomter till salu för dig som söker en ägarbostad.
- Borås kommun har många spännande byggprojekt på gång när det kommer till bostäder.
- Vill du bo mer lantlig har du nära till många tätorter med all den service som gör livet bekvämt.
- Fördelen med att bo i Borås är även att du har vackra Västkusten nära, på bara runt 45 minuter tar du dig till livliga Göteborg.
Vill du ta dig till en livlig huvudstad är det bara runt 40 mil till Stockholm, Oslo och Köpenhamn.
Visa hela svaret
Hur många finnar bor i Borås?
BORÅS. De flyttade hit för att arbeta hårt i industrin. Över 10 000 finnar kom till Borås på 60- och 70-talen. En dem är Hannu Holappa, 56, som liksom många landsmän som stannat kvar har behållit sin finska identitet. – Efter 35 år i Sverige är jag fortfarande finne, säger han.
- Han åker till bastun på Kypegården två gånger i veckan.
- Sen kastar han sig i vaken som tagits upp i isen i sjön.
- Hannu var en av dem som var med och firade när Borås blev ett finskt förvaltningsområde.
- Här finns människor som njuter av gemenskapen på det egna språket, men också en mörk sida av språkproblem och ensamhet.
I dagens Borås är nära 6 000 invånare födda i Finland eller har föräldrar som båda är födda där. Man räknar med att 13 000 av Borås 104 000 invånare har finsk bakgrund. Även andra och tredje generationen är måna om sitt ursprung. – Jag är råfinne, säger Mikko Nuutinen, 36, när han handlar korv med sonen Hannes i butiken Makkarakauppa på Druveforsvägen.
Mikkos pappa kom till Borås på 60-talet för att jobba på Wäfveribolaget. Även hans mamma är från Finland. Själv gick han i finskspråkig klass på Hässleholmen, miljonprogrammet i Borås där många finnar bodde på den tiden. – Jag var bitter och arg på mina föräldrar när jag kom till en svensk klass i högstadiet och bara kunde finska.
Jag blev lite utanför. Men i dag är jag jättetacksam att jag är tvåspråkig, säger Mikko. Han pratar svenska utan brytning, och även finska med sina barn. Det finska står för glädje och stolthet för honom. Och korv. – Man är ju finne, man älskar korv, säger han.
- Det är Jari Jääskö, 44, som äger butiken, där det även säljs finska varor som fryst memma, mörkt bröd, tjärtvål och halstabletten Sisu.
- Jaris mamma startade butiken mittemot Algots, syfabriken dit tusentals finnar kom för att arbeta innan den lades ner 1977.
- Nu har han tagit över och levererar finska varor till butiker i hela Västsverige.
Han måttar upp en bit bastulänk, finsk korv i metervara. – Den ska man lägga i folie på bastuaggregatet. Och en riktig bastu, helst vedeldad, vill man ha när man köper hus, säger Mikko Nuutinen. På det finska seniorboendet på Hultasjögatan är det karaoke.
Vemodig tango blandas med jenka, och några börjar dansa. Vid ett särskilt bord sitter ett 20-tal sångare och väntar på sin tur. – Vi blir friska av att sjunga. Det helar kroppen och sätter i gång hjärnan, säger Annikkki Rimmi-Szabo, 75. Hon kom till Sverige 1959 för att arbeta på SKF i Göteborg. Hon pratar perfekt svenska men gläds ändå åt att bo i en helfinsk miljö.
– Vi sjunger gamla finska sånger som alla kan. Sånt som vi sjungit i vår ungdom och i skolan. När vi var på det finska demensboendet på Distansgatan sjöng alla med. De har glömt mycket, men kunde alla sånger. Distansgatan 7 som fått pris som Sveriges bästa äldreboende har 30 platser för finsktalande, och karaokemaskinen har sin givna plats även där.
- Näst efter Japan är karaoke störst i Finland.
- När jag bjöd in till möten i de olika stadsdelarna kom bara enstaka.
- Men till karaoken kommer folk.
- Gemenskapen är lika viktig som sången, säger Martti Laaksometsä, aktivitetssamordnare anställd av Borås kommun för att motverka ensamhet och isolering bland äldre finnar.
Unto-Einar Suhonen, författare till en bok om finnarna i Borås, har skrivit om finska flickor på Algots som tog sina liv, och om alkoholen som ödelagt mångas hälsa. Även i dag finns problemen kvar, berättar Martti Laaksometsä. – I den stora flyttvågen på 60-talet kom folk hit för att jobba fem, tio år och sen flytta tillbaka.
- Men de blev kvar och när arbetslivet är slut blir många väldigt ensamma.
- Man har jobbat så hårt, och gått i skift för att klara barnpassningen och inte lärt sig svenska ordentligt.
- Ju äldre man blir desto mer avskärmad och isolerad blir man.
- Han berättar om “ångesten som sitter i väggarna” hos en del han träffar.
– Jag stöter på missbruk, av alkohol och läkemedel. Alkoholen har en del med ensamheten och isoleringen att göra. Självmord förekommer lite oftare än genomsnittet. Jag får höra att han eller hon tagit livet av sig. Det handlar om rotlöshet, helt klart, att känna sig som en fånge i ett främmande land.
- Hans verksamhet finansieras av de nära två miljoner kronor om året som Borås får i statsbidrag som en av Sveriges 35 kommuner som är finska förvaltningsområden.
- De finsktalande har rätt att få kommunal service och beslut på sitt eget språk och kommunen ska erbjuda förskola och äldreomsorg på finska.
Man ska främja den finska kulturen och språkets fortlevnad, säger Paula Wendell, som är verksamhetssamordnare för det finska förvaltningsområdet. Den finska förskoleavdelningen Hylje på Hässleholmen med 21 platser har kö. Det har ordnats undervisning i finska för kommunal personal, och 400 bär nu en knapp med texten “Puhun suomea” (Jag talar finska).
- Ni gav oss er ungdom.
- Borås skulle inte vara den stad den är i dag om ni inte haft modet att komma hit.
- Om vi någonsin ihåg att tacka er för hjälpen? Som svensk skäms jag.
- Ni borde hyllas som den industriella utvecklingens hjältar, sa kommunstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson när Borås anslöt sig till det finska förvaltningsområdet.
En som lyssnade på honom på Stora torget var Hannu Holappa, 56, som kom till Sverige för att arbeta när han var 22 år gammal. – Det är bra att vi fick ett erkännande nån gång. Det var finnar som byggde Borås, säger han när vi träffar honom på Kypegården, Borås kommuns friluftsanläggning som ligger vackert vid sjö och i skog.
Hit tar sig Hannu två gånger i veckan. Det finns ingen bastu i flerfamiljshuset på Sjöbo där han bor. Det är minus fyra grader i luften när Hannu kastar sig i isvaken i Kypesjön efter att ha svettats en stund i bastun. – Tyvärr är det en torrbastu. Man vill ju helst slänga vatten på stenarna. Och steka korv på aggregatet.
Är du svensk eller finne? – Egentligen är det inte så stora skillnader, men innerst inne är man finne. Jag är finsk medborgare fortfarande. Fast jag har funderat på att byta. Bastu, korv, vinterbad, karaoke, språket, stoltheten över ursprunget, rättigheterna som nationell minoritet – finns något annat som är viktigt för sverigefinnarna i Borås? Jovisst, dansen.
- Men det är inte samma sak längre.
- Vi var ute och dansade tre gånger i veckan, säger Leila Pekkala, 63, rektor på Fristads folkhögskola utanför Borås.
- Hon kom till Borås 1969 när hon var 20 år gammal för att sy kläder på Algots.
- Hon fick jobbet på arbetsförmedlingen i Haparanda och resan betald.
- Jag brukar säga att jag blev headhuntad som sömmerska till Algots.
Jag tog tåget på tisdag, på onsdag kom jag fram och på torsdag började jag jobba. På stadsdelen Hedvigsborg hade Algots personalbostäder för de finska flickorna, och på helgerna kom killar, så långt som från Volvo i Göteborg, och raggade. – Det var livat, utbrister Eini Lakanen, 66, som sitter i kassan och tar betalt när Borås finska förening ordnar dans på lördagskvällen i sina lokaler i en nedlagd fabrik.
- I samma ögonblick orkestern drar i gång fylls det stora dansgolvet.
- Eini flyttade till Borås med sina föräldrar 1960.
- Ret efter, när hon var 14 år gammal, började hon på Algots.
- Har du förvandlats till svensk efter 52 år här? – Aldrig i livet! Man har sina rötter.
- Jag har ett sommarställe i Finland med fem av mina syskon.
Men jag vill inte flytta dit på heltid. Då måste jag börja om från början igen. Orkestern drar i gång en tango. – Det är musik som är nyttig både för kroppen, och för hjärnan när man måste tänka på stegen, säger Heikki Parkkinen innan han svävar i väg på dansgolvet med hustrun Maija.
- Sen blir det humppa och fusko (den finska varianten av bugg).
- Föreningens danskurser på tisdagar är populära, även svenskar kommer.
- Jävla finne” hörs inte längre från svenskarna, inte heller nedsättande repliker om “skottpengar på finnar” eller “dom har en kniv i varje ficka”.
- Det är en fördel, inte en nackdel att kunna finska nu, säger Olavi Kurkinen, ordförande i Borås finska förening med 450 medlemmar.
Han kom till Borås 1968 för att jobba på Algots. Sen har han varit på gummifabriken i Viskafors, Wäfveribolaget och 15 år i skogen. Han bor kvar på Hässleholmen, men många finnar har flyttat därifrån och köpt villa på småorter runt Borås som Viskafors, Dalsjöfors och Sexdrega.
Visa hela svaret
Vilken å går igenom Borås?
Viskan i Borås historia Viskan är 142 kilometer lång och rinner från sjön Tolken (228 meter över havet) väster om Ulricehamn, ut i Öresjö och fortsätter genom Borås på sin väg genom Marks kommun och mynnar slutligen i Klosterfjorden i Halland, strax norr om Varberg.
Viskan har varit en livsnerv och en förutsättning för de människor som genom historien levt i dess närhet. Så är det fortfarande. Men efter flera hundra år då vi tagit Viskan för självklar, förstår vi i dag att vi behöver vara varsamma med våra vattendrag. I dag vill många människor bo nära vattnet, vistas nära vattnet, kanske vistas i vattnet.
Men Viskan är ett förorenat vattendrag. Vi bär en miljöskuld från äldre tider, som måste betalas. En sanering måste göras. Zink, koppar, bly, krom och dioxiner och andra farliga gifter finns i stora mängder i Viskans bottensediment. Det är framförallt föroreningar från den gamla textilindustrin som under 1900-talet satte sig i bottnarna i Viskan och vattendragen nedströms Borås, som Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna.
Visa hela svaret
Hur många bor i Borås centrum?
Folkmängden per kommundel år 2020 och prognos år 2025, samt förändring 2020-2025
Område | 2020 | Förändring |
---|---|---|
Brämhult | 12 877 | 281 |
Centrum | 16 123 | 1 099 |
Göta | 12 218 | 1 537 |
Norrby | 13 594 | 618 |
Får man bo var som helst?
Får man bo i en lokal? Hej och tack för att du valt att kontakta Lawline! Att bo i lokaler är olagligt. Lokaler och bostäder skiljer sig från varandra dels genom hyressättningen. För lokaler gäller marknadshyror, och för hyreslägenheter gäller bruksvärdessystemet.
- Sedan 1 februari 2013 gäller även en marknadsliknande men reglerad hyra för hyra i andrahand av bostadsrätter och hyra av äganderätter.
- Dessutom omfattas bostäder av ett regelsystem som bland annat talar om lägsta godtagbara standard för en bostad.
- För att kunna hyra ut en lokal som en bostad, krävs att denna uppfyller reglerna för bostadsstandard.
Man får alltså bo i lokaler om både värden och hyresgästen är överens om det, och lokalen uppfyller kraven för en bostad. Men då måste man skriva ett bostadskontrakt där det tydligt framgår att uthyrningen gäller boende. Detta för de lagstiftningar som reglerar de båda hyresformerna.
Om man hyr en lokal i syfte att driva verksamhet, men i själva verket bor där har man begått kontraktsbrott och får bli avhyst. Det finns exempel på rättsfall där hyresgäster fått rätt att bo kvar i en lokal som var avsedd för verksamhet i kontraktet. Då har det handlat om att värden var med på att hyresgästen skulle bo i lokalen, men detta angavs inte i kontraktet.
En variant av att bo i lokal är “bokal”. Det är en lägenhet som sitter ihop med en lokal där man hyra båda samtidigt. I princip gäller dock samma som ovan så det är viktigt att syna kontraktet så att hyran inte blir för hög och att det faktiskt står att det är tänkt att lägenheten ska användas som bostad.
Visa hela svaret
Var bor det mest sverigefinnar i Sverige?
Sverigefinnarnas spridning – Sverigefinnarna är utspridda i stort sett över hela Sverige. På denna punkt skiljer de sig från finlandssvenskarna, som bor mycket mer koncentrerat, i det så kallade Svenskfinland, Majoriteten av sverigefinnarna är dock bosatta i det mellansvenska industribältet mellan Stockholm och Göteborg över Mälardalen samt på mindre industriorter i Dalarna, Västmanland, Norrbotten och Lappland,
Visa hela svaret
Hur många flyttar till Borås?
Under 2019 flyttade 5 664 personer till Borås (2 765 från egna länet, 1 727 från övriga Sverige och 1 172 från utlandet), medan 4 969 flyttade från Borås (2 2647 till egna länet, 1 846 till övriga Sverige och 476 till utlandet).
Visa hela svaret
Vem bor i Borås?
Antal invånare i kommunen Borås, Källa: SCB –
114 091 invånare 2021-12-31113 964 invånare 2021-06-30113 714 invånare 2020-12-31113 492 invånare 2020-06-30113 179 invånare 2019-12-31
År 2018 var det 112 178 invånare varav 10 817 invånare, 9,6% av invånarna, bodde utanför en tätort.År 2020 fanns 20 tätorter (inklusive Borås) och år 2015 fanns 17 tätorter (inklusive Borås).Statistiska tätorter ändras vid varje mätning beroende på bland annat avstånd mellan hus som byggs eller rivs.
: Folkmängd
Visa hela svaret
Hur ser Borås ut?
Centrum har fått nytt liv – Borås centrum är i allt högre grad levande. Sandwalls plats och Knalletorget längs Viskan är liksom Hötorget platser som under senare tid byggts om och blivit mötesplatser med uteserveringar och annat. Nu skapas också en ny torgliknande mötesplats mellan Viskan och det gamla Centralposthuset.
- Stora torget blir en alldeles speciell plats på torsdagskvällarna under sommaren då tusentals och åter tusentals boråsare och turister samlas för att se artister uppträda på den stora utomhusscenen.
- Det finns ett hundratal skulpturer runt om i Borås.
- Bodhi, som står i Viskan vid Knalletorget, är en av de mest omtalade, den väldige Pinocchio av Jim Dine, och så klart det senaste tillskottet: House of knowledge av Jaume Plensa.
Tillsammans med till exempel street-artfestivalen No Limit har mångfalden av skulpturer bidragit till Borås goda rykte som konst- och skulpturstad.
Visa hela svaret