Vilket Vaccin Används I Uppsala?

Vilket Vaccin Används I Uppsala
Här finns information för vårdgivare som har uppdraget att vaccinera mot covid-19 i Uppsala län. Information riktad till invånare finns på 1177.se Vaccinationen av länets befolkning mot covid-19 kommer att genomföras genom en nära samverkan mellan de utförare som har uppdraget att vaccinera, Region Uppsala och övriga myndigheter.
Visa hela svaret

Vilka vaccinerar mot Covid i Uppsala?

Vaccinera dig mot covid-19 i Uppsala län – Du kan vaccinera dig mot covid-19 på någon av Region Uppsalas vaccinationslokaler eller på någon av de vaccinationsbyråer som vaccinerar på uppdrag av Region Uppsala. Så gör du för att vaccinera dig mot covid-19 (1177.se)
Visa hela svaret

Vilket vaccin dos 4 Uppsala?

Med start torsdagen den 1 september kan personer som är 65 år och äldre och de som är 18–64 år och har medicinska riskfaktorer för svår covid-19 sjukdom boka tid för ytterligare en påfyllnadsdos av vaccin mot covid-19. – Nu vänder vi oss till de grupper som Folkhälsomyndigheten rekommenderar ytterligare en påfyllnadsdos i höst, fjärde eller femte dosen, beroende på vilken grupp man ingår i.

Det är viktigt att de som behöver det får en extra påfyllning inför hösten och vi hoppas att många kommer att nappa på erbjudandet, säger Anna Gillman, vaccinationssamordnare i Region Uppsala. Alla som är 80 år eller äldre kommer senast i början av september att få en kallelse hem i brevlådan med förbokad tid, som kan bokas om via telefon eller 1177.se för den som vill ha sin vaccination snabbare.

De som är 65–79 år bokar själva vaccinationstid på 1177.se eller genom att ringa till Region Uppsalas bokningstelefon, tel 018-617 35 00. De som är 18–64 år och har en medicinsk riskfaktor för svår covid-19 sjukdom hänvisas till bokningstelefonen. Alla som är över 18 år rekommenderas att vara grundvaccinerade med tre doser vaccin mot covid-19.

Har man inte tagit tre doser uppmanas man att göra det nu genom att boka tid via telefonbokningen. Personer som är 18–64 år och inte har några särskilda medicinska riskfaktorer rekommenderas inte ytterligare påfyllnadsdoser. De som ändå vill ta en fjärde dos, kommer att kunna vaccinera sig hos Region Uppsala och privata vaccinationsbyråer när det gått minst fyra månader efter den tredje dosen.

Tidsbokningen för denna grupp beräknas öppna den 19 september. Anna Gillman, vaccinationssamordnare och biträdande smittskyddsläkare Region Uppsala, tel 018-611 92 23
Visa hela svaret

Kan man välja vaccin i Uppsala?

Region Uppsalas telefonnummer för allmänhetens frågor om vaccination – Har man frågor om vaccinationen i Uppsala län, exempelvis när och hur man kommer att få sin vaccination, kan man ringa till 018-617 45 40. Öppettider: vardagar 8.00–16.00. Observera att de som svarar inte kan svara på individuella frågor.
Visa hela svaret

Får man samma vaccin dos 3?

Frågor och svar om vaccination mot covid-19 — Folkhälsomyndigheten

  • Fram till 1 mars 2023 gäller nuvarande rekommendationer för primärvaccination och påfyllnadsdoser. Läs mer om nuvarande rekommendationer på webbsidan: Från och med 1 mars 2023 kommer nya rekommendationer för påfyllnadsdoser för riskgrupper och äldre. Det som gäller då är att personer från 80 år och äldre och personer boende på SÄBO, särskilda boenden för äldre, rekommenderas två påfyllnadsdoser per år. Personer från 65 år och personer i riskgrupp från 18 år rekommenderas en påfyllnadsdos per år. Doserna fördelas på detta sätt under året:
    • Våren 2023, från 1 mars:
      • Med start den första mars rekommenderas alla personer som är 80 år och äldre, samt personer boende på SÄBO, särskilda boenden för äldre, att vaccinera sig med en ytterligare påfyllnadsdos.
      • Det finns då även en möjlighet för vaccination med en påfyllnadsdos för personer mellan 65 och 79 år och personer från 18 år i riskgrupp.
    • Hösten 2023:

      Inför höst- och vintersäsongen 2023 rekommenderas alla från 65 år samt alla i riskgrupp från 18 år en påfyllandsdos.

    Vilka rekommendationer som kommer att gälla för övriga åldersgrupper från den 1 mars är ännu inte beslutade.

  • Risken för allvarlig sjukdom i covid-19 stiger med ökande ålder. Den som är 60–70 år har mer än dubbelt så hög risk att bli allvarligt sjuk, jämfört med någon som är 50–60 år. Enligt svenska data är det främst efter 65 år som risken börjar öka påtagligt. Därför rekommenderas vaccination med höstdosen från 65 års ålder i Sverige.
    • Rekommendationerna skiljer sig något mellan olika länder i världen och inom Europa, men bedömningen är samstämmig om att det är av stort värde för äldre personer att få och behålla ett starkt skydd mot covid-19 genom upprepad vaccination.
    • Även för yngre personer med risk att få en allvarlig covid-19-sjukdom, är vaccination enligt gällande rekommendationer det bästa sättet att få och behålla ett starkt skydd mot covid-19.
    • Läs mer:
  • Det finns flera godkända vaccin anpassade till olika omikronvarianter. Vaccinen börjar levereras till Sverige under september och oktober månad för vidare transport ut till regionerna. De anpassade vaccinerna kommer successivt in i den pågående vaccinationsinsatsen mot covid-19. De variantanpassade vaccinen är enbart godkända för påfyllnadsdos. Alla vaccin som finns tillgängliga från september bedöms ge ett jämförbart gott skydd mot allvarlig sjukdom av covid-19. Det gäller alla variantanpassade vaccin liksom de vaccin som hittills har använts.
  • Vuxna 18–64 år rekommenderas vaccination med tre doser, enligt nuvarande rekommendation. Vaccin kommer även finnas tillgängligt för de mellan 18 och 64 år som av personliga skäl vill ta ytterligare en påfyllnadsdos, dos 4, inför kommande höst/vintersäsong. Regionerna kommer att tillhandahålla vaccin för alla vuxna som vill ha en fjärde dos, och erbjuda vaccin till dos 1–3 för den som ännu inte tagit dessa doser. Risken för allvarlig sjukdom bedöms vara låg för friska personer under 65 år som har vaccinerats med tre doser, och därför rekommenderas inte en fjärde dos till denna grupp. Risken för allvarlig sjukdom stiger med åldern men varierar också hos personer under 65 år. Läs mer:
  • Personer som är 65 år och äldre, samt personer i riskgrupp från 18 år, rekommenderas ytterligare en påfyllnadsdos från och med 1 september. Detta gäller oavsett antal tidigare givna doser, enligt olika rekommenderade scheman. Höstdosen behövs för att upprätthålla skyddet hos personer med hög risk för allvarlig sjukdom i covid-19. Äldre personer och personer med immunbrist får inte lika långvarigt skydd av vaccinationerna som yngre personer med ett gott immunförsvar. Rekommendationen gäller alla som har ökad risk för allvarlig covid-19-sjukdom, exempelvis:
    • personer som är 65 år och äldre
    • gravida
    • personer med nedsatt immunförsvar
    • personer med hjärt- och lungsjukdomar
    • personer med Downs syndrom
    • andra riskgrupper.

    Läs mer:

  • Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vissa grupper ska erbjudas en andra påfyllnadsdos (dos 4) av vaccin mot covid-19. Det gäller de som riskerar att ha ett svagare skydd av dos 1 och 2 och första påfyllnadsdosen (dos 3) än andra personer, och som dessutom har en ökad risk för att bli allvarligt sjuk i covid-19 på grund av sin ålder. Dos 4 erbjuds till personer som bor på SÄBO, har hemtjänst eller hemsjukvård samt alla som är 65 år och äldre. Patientgrupper med ett måttligt eller kraftigt nedsatt immunförsvar inklusive vuxna med Downs syndrom rekommenderas också en andra påfyllnadsdos. Smittspridningen av covid-19 pågår fortfarande i Sverige och risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccinationen mot covid-19 skyddar mot allvarlig sjukdom och död, men effekten avtar efter en tid, särskilt hos äldre och personer med nedsatt förmåga att utveckla ett skydd efter vaccinationen. Läs mer:
  • Påfyllnadsdoser är en del av vaccinationen mot covid-19. För vaccination mot covid-19, precis som för många andra vaccinationer, behövs påfyllnadsdosen för ett bibehållet skydd. Smittspridningen av covid-19 pågår fortfarande, och virusvarianten omikron är mer smittsam än tidigare varianter. För att skydda dig själv mot covid-19 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att du tar din påfyllnadsdos så fort du har möjlighet. Du kan ta den första påfyllnadsdosen (dos 3) tidigast tre månader efter att du fick dos två av primärvaccinationen. Vissa grupper erbjuds en andra påfyllnadsdos (dos 4) tidigast fyra månader efter den första påfyllnadsdosen.
  • 12–17-åringar kommer i dagsläget inte att få en påfyllnadsdos. Yngre personer svarar bättre på vaccination än äldre, och vaccinationsskyddet bedöms hålla länge mot allvarlig sjukdom för denna grupp, enligt nuvarande data. Det gör att den yngre åldersgruppen ännu inte rekommenderas en påfyllnadsdos. Folkhälsomyndigheten rekommenderar påfyllnadsdoser till grupper av befolkningen där den medicinska nyttan av vaccinationen är stor. Det vill säga, där vaccinationen gör skillnad för risken att drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19. EU-kommissionen tar dessa fakta i beaktande och har ändrat förordningen om covidbevisen så att kravet på en påfyllnadsdos vid resor inte ska gälla barn under 18 år. För mer information, gå till e-Hälsomyndighetens frågor och svar. Se frågan “Behöver jag en påfyllnadsdos för att kunna resa?”
  • Covid-19 är fortfarande en farlig sjukdom och rekommendationen om vaccination mot covid-19 gäller fortsatt, oavsett om sjukdomen klassificeras som allmänfarlig och samhällsfarlig eller ej. Om du inte är vaccinerad mot covid-19 riskerar du att bli väldigt sjuk eller långvarigt sjuk om du smittas. Tack vare att så många har vaccinerat sig har vi en hög immunitet i befolkningen. En hög immunitet innebär att vi har utvecklat ett gott skydd mot allvarlig sjukdom och död vilket bidrar till att vi nu slipper restriktioner. Men det är viktigt att vi fortsätter vaccinera oss och behåller en hög immunitet som skydd mot nya virusvarianter. Läs mer om klassificering enligt smittskyddslagen:
  • Det är din region som ansvarar för att utföra vaccinationerna mot covid-19. På 1177 Vårdguiden finns svar på de vanligaste frågorna om vaccinationerna, till exempel: Hur gör jag för att boka tid? Var sker vaccinationen? Om du har behov kan du vaccinera dig i en annan region eller på en annan plats än där du är folkbokförd. Det kan till exempel vara om du arbetar eller studerar på annan ort eller bor någon annanstans under en period. Läs mer på,
  • Tre doser vaccin mot covid-19 ger ett starkt skydd mot allvarlig sjukdom och död hos vuxna. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla personer som är 18–64 år vaccinerar sig med tre doser vaccin mot covid-19.
  • Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp vaccinationerna. Uppgifterna skyddas av absolut sekretess och går inte att nå via patientjournalen. Du har rätt att begära ut uppgifterna enligt Dataskyddsförordningen (GDPR).
  • Du behöver vara frisk när du vaccinerar dig mot covid-19 för att inte riskera att du smittar andra, t.ex. den som vaccinerar dig eller personer du möter på vägen till vaccinationen. Men man brukar också vilja undvika att vaccinera någon som har feber eftersom det kan vara svårt att bedöma eventuella biverkningar av vaccinet. Det kan också vara bra att låta immunförsvaret arbeta med en sak i taget. Vi vet heller ännu inte om covid-19-vaccinets effekt kan påverkas av att man är sjuk när man vaccinerar sig.
  • Influensavaccin kan ges vid samma tillfälle som vaccin mot covid-19. För förstärkta influensavaccin rekommenderas dock sju dagar mellan dessa och Nuvaxovid. När det gäller andra vacciner (till exempel HPV eller TBE) kan de flesta ges till vuxna samtidigt som vaccin mot covid-19, efter bedömning av vaccinatören.
  • Oavsett vart du ska resa vilar ett stort ansvar på dig som enskild resenär. Varje resenär bör hålla sig välinformerad om vilka inresebestämmelser som gäller på resmålet. Reglerna kan se olika ut och det är landet som du reser till som bestämmer vilka regler som gäller där. Läs mer om Utrikesdepartementets reseinformation: Ambassaderna har även Covidbevis är en kostnadsfri e-tjänst som bygger på ett samarbete mellan EU-länderna för att underlätta resor inom EU. EU-länderna har enats om en enhetlig utformning av det digitala vaccinationsintyget där varje land kallar e-tjänsten vid olika namn. I Sverige heter det Covidbevis och i EU används namnet covidintyg (EU Digital COVID Certificate). Covidbevis kan användas från och med 1 juli 2021 i Sverige och i EU. Även i fortsättningen är det emellertid varje enskilt medlemsland som bestämmer kraven för inresor.
    1. Läs mer om
    2. Hämta ditt vaccinationsbevis hos E-hälsomyndigheten på
    3. Läs mer om
  • Du kan träna som vanligt efter att du har vaccinerat dig mot covid-19, om du känner dig helt frisk och mår bra. Det är aldrig bra att träna med en infektion i kroppen. Det innebär att om du har symtom på en begynnande infektion, t.ex. huvudvärk eller ont i kroppen, eller om du känner av biverkningar efter vaccinationen, ska du avstå från träningen. Det gäller både barn och vuxna. Läs mer:
  • Det är vanligt att få milda biverkningar efter vaccinationen mot covid-19. Exempel på biverkningar är trötthet, feber, frossa, muskel- och ledvärk samt huvudvärk. Allt detta är en naturlig reaktion från kroppens immunförsvar, och du kan ta den andra dosen och påfyllnadsdosen när det är dags. Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga, men om du får hög feber och känner dig sjuk i mer än ett dygn eller får andra ovanligare och mer allvarliga symptom efter att du vaccinerat dig, bör du kontakta din vårdcentral innan du tar nästa dos. Det gäller även om du har eller har haft andra allvarliga nytillkomna besvär som till exempel bröstsmärta eller andningsbesvär. Du kan då efter läkarbedömning till exempel rekommenderas ett annat vaccin för nästa dos. Läkemedelsverket följer upp säkerheten och effekten av de vacciner som används i Sverige. Information om hur du rapporterar misstänkta biverkningar finns på,
  • Ja, det finns inget hinder för vaccination mot covid-19 om du har haft en blodpropp, tar blodförtunnande medicin eller en medicin för att förebygga blodproppar. Du kan du vaccineras med de godkända vacciner mot covid-19 som används i Sverige.
  • Comirnaty och Spikevax är så kallade mRNA-vacciner, och har därmed flera likheter. En kombination av Comirnaty och Spikevax ger ett lika bra immunsvar som när båda doserna ges med samma vaccin. Det finns ännu endast begränsad erfarenhet av en kombination av ett mRNA-vaccin och ett proteinvaccin. Men de studier som finns visar god effekt och säkerhet vid en kombination av dessa vacciner mot covid-19. Folkhälsomyndigheten anser att mRNA-vaccin och Nuvaxovid, som är ett proteinvaccin, kan kombineras. Läs mer:
  • De vacciner mot covid-19 som vi använder i Sverige ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död orsakat av de nya virusvarianterna. Det är viktigt att ta tre doser för att få ett så bra skydd som möjligt. Det kommer sannolikt att utvecklas nya virusvarianter under lång tid framöver, därför är det viktigt att ta de doser som rekommenderas när skyddet från tidigare doser börjar avta.
  • Nej, friska barn och unga löper inte någon stor risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19. Eftersom vaccinerna skyddar mot just allvarlig sjukdom har Folkhälsomyndigheten beslutat om att avsluta den allmänna vaccinationen mot covid-19 för barn och unga under 18 år. Från 1 november 2022 är det endast vissa grupper av barn och unga som kan vaccinera sig mot covid-19. Det gäller de barn och unga som sedan tidigare löper en ökad risk att bli väldigt sjuka av luftvägsvirus eller har ett mycket nedsatt immunförsvar på grund av någon sjukdom eller behandling. Om du tillhör en av dessa grupper så kan du prata med din läkare och komma överens om hur du ska göra med vaccinationen mot covid-19.
  • I nuläget är det inte möjligt att vaccinera mot covid-19 under 18 års ålder efter den 1 november 2022 då den allmänna rekommendationen för barn och unga avslutas. Särskilda grupper av barn och unga kan fortfarande vaccineras mot covid-19 i samråd med ansvarig läkare.
  • Efter den 1 november 2022 har vi i Sverige inte allmän vaccination mot covid-19 till barn som är under 18 år. Därför kompletteras inte en vaccination som är påbörjad utomlands, om barnet är under 18 år.
    • Efter 18 års ålder gäller de rekommendationer som gäller för vuxna från 18 år.
    • De barn som har en sjukdom, ett tillstånd eller en diagnos som gör att de kan bli extra sjuka i luftvägsinfektioner eller som har ett påtagligt nedsatt immunförsvar kan erbjudas en vaccination mot covid-19 i samråd med sin doktor.

: Frågor och svar om vaccination mot covid-19 — Folkhälsomyndigheten
Visa hela svaret

I vilken region ligger Uppsala?

I Sverige finns 290 kommuner och 21 regioner. Uppsala län är det geografiska området som styrs genom Region Uppsalas regionfullmäktige. Inom Region Uppsala finns åtta kommuner: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län.
Visa hela svaret

Vad innebär Fullvaccinerad?

Har det någon betydelse vilket vaccin man har fått? – Vaccinationsintyg utfärdas för alla som vaccineras mot covid-19, oavsett vaccin. Av intyget ska det tydligt framgå vilket vaccin som getts. När det gäller att häva restriktionerna för den fria rörligheten är EU-länderna enbart skyldiga att godta vaccinationsintyg för vacciner som har godkänts av EU.

EU-länderna får också häva restriktionerna för resenärer som fått andra vaccin, till exempel de vacciner som finns på WHO:s lista för nödsituationer, men de är inte tvungna att göra det. Om du har vaccinerats med ett vaccin som inte är godkänt i EU råder vi dig att kontrollera vilka vacciner som godtas av de olika EU-länderna innan du reser.

Personer som är fullvaccinerade och har EU:s digitala covidintyg bör undantas från reserelaterad testning eller karantän 14 dagar efter att de fått sin andra dos av ett vaccin som är godkänt i hela EU, Detsamma ska gälla för tillfrisknade personer med intyg.
Visa hela svaret

Hur många doser har jag tagit?

Det kan finnas flera orsaker till att du inte ser alla dina doser. Så här ska du göra om någon dos saknas i ditt covidbevis. Observera att vaccinationsbeviset INTE uppdateras automatiskt med antal doser när det ligger i din digitala brevlåda (till exempel Kivra, Billo eller Min myndighetspost) eller under giltiga covidbevis på covidbevis.se.

“Dos 1 av 2” eller “Dos 2 av 2” eller “Dos 3 av 3” eller “Dos 4 av 4” eller “Dos 5 av 5”

Om dina doser inte stämmer: 1. Kontrollera att det har gått minst sju dagar sedan du vaccinerade dig.2. Hämta ut ett nytt bevis på covidbevis.se om det har gått ett dygn sedan du senast gjorde det.3. Rättningar i systemet sker hela tiden – vänta gärna någon dag till och försök igen, om du saknar doser i ditt covidbevis.4.

  • Om du prövat steget ovan och du ändå ser samma bevis kan du också pröva att använda en annan enhet, pröva på datorn om du förut prövade via telefonen eller vice versa.
  • Det gamla beviset kan ligga kvar på enheten.) 5.
  • Om du har tagit ut ett vaccinationsbevis efter din första dos och fått det skickat till din digitala brevlåda, så behöver du hämta ett nytt vaccinationsbevis på covidbevis.se efter din andra dos.

Vaccinationsbeviset uppdateras inte automatiskt när det ligger i din digitala brevlåda (till exempel Kivra, e-Boks, Billo eller Min myndighetspost).6. Har du följt alla stegen ovan och ditt covidbevis fortfarande är felaktigt, mejla till vår kundtjänst på [email protected],

  • Uppge namn, telefonnummer, datum för vaccination och i vilken region du vaccinerade dig.
  • Det kan finnas flera olika orsaker till att du inte ser alla dina doser.
  • Det vanligaste skälet till att doser saknas är att uppgifterna inte har hunnit föras över från vårdgivaren till Nationella vaccinationsregistret, där uppgifterna sedan hämtas till vaccinationsbeviset.

Det ska ta maximalt sju dagar innan vaccindoserna har inrapporterats till Nationella vaccinationsregistret. Det är regionerna som är ansvariga för att registrera vaccinationer i Nationella vaccinationsregistret, där informationen hämtas till vaccinationsbevis.
Visa hela svaret

Kan man vaccinera sig på annan ort?

Kan jag vaccinera mig i en annan region? Jag jobbar i en annan region än där jag bor. Jag vill gärna vaccinera mig nära jobbet. Kan jag det? Ja, du kan vaccinera dig i en annan region eller på en annan plats än där du är folkbokförd. Det gäller också om du studerar på annan ort eller bor någon annanstans under en period.
Visa hela svaret

Är Coronavaccin gratis i alla länder?

– Kommissionen har godkänt sju vacciner mot covid-19 efter att EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) utvärderat deras säkerhet, kvalitet och verkan. Det gäller vaccinerna från Kommissionen har oförtrutet förhandlat för att skapa en bred portfölj med olika vacciner åt EU:s invånare till rättvisa priser.

  • Avtal har ingåtts med (400 miljoner doser), Sanofi-GSK (300 miljoner doser), (400 miljoner doser), (2,4 miljarder doser), (405 miljoner doser), (460 miljoner doser), (200 miljoner doser), (1,2 miljoner doser) och (upp till 250 miljoner doser).
  • EMA har avslutat den löpande granskningen av Curevacs covid-19-vaccin sedan företaget informerat myndigheten att man drar sig ur processen.

Det innebär att kommissionen har säkrat över 4,2 miljarder vaccindoser. För kommissionen var det redan från början viktigt att få en portfölj med olika typer av vacciner baserade på olika tekniker för att förbättra chanserna att en eller flera av vaccinkandidaterna skulle kunna godkännas av EU:s läkemedelsmyndighet.

Säkerhet är ett grundläggande krav för alla vacciner som säljs i EU. Alla potentiella vaccin mot covid-19 måste först utvärderas av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och uppfylla stränga krav på säkerhet och verkan innan de får säljas och användas. Det är samma krav som gäller för alla andra vacciner som tillverkas och används i EU.

EMA följer rapporteringen av biverkningar när ett vaccin används och,

  • Våra beslut om vilka vacciner som ska användas bygger på forskning och en rigorös vetenskaplig utvärdering av risker och nytta. Säkerhet och folkhälsa kommer i första rummet.
  • Europeiska läkemedelsmyndigheten har varit mycket tydlig – AstraZenecas och Janssens vacciner är effektiva och fördelarna med att förebygga covid-19 uppväger riskerna för mycket sällsynta och ovanliga biverkningar.
  • Det här visar att vårt system för säkerhetsövervakning fungerar: misstänkta biverkningar rapporteras snabbt, information utbyts och våra experter samlas omgående för att bedöma vad som måste göras.
  • Ändamålsenlig och bred vaccinering är den bästa strategin för att besegra pandemin.
  • Enligt aktuella rön skyddar alla vacciner som godkänts i EU bra mot svår sjukdom, sjukhusinläggningar och död, med en effektivitet i den allmänna befolkningen på över 80 procent.
  • Ovaccinerade löper mycket högre risk att läggas in på sjukhus eller dö jämfört med vaccinerade och utgör en stor andel av de svårast sjuka på sjukhusen.
  • Det finns en tydlig koppling mellan vaccinationstäckningen och antalet inlagda på sjukhus och antalet dödsfall: ju större vaccinationstäckning, desto mindre risk att bli inlagd på sjukhus eller dö.

Under tidigare smittvågor har ett ökande antal nya smittfall inneburit en proportionell ökning av antalet inlagda på sjukhus och antalet dödsfall. Under den senaste vågen gäller inte längre detta: ett ökat antal smittade leder inte längre till samma ökning i antalet inlagda på sjukhus eller högre dödstal.

Det är ett tydligt tecken på att vaccinerna fungerar. I juni 2022 hade över 1,7 miljarder doser levererats till EU-länderna.86 procent av de vuxna i EU är fullvaccinerade. Kommissionen har uppmanat ländernas myndigheter att så tidigt som möjligt förbereda sig för att snabbt kunna vaccinera på bred front enligt de nationella vaccinationsplanerna.

Kommissionen har också utfärdat riktlinjer om storskalig vaccinering. Kommissionen, medlemsländerna och EMA samarbetar med företag för att använda EU:s potential till att öka vaccintillverkningskapaciteten fullt ut. Kommissionen följer noga ländernas arbete med vaccinationsplanerna och hjälper till genom att bland annat anordna upphandlingar av vaccinationsmateriel (t.ex.

  1. Sprutor och kanyler).
  2. Tillsammans med Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) gör kommissionen också stresstest av vaccinationsplanerna.
  3. Alla EU-länder får tillgång till vaccinerna mot covid-19 samtidigt och i förhållande till sin folkmängd.
  4. De flesta länder har redan bestämda prioriterade grupper och justerar nu ytterligare vilka som bör prioriteras inom dessa grupper, t.ex.

personer över 80 år. ECDC har publicerat en över hur EU, EES-länderna och Storbritannien ligger till i arbetet med sina vaccinationsplaner. ECDC arbetar också på en modelleringsstudie om prioriteringar för att hjälpa länderna. Såsom kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har påpekat är beslutet om att vaccinera barn inget politiskt beslut utan ett evidensbaserat beslut som fattas av vetenskapliga experter.

  • Därför är det så viktigt att noga följa vad forskarna och expertmyndigheterna säger, särskilt EMA när det gäller säkerheten och ECDC om de epidemiologiska aspekterna.
  • EMA har gett grönt ljus till att använda Biontech-Pfizers vaccin till barn från fem års ålder.
  • Enligt EMA är det effektivt och säkert att vaccinera barn.

Dessutom visar vetenskaplig evidens att barn också kan smittas och föra viruset vidare, och att vaccination är ett bra sätt att skydda barnen. Det är i slutändan EU-ländernas ansvar att besluta om och genomföra vaccinationsstrategier, och det är föräldrarnas beslut om de vill vaccinera sina barn.

På grundval av vetenskaplig evidens och med förtroende för EMA:s och ECDC:s data och bedömningar uppmuntrar vi föräldrar att diskutera vaccinationen av deras barn med en medicinsk specialist. Med de avtal vi har ingått med de olika vaccinutvecklarna kan vi trygga leveranser av ett tillräckligt antal doser, samt barnvaccin i framtida avtal som beaktar behovet av att även vaccinera barn.

Med våra avtal kan vi också fortsätta att uppfylla våra åtaganden i fråga om vaccin till resten av världen. Det är länderna som ansvarar för kostnaderna, och de allra flesta erbjuder gratis vaccinering.

  1. Ja.
  2. När ett vaccin får ett villkorligt godkännande för försäljning översätts bipacksedeln med uppgifter om det specifika vaccinet till alla EU-språk och publiceras digitalt av kommissionen.
  3. Hälso- och sjukvårdspersonalen och allmänheten kan alltså läsa bipacksedeln i elektroniskt format på sitt språk.
  4. Vaccinbolagen måste se till att man på begäran kan få bipacksedeln utskriven på sitt eget språk, utan att belasta den personal som administrerar vaccinet.

Enligt EU-lagstiftningen är det inte obligatoriskt att vaccinera sig. Vaccinationer, oavsett om de är obligatoriska eller inte, ligger inom EU-ländernas ansvarsområde. Kommissionen fortsätter dock att uppmana alla som kan vaccineras att se till att de får alla vaccindoser mot covid-19 som krävs.

En komplett vaccination ger det bästa skyddet mot viruset och dess varianter, till exempel deltavarianten, och dess överförbarhet. Detta är särskilt viktigt för de sköraste och de som har en hög risk att smittas av viruset och föra det vidare. Om vi vill besegra varianterna är det absolut nödvändigt att gå vidare med vaccinationerna och se till att så många som möjligt är fullvaccinerade.

Vetenskapliga studier visar att fullvaccinering ger ett gott skydd mot varianterna. Enligt ECDC är det ännu inte känt hur stor andel av befolkningen som måste vara vaccinerad mot covid-19 för att vi ska nå flockimmunitet – och om det ens går att uppnå – och detta kommer till stor del att bero på hur bra vaccinerna är på att minska överföringen av smitta.

  1. Att snabbt fullvaccinera alla målgrupper – i Europa och globalt – är avgörande för att kontrollera pandemins effekter.
  2. Vi måste därför fortsätta med våra vaccinationskampanjer, särskilt med tanke på varianterna.
  3. På grund av hotet från varianterna är det viktigt att se till att det finns tillräckligt med vacciner, inklusive anpassade vacciner, även under de kommande åren.

Den 20 maj 2021 ingick kommissionen därför ett nytt avtal med Biontech-Pfizer om leverans av 1,8 miljarder vaccindoser från slutet av 2021 till 2023. Kommissionen har också utnyttjat optionen på 150 miljoner doser i det andra avtalet med Moderna. Hera (EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser) ska också arbeta med att motverka nya varianter, så att man snabbt kan ta fram och tillverka vacciner som är effektiva mot varianter i stor skala.

  • Det behövs fler studier av uppgifterna från kliniska prövningar och uppföljningar av vaccinationerna för att bedöma i vilken mån vaccinerna förebygger symtomfria infektioner.
  • Därför kan även vaccinerade behöva använda munskydd, undvika trängsel inomhus och hålla avstånd, beroende på smittläget.
  • Andra faktorer, t.ex.

hur många som vaccineras och hur viruset sprids i samhället, kan också leda till ändrade riktlinjer. Än så länge finns det inte tillräckligt med information för att säga om eller hur lång tid efter en covid-19-infektion man har ett skydd mot sjukdomen.

Tidiga uppgifter tyder på att immuniteten mot covid-19 inte varar särskilt länge, men det behövs fler studier för att få bättre förståelse. Med tanke på framtiden drog vi lärdom av våra första insatser mot pandemin. Det är uppenbart att om vi vill besegra viruset måste vi se till att det finns tillräckliga mängder påfyllnadsdoser så snart vetenskapssamhället rekommenderar en påfyllnadsdos.

Den 20 maj 2021 ingick vi därför ett nytt avtal med Biontech-Pfizer den 20 maj 2021 om leverans av 1,8 miljarder vaccindoser från slutet av 2021 till 2023. Det är världens största avtal om covid-19-vacciner.

  • Av samma anledning har vi också utnyttjat optionen på 150 miljoner doser i det andra avtalet med Moderna.
  • EU har därför säkrat ett tillräckligt antal vaccindoser så att det går att inleda en påfyllnadsfas.
  • Med beaktande av kommissionens förslag om covidintygens giltighetstid och behovet av påfyllnadsdoser måste EU-länderna göra sina beställningar i god tid så att de kan ge doserna i turordning och i linje med kommissionens föreslagna strategi.

För att öka flexibiliteten har kommissionen för att snabbare kunna godkänna anpassade vacciner, på samma sätt som man gör med influensavacciner. Till exempel sänks uppgiftskraven och uppgifterna kan kompletteras senare. Men anpassade vacciner måste fortfarande uppfylla EMA:s uppgiftskrav enligt dess nya vägledning, och EMA gör dessutom en löpande granskning.

  • För närvarande verkar det som om de vacciner som är godkända i EU också skyddar mot de varianter som är vanliga här. Fortsatta smittskyddsåtgärder kommer att behövas under en överskådlig tid framöver, och även testning och kontaktspårning för att bryta smittkedjor.
  • Vi hoppas också att den nya tekniken med mRNA-vacciner kan göra det ännu lättare att anpassa befintliga vacciner.
  • Vi tror att det är möjligt att snabbt utveckla och godkänna ändrade vacciner. Beroende på vilken vaccinplattform som används kan det ta från 3–4 månader upp till 6–9 månader att uppdatera vaccinerna.

Övervakning av vaccinernas säkerhet och effektivitet efter godkännande är ett krav i EU-lagstiftningen och en hörnsten i EU:s system för farmakovigilans, som går ut på att upptäcka, bedöma, förstå och förebygga biverkningar och andra läkemedelsrelaterade problem.

  • Det är exakt samma system som används vid ett vanligt försäljningsgodkännande.
  • Att de vacciner som fått ett villkorligt godkännande är säkra och effektiva övervakas noga genom EU:s system för läkemedelsövervakning, på samma sätt som görs med alla läkemedel.
  • Dessutom finns särskilda bestämmelser som gör att man snabbt kan samla in och utvärdera ny information.

Till exempel måste tillverkarna normalt lämna in en säkerhetsrapport varje halvår till EMA. När det gäller vacciner mot covid-19 måste säkerhetsrapporterna lämnas in varje månad. På grund av det ovanligt stora antalet personer som väntas få vaccinet kommer EMA att organisera ytterligare storskalig säkerhetsövervakning.

  • För att snabbt kunna börja vaccinera mot covid-19 har kommissionen tillsammans med EU-länderna och Europeiska läkemedelsmyndigheten tagit fram tillfälliga flexiblare märknings- och förpackningsregler.
  • Syftet är att minska transportkostnaderna och lagringsutrymmet, underlätta fördelningen av doser mellan länderna och begränsa eventuella effekter på tillverkning av andra rutinvacciner.

Hälso- och sjukvårdspersonal och de som vaccineras kommer dock alltid att få tillgång till all information om det vaccin som används. De flexiblare reglerna kan till exempel innebära att texten på den yttre och inre förpackningen bara finns på engelska.

Bipacksedeln behöver inte läggas med i förpackningen utan kan tillhandahållas separat av vaccinbolaget, som ansvarar för att distribuera den tryckta bipacksedeln på landets nationella språk. Vissa länder kräver inte heller att bipacksedeln ska finnas på det nationella språket. Själva bipacksedeln kan vara på engelska men informationen ska gå att hämta på landets språk, till exempel genom en QR-kod på bipacksedeln eller från EMA:s webbplats.

EU-länderna kan söka pengar från olika EU-instrument för att komma igång med vaccinationerna mot covid-19. Ett lands investeringar i hälsoreformer och resilienta, effektiva och tillgängliga hälso- och sjukvårdsystem kan till exempel få stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens, och kan tas upp i den nationella återhämtnings- och resiliensplanen.

Dessutom kan länderna och deras regioner få stöd från sammanhållningspolitiken (Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+) och programmet React-EU för att stärka sina hälso- och sjukvårdssystem, både vad gäller hantering av och återhämtning från den pågående hälsokrisen och för att göra systemen resilienta på längre sikt.

Sammantaget kan de här programmen stödja en rad olika investeringsbehov, t.ex. inom hälso- och sjukvårdsinfrastruktur, utbildning av vårdpersonal, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, integrerade vårdmodeller, digitalisering av hälso- och sjukvården och utrustning, bland annat kritiska medicinska produkter och förnödenheter för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap.

  1. Satsningar på att förbereda hälso- och sjukvården inför vaccinationerna mot covid-19 kan därför få stöd från de här programmen, särskilt med tanke på den direkta kopplingen till sjukvårdens resiliens, tillgången till kritiska medicinska produkter och förebyggande av sjukdomar.
  2. Det är dock varje lands sak att besluta om prioriteringar och innehållet i den nationella återhämtnings- och resiliensplanen och programmen för sammanhållningspolitiska medel.

Kommissionen sköter förhandlingarna med vaccinleverantörerna tillsammans med en gemensam förhandlingsgrupp. Medlemmarna i förhandlingsgruppen – som företräder sju EU-länder (Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Spanien, Sverige och Nederländerna) – utses av en styrkommitté.

Styrkommittén diskuterar och ser över alla aspekter av avtalen om förhandsbeställning (förköpsavtalen) innan de undertecknas. Alla EU-länder är representerade i kommittén, som sammanträder varje vecka. Alla EU-länder har ställt sig bakom detta tillvägagångssätt, som utgör kärnan i, Vid Europeiska rådets möte i juni 2020 gav EU-länderna kommissionen i uppdrag att organisera en gemensam upphandling av vacciner.

Kommissionen har därför inlett samtal med de vaccintillverkare som uppvisar de mest lovande resultaten. Förhandlingsgruppen håller först sonderande samtal med företaget för att ta reda på om det finns en tillräcklig samsyn för att gå vidare med detaljerade avtalsförhandlingar.

  • Om så är fallet skickas en anbudsinfordran till företaget, som sedan får lägga ett anbud.
  • Ett förköpsavtal ingås när båda sidorna är redo att underteckna avtalet.
  • Detta diskuteras och avgörs i styrkommittén.
  • Ommissionen måste också ge sitt godkännande.
  • Om länderna enligt förköpsavtalet är skyldiga att köpa vaccindoser har de fem arbetsdagar på sig att meddela om de vill avstå.

Avtalet kan bara undertecknas om minst fyra medlemsländer är villiga att låta sig bindas av det. Under förhandlingsprocessen meddelar länderna kommissionen hur mycket de vill beställa av ett visst vaccin. De ansvarar sedan för att köpa vaccinerna när de blir tillgängliga, dvs.

När de har visat sig vara säkra och effektiva. Kommissionen undertecknar inte avtal om leveranser till enskilda länder. Genom förköpsavtal kan kommissionen säkra ett visst antal doser. Det är sedan upp till länderna att köpa dessa doser, utnyttja eventuella optioner för att beställa fler doser och ingå särskilda avtal med de berörda företagen.

Kommissionen fokuserar på att skydda folkhälsan och ingå så förmånliga avtal som möjligt med företagen, så att länderna får tillgång till säkra och effektiva vacciner till rimliga priser. Avtalen skyddas av sekretesskäl, vilket är motiverat eftersom den globala marknaden är mycket konkurrensutsatt.

  • Detta görs för att skydda känsliga förhandlingar och affärshemligheter, såsom finansiella upplysningar och planerna för utveckling och produktion.
  • Att avslöja känsliga affärsuppgifter skulle underminera anbudsprocessen och skulle kunna få långtgående konsekvenser för kommissionens förmåga att genomföra de uppdrag som den fått genom rättsakterna som ligger till grund för förhandlingarna.

Alla företag kräver att sådana känsliga affärsuppgifter behandlas konfidentiellt mellan dem som sluter avtalen. Kommissionen måste därför respektera ingångna avtal med företagen. Kommissionen har publicerat avtalen med vissa uppgifter borttagna på sin,

  • Sund vetenskaplig metodik och teknik
  • Förmåga till snabb leverans i stor skala, kapacitet, tidsplan för leverans
  • Logistiska utmaningar, kylkedjor osv.
  • Kostnader
  • Ansvar
  • Vaccinteknik – kommissionen vill köpa vacciner baserade på olika metoder för att maximera utsikterna att få en godkänd vaccinkandidat
  • Global solidaritet, dvs. ett åtagande om att göra framtida doser av vaccin tillgängliga för låg- och medelinkomstländer

Vaccinerna måste vara överkomliga i pris. Det är också ett av skälen till att köpa in vacciner som ett team: det minskar kostnaderna för alla och ger oss en starkare förhandlingsposition. När det gäller priser kräver alla företag att sådana känsliga affärsuppgifter behandlas konfidentiellt mellan avtalsparterna.

  1. Uppgifterna i avtalen är kända för kommissionen och de 27 EU-länderna, som fattar beslut om vilket vaccin som ska köpas in och betalar inköpspriset.
  2. Även efter att tillverkarna har ingått avtal med EU har de fortfarande ett intresse av att sälja sina vacciner på världsmarknaden på bästa möjliga sätt.

Det finns därför ett legitimt intresse hos företagen, som har gjort mycket stora investeringar i forskning och produktionskapacitet, att avtalsvillkoren med EU inte är offentliga under denna period med intensiv global konkurrens. På grund av avtalsförpliktelser kan kommissionen i detta skede inte ange det specifika priset per dos.

  1. Ommissionen har mobiliserat medel för att öka tillverkningskapaciteten hos de leverantörer som man har slutit avtal med, och har anslagit över 2 miljarder euro från instrumentet för krisstöd.
  2. EU-länderna har gått med på att bidra med ytterligare 750 miljoner euro.
  3. En viktig princip är att alla EU-länder ska betala samma pris för vaccinet.

Medlemsländerna anger tidigt i förhandlingsfasen med ett företag om de är intresserade av ett visst vaccin och vilken mängd de skulle vilja köpa. När avtalet väl har ingåtts fördelas vaccinerna enligt en fördelningsnyckel som baseras på befolkningsstorlek.

Länderna får alltså köpa vaccin på samma villkor – i förhållande till folkmängd och till samma pris. Länderna får omfördela vaccinet sinsemellan i enlighet med deras behov. Ett land kan till exempel besluta att inte utnyttja möjligheten att köpa fler doser. Då kan andra länder ta över dessa optioner och köpa mer av vaccinet i fråga.

Länderna beställer direkt från vaccinleverantörerna och anger till exempel tidpunkt och plats för leverans och specificerar logistiska aspekter. Tillverkarna levererar vaccinet till nationella distributionsnav. Sedan sköter länderna vidare distribution till vaccinationscentralerna och ansvarar för att vaccinera befolkningen.

Det finns redan en betydande kapacitet för vaccintillverkning i EU. Kommissionen har arbetat för att öka tillverkningskapaciteten, och fortsätter att göra det. Den har tidigarelagt tilldelning av medel för att stödja tillverkningskapaciteten hos alla vaccinleverantörer som den har ingått avtal med, vilket ger förutsättningar att tillverka större volymer vaccin.

Europeiska investeringsbanken ger ytterligare ekonomiskt stöd, med uppbackning från EU:s budget. Detta har exempelvis varit fallet för Curevac och Biontech. Kapaciteten att leverera inom EU är också ett av huvudkriterierna som beaktas när man inleder förhandlingar med företag.

  1. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med Valneva (inköp av upp till 27 miljoner doser 2022 och option på ytterligare 33 miljoner doser 2023).
  2. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med Novavax (inköp av upp till 100 miljoner doser och option på ytterligare 100 miljoner doser under 2021, 2022 och 2023).
  3. Kommissionen undertecknar ett tredje avtal med Biontech och Pfizer och reserverar ytterligare 1,8 miljarder doser till EU-länderna mellan slutet av 2021 och 2023.
  4. Sonderande samtal med Valneva avslutas (30 miljoner doser, plus option på ytterligare 30 miljoner doser).
  5. Förslag om att köpa in ytterligare 200 miljoner doser av Biontech-Pfizers vaccin (med option ytterligare 100 miljoner doser).
  6. Sonderande samtal med Novavax avslutas (100 miljoner doser, plus option på ytterligare 100 miljoner doser).
  7. Kommissionen beslutar att utnyttja möjligheten att köpa ytterligare 100 miljoner doser från Biontech-Pfizer och 80 miljoner doser från Moderna,
  8. Förköpsavtalet med Moderna träder i kraft.
  9. Förköpsavtalet med Curevac träder i kraft.
  10. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med Moderna (inköp av 80 miljoner doser, plus en option på ytterligare 80 miljoner doser).
  11. Förköpsavtalet med Biontech-Pfizer träder i kraft.
  12. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med Curevac (inköp av 225 miljoner doser, plus en option på ytterligare 180 miljoner doser).
  13. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med Biontech-Pfizer (inköp av 200 miljoner doser, plus en option på ytterligare 100 miljoner doser).
  14. Förköpsavtalet med Johnson & Johnson träder i kraft.
  15. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med Johnson & Johnson (inköp av 200 miljoner doser av endosvaccinet och option på ytterligare 200 miljoner doser).
  16. Förköpsavtalet med Sanofi-GSK träder i kraft (option att köpa upp till 300 miljoner vaccindoser).
  17. Sonderande samtal med Biontech-Pfizer avslutas.
  18. Förköpsavtalet med AstraZeneca träder i kraft.
  19. Sonderande samtal med Moderna avslutas.
  20. Sonderande samtal med Curevac avslutas.
  21. Kommissionen godkänner ett förköpsavtal med AstraZeneca (för inköp av 300 miljoner doser vaccin, med option på ytterligare 100 miljoner doser).
  22. Sonderande samtal med Johnson & Johnson avslutas.
  23. Sonderande samtal med Sanofi-GSK avslutas.
  24. EU antar sin vaccinationsstrategi. Förhandlingar inleds med alla sex företagen.
  25. Europeiska investeringsbanken (EIB) och Biontech ingår ett finansieringsavtal på 100 miljoner euro för att stödja företagets vaccinprogram och utöka dess tillverkningskapacitet.

Visa hela svaret

Kan jag resa utan att vara vaccinerad?

Vad gäller i landet du ska resa till? – Var påläst och ta reda på vad som gäller i landet du ska resa till. Länder kan ha olika inreseregler och förhållningsregler med anledning av covid-19. Till exempel kan det finnas krav på att bära ansiktsmask på flyg, hotell och allmänna platser, eller så kan du behöva visa upp vaccinationsbevis inför och under resan.
Visa hela svaret

Måste man ha 2 doser för Vaccinpass?

Uppdateras mitt vaccinationsbevis automatiskt? – Nej, när du har hämtat ut ett vaccinationsbevis så uppdateras det inte automatiskt. Det gäller oavsett om du har sparat det i din digitala brevlåda eller på annat sätt. Du kan dock när som helst hämta ut ett nytt vaccinationsbevis på Covidbevis.se, så om giltighetstiden är på väg att gå ut så löser du det genom att hämta ett nytt bevis.
Visa hela svaret

Vilka får ta Moderna?

Publicerat 06 oktober 2021 Folkhälsomyndigheten har beslutat att pausa användningen av Modernas vaccin Spikevax, för alla som är födda 1991 och senare, av försiktighetsskäl. Orsaken är signaler om ökad risk för biverkningar som inflammation på hjärtmuskel eller hjärtsäck.

  1. Risken att drabbas är dock väldigt liten.
  2. UPPDATERING den 2 februari 2022: Sedan årsskiftet 2022 är rekommendationen att inte använda Spikevax till personer som är 30 år och yngre.
  3. Hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärtsäcksinflammation (perikardit) går oftast över av sig självt, men symtomen behöver bedömas av läkare.

Tillstånden är vanligast bland unga män, i samband med exempelvis virusinfektioner som covid-19. År 2019 vårdades cirka 300 personer under 30 år på sjukhus med myokardit. Data pekar mot en ökad förekomst också i samband med vaccination mot covid-19, främst hos ungdomar och unga vuxna och främst hos pojkar och män.

För den enskilda individen är risken att drabbas väldigt liten, det är en mycket sällsynt biverkan. Nya preliminära analyser från svenska och nordiska datakällor pekar mot att sambandet framförallt är tydligt när det gäller Modernas vaccin Spikevax, i synnerhet efter den andra dosen. Riskökningen ses inom fyra veckor efter vaccinationstillfället, främst inom de två första veckorna.

Folkhälsomyndigheten har beslutat att rekommendera paus för all användning av Spikevax till personer födda 1991 och senare. Beslutet gäller fram till den 1 december 2021. Folkhälsomyndigheten återkommer med besked om rekommendation efter detta datum. – Vi följer läget noga och agerar snabbt för att vaccinationerna mot covid-19 hela tiden ska vara så säkra som möjligt och samtidigt ge effektivt skydd mot covid-19, säger Anders Tegnell, avdelningschef och statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Personer födda 1991 och senare som har fått en dos av Modernas vaccin kommer inte att erbjudas en andra dos covid-19-vaccin i nuläget, diskussioner pågår om den bästa lösningen för den gruppen. Totalt rör det sig om cirka 81 000 personer. För personer som är födda 1991 och som inte tidigare vaccinerat sig rekommenderas vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech som första och andra dos.

– Den som är vaccinerad nyligen, med sin första eller andra dos av Modernas vaccin, behöver inte känna sig orolig för risken är väldigt liten, men det är bra att känna till vilka symtom man behöver vara vaksam på, säger Anders Tegnell. Både myokardit och perikardit går ofta över av sig självt, utan att ge några bestående besvär, men misstänkta symtom bör bedömas av läkare på exempelvis en vårdcentral eller jourmottagning.

Trötthet och andfåddhet Oregelbundna hjärtslag och hjärtklappning Feber och värk i kroppen En känsla av tryck eller tyngd över bröstet Det gör ont att andas djupt Smärta till vänster eller mitt över bröstet

Visa hela svaret

Kan man ta Pfizer efter Moderna?

Efter pausen av Moderna: Personer under 30 får Pfizer som andra dos Innehållet gäller Kronoberg 21 oktober: Folkhälsomyndigheten har nu beslutat att Modernas vaccin Spikevax även fortsättningsvis inte rekommenderas för personer födda 1991 och senare. Istället rekommenderas Pfizers vaccin Comirnaty, även som andra dos för den som fått Moderna som första dos.

I länet handlar det om cirka 1 000 personer födda 1991 och senare som fått vänta på sin andra dos vaccin.- Nu kan alla under 30 som väntar på sin andra dos få den, säger Andes Tegnell, avdelningschef och statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.Personer i åldersgruppen som fått en dos med Moderna och som inväntat besked om sin andra dos kommer nu att kontaktas av den vaccinationsplats där de tog sin första dos, för att bokas in för en andra dos med Pfizers vaccin istället.

Malin Wahlström, kommunikatör, Region Kronoberg : Efter pausen av Moderna: Personer under 30 får Pfizer som andra dos
Visa hela svaret

Kan man blanda Moderna och Pfizer?

Du som är över 30 år får Moderna eller Pfizer som dos 3 oavsett vilket vaccin du fått tidigare. Vilket vaccin du får beror på vaccintillgången för dagen och därför kan du inte längre välja när du bokar tid. Är du under 30 år får du Pfizer som dos 3. På grund av kommande tilldelning av vaccin kommer vi från och med i mitten av januari öka användningen av Modernas vaccin.

  • Du som är över 30 år får Pfizer eller Moderna, medan du som är under 30 år får Pfizer.
  • Du får Pfizer eller Moderna som dos 3 om du är över 30 år.
  • Vilket vaccin du får beror på tillgången till vaccin just den dagen, därför kan du inte längre välja vaccin vid bokningstillfället.
  • Information om vilket vaccin du får kommer att vara tydligt vid vaccinationstillfället.

Det går bra att blanda Pfizers och Modernas sorter då båda vaccinen är mrna-vaccin. Skyddet blir lika bra som om samma vaccin använts! Läs mer om det hos folkhälsomyndigheten! Boka tid för dos tre och läs mer om vilka som erbjuds dos tre just nu här: 1177.se/sormland Tänk på att det ska ha gått tre månader sedan senaste vaccinationsdosen togs innan du kan ta dos tre.
Visa hela svaret

Kan man vaccinera sig på annan ort?

Kan jag vaccinera mig i en annan region? Jag jobbar i en annan region än där jag bor. Jag vill gärna vaccinera mig nära jobbet. Kan jag det? Ja, du kan vaccinera dig i en annan region eller på en annan plats än där du är folkbokförd. Det gäller också om du studerar på annan ort eller bor någon annanstans under en period.
Visa hela svaret