Vem Har Råd Att Bo I Stockholm?

Hur ska poliser i Stockholm ha råd att bo? Stockholms Handelskammare har skrivit en rapport, som visar vilka i samhällsnödvändiga yrken som har råd att bo i Stockholm. Eller ens Stockholms län. Till de yrken som har problem att skaffa en rimlig bostad i närområdet, hör enligt rapporten poliser, brandmän, undersköterskor och förskolepersonal.

1. I DN Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms handelskammare om rapporten, som visar att löneläget för många grupper är så lågt att det kan vara omöjligt att få tag på en bostad, ens långt från innerstaden.
2. Situationen har dessutom blivit mycket värre sedan 2016.
3. Till det har Pendlingsavståndet för personer inom samhällsnödvändiga yrken har ökat med sju procent mellan 2009 och 2019.

För övriga yrkeskategorier har pendlingsavståndet minskat. Polisförbundets ordförande i polisregion Stockholm, Stefan Eklund, berättar för DN om polisernas verklighet: “Vi saknar cirka 700 poliser här i regionen. På senare år har det blivit än värre, inte minst med bostadsrallyt under coronapandemin.

• För många handlar det om att behöva bo i andra hand, tredje hand eller inackorderade.
• Det blir ett bekymmer och leder till dålig stämning.
• Många söker sig bort så fort man kan.
• Det blir svårare att attrahera och behålla personal och många lämnar tyvärr yrket.” Stefan berättar vidare att en nyanställd polis tjänar cirka 27 000 kronor i månaden, efter ett par års studier till polis med studieskulder.

Han konstaterar att ingångslönen är samma oavsett om man arbetar i Stockholm eller i Sveg. Vi har valt att fördela en del av våra egna lönemedel för att få upp lönen i Stockholm, den är nu på 29 000 kronor. Stefan beskriver för DN hur poliser tidigare alltid hittat en bostad en bit ut från centrala Stockholm.

• Men det går ju inte i dag.
• Nu har förorterna blivit för dyra och yngre poliser får bo i Södertälje och Strängnäs till exempel.
• Det är inte heller ovanligt att de bor i Eskilstuna, Nyköping eller Tierp, konstaterar Stefan.
• Det blir väldigt slitsamt särskilt att förena med skiftestjänstgöringen som de flesta poliser börjar arbeta med, och förutsätter nästan tillgång till bil, med alla kostnader det medför.

Stockholms Handelskammare kommer med fler nyheter i denna fråga, se videon nedan, där Stefan Eklund beskriver hur många av Stockholms poliser bor. Dessutom deltar Stefan Eklund under måndagskvällen medverka i i TV4 i samma ämne. : Hur ska poliser i Stockholm ha råd att bo?
Visa hela svaret

Var har du råd att bo någonstans?

Var har du råd att bo? Testa och få svar direkt i DN:s Bostadsguiden En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-28 01:11 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/bostadsguiden-test-var-har-du-rad-att-bo/ Uppdaterad 2022-12-07 Publicerad 2019-09-16 Var har du, dina barn eller nära och kära råd att bo egentligen? På en svängig bostadsmarknad är det inte alltid lätt att hänga med. Tjänsten DN Bostadsguiden ger dig svar direkt. Fyll i vad ni tjänar – och se på vår interaktiva karta i vilka kommuner och stadsdelar ni har råd att köpa en bostadsrätt.

DN.se Obegränsad tillgång till alla artiklar på DN.se e-DN Tidningen i digital version (Ingår första 30 dagarna) DN.Prio Dagligt nyhetsbrev med handplockad läsning

Genom att klicka på “Godkänn köp” godkänner jag och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News, Dagens Nyheter är en del av Bonnier News AB, som ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter. Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter. : Var har du råd att bo? Testa och få svar direkt i DN:s Bostadsguiden
Visa hela svaret

Vem har råd att köpa hus i Stockholm?

Omöjligt för arbetarfamiljer att köpa bostad i storstäderna Bostäder En barnfamilj där föräldrarna tjänar 33 000 kronor var hänvisas till Stockholms billigaste områden för att ha råd att köpa en bostad. En LO-familj har inte råd att köpa bostad i Stockholm överhuvudtaget.

1. LO har i en ny rapport granskat möjligheten för olika sorters hushåll att hyra eller köpa en bostad i någon av landets tre storstadsregioner, men också i övriga landet.
2. Till sin hjälp har rapportförfattaren skissat på sex olika typer av hushåll, med olika lönenivåer och socioekonomisk situation, och beräknat vad deras respektive disponibla inkomst är.

Genomgången visar att det krävs två vuxna höginkomsttagare för att kunna köpa bostad var man vill, inklusive Stockholms innerstad och dyraste kommuner. Flera av hushållen, framförallt ensamhushållen, har stora svårigheter att köpa bostad alls, och ibland även att kunna hyra.

Juan, som tjänar 24 300 kronor som fritidsledare och Sara, som får drygt 20 000 kronor i månaden som arbetslös, skulle kunna köpa en bostad för sig och sina två barn i någon av de kommuner med lägst bostadspriser i Sverige – men bara förutsatt att Sara får ett jobb. Även förutsatt att Sara får ett jobb skulle familjen behöva 1 ½ år av »extremt sparande«* för att få ihop till handpenningen för bostad i en billig kommun.

– Det är oacceptabelt att stora grupper av LO:s medlemmar är utestängda från bostadsmarknaden. Man ska inte behöva vara sammanboende eller höginkomsttagare för att ha tillgång till en bra bostad, säger LO:s andre vice ordförande Therese Guovelin,

Men även Kim och Peter, som i rapporten utgör » SCB :s typhushåll«, har svårigheter att låna pengar till ett boende i Stockholms dyraste stadsdelar och kommuner. Partet bor med två barn och har genomsnittslöner på knappt 33 000 kronor var.

Hushållet med högst inkomst i LO:s rapport har en dubbelt så hög lön som genomsnittslönen i Sverige.

Det handlar om Younas och Petra, finansanalytiker respektive jurist, som lever med sina två barn. De tjänar 61 300 och 54 500 kronor i månaden. Det här är det enda hushållet i rapporten som kan köpa en lägenhet var de vill i Sverige, inklusive innerstaden och de delar av Stockholm där genomsnittspriset per kvadrat på bostäder är som högst. En av de med sämst förutsättningar i LO:s rapport är vårdbiträdet Agneta, 36 år, som är ensamstående med ett barn och tjänar knappt 20 000 kronor före skatt. För henne är hela köpebostadsmarknaden – såväl i storstäder, som i övriga delar av Sverige – stängd. Huvudorsaken är att Agneta inte kan spara ihop till en insats, och det trots att hennes disponibla inkomst (inkomsten efter skatt) är nästan 20 000 kronor, då hon får både barnbidrag, underhållsbidrag och bostadsbidrag.

Rapporten beskriver också situationen för Liljan som är pensionär med 13 500 kronor i månaden i pension, och Harri, en visstidsanställd 22-åring som snittar på att arbeta 80 procent i månaden. Inte heller Liljan och Harri får köpa bostad. Möjligheten att hyra en bostad beror på de villkor hyresvärden tillämpar.

1. Ibland krävs en fast anställning, och olika hyresvärdar ställer olika höga inkomstkrav.
2. Ibland gäller principen om att den som hyr ska ha tillräckligt med pengar kvar under en månad efter betald hyra, men ibland ställer hyresvärden krav på en inkomst som är tre gånger högre än hyran.
3. Svårigheterna med att få en bostad hänger ihop med höga bostadspriser i storstadsregionerna, som i sin tur ställer krav på att man kan spara ihop till en hög insats, och med bankernas bolånetak på 85 procent och krav på fast anställning för att ta lån i de flesta fall.

Dessutom »stresstestas« hushållen genom att de ska kunna klara en ränta på 7 procent, med möjlighet till en viss summa över att leva på per månad. När det gäller hyresrätter är kötiderna mellan 3 och 10 år i de tre storstadsregionerna, och i nyproducerade lägenheter är hyrorna så höga att inkomstkraven stänger ute många vanliga hushåll. Produktionskostnaderna över tid för olika typer av bostäder. Från LO:s rapport. Momodou Malcolm Jallow är bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, som anser att det som saknas är en bostadspolitik som utgår från människors behov. – En bostadsmarknad som styrs av marknaden – bostadsbolag och banker – leder till högre priser.

De vill utöka sin vinstmarginal och det är inte lönsamt att bygga i en takt som motsvarar behovet, säger Momodou Malcolm Jallow. Vad skulle driva ned kostnaderna? – Vi har en politik som hjälper bostadsbolag att bygga billigt, genom investeringsstöd. Vänsterpartiet vill också erbjuda statliga topplån för att mindre byggbolag ska kunna ta uppdrag, det uppmuntrar till billigare byggande, säger han.

Det är inte bara förstahandsmarknaden som präglas av ökade priser och krav för att få ett boende. Nyligen presenterade Boverket en som visar att priserna för att hyra bostad i andra hand har rusat uppåt. För hyresrätter har priserna ökat med nästan 60 procent sedan 2009 och för bostadsrätter är prisökningen 84 procent.

1. Priserna ligger betydligt högre än ursprungspriserna för den som äger eller hyr bostäderna i första hand.
2. Hyresrätter hyrs i snitt ut till ett pris som ligger 65 procent över grundhyran.
3. Det här ska jämföras med att Hyresnämnden har ansett att en hyresgäst kan ta ut ett andrahandspris som ligger 10-15 procent över grundhyran.

För bostadsrätter är kostnaden för andrahandshyresgästen hela 138 procent högre än genomsnittlig hyra i hyresbostadsbeståndet. *LO har i rapporten utgått från att det är mycket svårt att som hushåll spara på en extrem nivå i längre än ett år. : Omöjligt för arbetarfamiljer att köpa bostad i storstäderna
Visa hela svaret

Kan man få egen lägenhet av soc?

Ingen allmän rätt att få en bostad via socialtjänsten – Det finns inga bestämmelser i SoL som ger bostadslösa en allmän rätt till att få en bostad av socialtjänsten. För att få rätt till bistånd krävs enligt SoL att den sökande inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt.

• Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och socialtjänstens bistånd ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.
• Av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att när den enskilde har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt så är nämnden skyldig att tillhandahålla en bostad som uppfyller krav på skälig levnadsnivå.

Se rättsfall RÅ 1990 ref.119 och RÅ 2004 ref.130. Socialtjänstens ansvar kan exempelvis handla om att bistå med olika former av akuta och mer långsiktiga boendelösningar utifrån individuella behov och efter biståndsbedömning.
Visa hela svaret

Var är det bäst att bo i Stockholm?

125 experter: Bästa framtidsläget Var någonstans i Stockholmsområdet ska man äga, köpa eller bygga kontor för att göra den bästa investeringen på tio års sikt? Globen och Slakthusområdet gör en mäktig rusning uppåt när 125 experter betygsätter 20 områden.

1. Två gånger tidigare, 2012 och 2014, har Fastighetsvärlden konsulterat branschen kring vilken delmarknad som anses ha “störst hyrespotential, procentuellt, för kontorsfastigheter i Stockholmsområdet på tio års sikt”.
2. Totalt svarade 125 experter, varav två tredjedelar är ledande investerare och resterande är rådgivare inom transaktion, uthyrning och värdering.

Alla svarade mot löftet att inga enskilda röster ska redovisas. Vid 2014 års undersökning stod Globen/Slakthusområdet för den största ökningen/förbättringen jämfört med undersökningen 2012. Största tappet stod Värtan/Frihamnen för, sedan man under tiden mellan de båda undersökningarna tappat SEB som rejäl ankarhyresgäst för hela området.

1. Enligt 2017 års undersökning har området fortfarande inte återhämtat sig, och allt mer i området handlar om bostäder.
2. Högst potential enligt experterna, anses Västra city ha.
3. Området ligger i dag något efter Mellersta CBD när det gäller hyrorna, och det finns inte heller några mängder av kontorslokaler i området eftersom allt mer kommit att handla om hotell.

Området blir ett allt starkare nav när Storstockholm växer snabbt. Planeringen för att övertäcka stationsområdet är inlett. Mellersta CBD, där Fastighetsvärlden nyligen kunnat berätta om enskilda topphyror som passerat 8.000 kronor per kvadratmeter, finns fortfarande med i toppen.

Här byggs ett relativt stort utbud av toppmoderna kontorslokaler, även om mycket är tingat. Närhet till service betyder mycket. Den stora raketen på listan, sett över fem år, är Hammarby Sjöstad som gått från placering fjorton till sju. I området har Skanska nyligen beslutat sig för att börja bygga den 27 våningar höga ikonbyggnaden Sthlm 01 som blir hjärtat av de totalt 100.000 kvadratmeter kontor som byggbolaget plan att tillföra i området.

Ännu högre upp i listan finns ytterligare en granne i söder, Globen/Slakthusområdet, som avancerar så långt som till andraplatsen. Ett område som tidigare fått höga poäng är Västra Kungsholmen, men där är experterna nu något mer pessimistiska, och området tappar hela fyra placeringar jämfört med Fastighetsvärldens gallup för tre år sedan.

Plac.	Område	Betyg	(+/–)
1 (2)	Västra City	8,1	(+0,8)
2 (7)	Globen Slakthusområdet/Söderstaden	7,2	(+1,1)
3 (1)	Mellersta CBD	7,0	(–0,5)
4 (3)	Hagastaden	6,9	(–0,2)
5 (4)	Sundbyberg	6,7	(+0,1)
6 (8)	Arenastaden	6,3	(+0,2)
7 (11)	Hammarby Sjöstad Sickla	6,1	(+1,6)
8 (6)	Gyllene Triangeln	6,0	(–0,3)
9 (5)	Västra Kungsholmen	5,9	(–0,6)
10 (9)	Solna Strand	5,8	(+0,5)
11 (13)	Marievik/Liljeholmen	5,5	(+1,5)
12 (15)	Frösunda	5,1	(+1,4)
13 (10)	Värtan/Frihamnen	4,9	(+0,2)
14 (14)	Telefonplan	4,4	(+0,6)
15 (12)	Kista	4,3	(–0,1)
16 (17)	Mörby/Danderyd	3,9	(+0,5)
17 (16)	Ulvsunda/Bromma	3,6	(+0,1)
18 (ny)	Barkarby	3,5	(–)
19 (18)	Arlanda/Arlanda Stad	3,5	(+0,4)
20 (20)	Slagsta Strand	1,7	(–0,1)

De 20 områdena Stockholmsområdet som ingick i Fastighetsvärldens gallup.125 experter deltog. Skriv upp dig på våra mejllistor för att inte missa något: sammanställningar över senaste veckan, nya tjänster på FV Jobb och seminarieinformation – samtliga tjänster är Gratis, : 125 experter: Bästa framtidsläget
Visa hela svaret

Vad gör man om man är bostadslös?

Information, råd och stöd för att söka bostad – Socialtjänsten har inte ansvar för att tillhandahålla bostäder till bostadslösa i allmänhet. Däremot kan socialtjänsten ge information om hur man kan söka bostad. Utifrån enskilda personers behov kan socialtjänsten även ge praktiskt stöd.
Visa hela svaret

Har inte råd att köpa bostad?

Har du inte egna medel i samband med köpet så kan du kanske låna till delar av kontantinsatsen med lån som inte har bostaden som säkerhet, ett så kallat privatlån. Ett privatlån har kortare återbetalningstid och högre ränta än bolånet. Om du köper en villa tillkommer kostnader för lagfart och pantbrev.
Visa hela svaret

Har skulder och får ingen lägenhet?

Får ingen bostad pga. skulder Bostad & Fastighet Har en bekant som sitter väldigt illa till.han är ensamstående med två barn och har massor med skulder,han sitter i ett hus han skulle behöva sälja men han får ingen lägenhet pga skulderna.kan han begärahjälp med dettä av Halmstads kommundelen hur skall han göra? Skulle vara tacksam för svar.2017-08-29 Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag beklagar den situation din bekanta har hamnat och och ska nedan redogöra för alternativ.

Utmätning Hyreslägenhet Hjälp från kommunen

Har din bekant skulder som förfallit till betalning riskerar han utmätning. Kronofogden försöker utmäta det som är till minst skada för personen i fråga och försöker in i det längsta undvika att utmäta bostaden. Om bostaden är pantsatt kan Kronofogden alltid kräva att den blir utmätt.

Det innebär således att först utmäts övriga tillgångar och efter en avvägning om försäljningen beräknas ge ett överskott kan bostaden utmätas även om barn är bostatta där, se, Hyresvärden godkänner hyresgäster. Det finns i inte några bestämmelser om vilka kontroller som ska eller får göras av presumtiva hyresgäster, utan det är upp till hyresvärden.

Att hyresvärdar gör en kreditupplysning för att kontrollera betalningsanmärkningar och skulder får dock inte anses ovanligt då de vill kunna säkerställa att de erhåller hyra enligt avtalet. Har din bekant inte möjlighet att skaffa bostad på egen hand kan han via socialförvaltningen i Halmstads kommun ansöka om hjälp.

• Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver, se,
• Via socialförvaltningen är det möjlighet att få hjälp med korttidsboenden mm.
• Du kan läsa mer om vad de kan få hjälp med och kontaktuppgifter genom att klicka,

Det är även möjligt att ansöka om ett garantiboende via socialförvaltningen i kommunen. Du kan läsa mer om hur det fungerar och vad han själv behöver göra för att kunna erhålla en bostad på kommunens hemsida, klicka, Sammanfattning Sammanfattningsvis är det tufft på bostadsmarknaden om man har betalningsanmärkningar och stora skulder.

1. Ommunen försöker hjälpa till, men det är ingen garanti att man snabbt erhåller en permanentbostad utan ofta får man bo i olika typer av korttidsboenden under en period.
2. Jag hoppas han finner en lösning och att kommunen är till stor hjälp.
3. Lycka till! Fru Justicia Studentrådgivare Fru Justicia Fråga Juristen är en tjänst där du kan ställa juridiska frågor gratis.

Frågorna besvaras av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen utförs efter bästa förmåga och svaren utgår från juridiken så som den såg ut då svaret publicerades, gällande rätt kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder resultatet eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang.
Visa hela svaret

Kan SOC se alla konton man har?

Vad kan jag göra om socialtjänsten har tittat på mitt bankkonto utan mitt samtycke? Fråga 20/01/2021 Hej, jag har bett socialen om socialbidrag och varit där på möte och visat papper på mitt bankkonto från de senaste tre månaderna. Efter det har jag fått reda på att dom i efterhand gått in på mitt konto utan mitt medvetande.

• Då är min fråga får dom göra såhär och om inte vad kan man göra åt saken.
• Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer först att berätta om vad socialtjänsten får göra, för att sedan berätta om vilka åtgärder du kan vidta om socialtjänsten överskridit sin befogenhet.
• Socialtjänstens arbete och befogenheter En viktig princip för socialtjänstens arbete är att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet (1 kap.1 § 3 st.).

För att socialtjänsten ska kunna bedöma om du har rätt till socialbidrag måste de bedöma din ekonomiska situation. Ett sätt för socialtjänsten att bedöma din ekonomiska situation är att begära att få se ett bankkontoutdrag. Eftersom socialtjänstens arbete präglas av individens självbestämmande och integritet, är det frivilligt för dig att lämna in ett bankkontoutdrag.

Att inte lämna in ett bankkontoutdrag kan dock påverka möjligheterna att få socialbidrag. Socialtjänsten har dock inte befogenhet att själva titta på ditt bankkonto, utan uppgifterna måsta lämnas frivilligt av dig. Vad kan du göra om du är missnöjd med hur socialtjänsten hanterat ditt ärende? Något som socialtjänsten inte har rätt till att göra är att titta på ditt bankkonto utan ditt samtycke.

Det strider mot principen om självbestämmande och integritet. Om du är missnöjd med hur socialtjänsten har behandlat ditt ärende kan ett första steg vara att lämna in klagomål till de ansvariga för socialtjänsten i din kommun. Om du kontaktar socialtjänsten i din kommun kan de ge dig information om hur du lämnar klagomål.

Ett annat alternativ är att anmäla socialtjänsten till IVO, det vill säga Inspektionen för Vård och Omsorg, Till IVO anmäler man allvarligare brister i socialtjänstens verksamhet. IVO har ingen skyldighet att utreda alla anmälningar utan avgör själva om det finns skäl att starta en utredning. Konsekvensen av en anmälan är att IVO granskar socialtjänstens verksamhet och avgör om det finns brister som behöver åtgärdas.

Vill du göra en IVO-anmälan kan du Ett sista alternativ är att anmäla socialtjänsten till JO, det vill säga Justitieombudsmannen, Till JO kan du anmäla om du tycker att du blivit felaktig behandlad av en myndighet. Om nu socialtjänsten tittat på ditt konto utan ditt samtycke, så har de överskridit sin befogenhet, vilket du kan skriva i din anmälan.

Onsekvensen av en anmälan är att JO granskar om socialtjänsten följt lagen. Om socialtjänsten gjort fel ger JO offentlig kritik till socialtjänsten i ett beslut. Om du vill göra en JO-anmälan kan du, För att IVO eller JO ska kunna utreda händelsen kan det finnas ett behov av någon sorts bevis av att socialtjänsten tittat på ditt bankkonto.

Om du vill göra en anmälan till IVO eller JO, rekommenderar jag därför att du bifogar något som styrker din berättelse.

De ovan nämnda alternativen ger en möjlighet till kritik för socialtjänstens handläggande av ditt ärende, samt förebyggande av att andra individer blir utsatta för samma sak som dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hittade du inte det du sökte? : Vad kan jag göra om socialtjänsten har tittat på mitt bankkonto utan mitt samtycke?
Visa hela svaret

När socialen inte hjälper?

Om man är missnöjd med hur socialtjänsten har handlagt ens ärende så ska man först och främst vända sig till närmaste chef. Vi vet inte om du menar att du återigen vände dig till enheten barn och familj hos socialtjänsten eller om du faktisk vände dig till socialstyrelsen när du skriver att du lämnade en ny anmälan.
Visa hela svaret

Vilka är hemlösa i Sverige?

Kartläggningar av hemlöshet – Socialstyrelsen har kartlagt hemlösheten i Sverige vart sjätte år sedan 1993. Den senaste nationella kartläggningen av hemlöshet genomfördes 2017 och nästa kartläggning genomförs under 2023. I Socialstyrelsens definition av hemlöshet ingår personer som är i akut hemlöshet, personer som saknar boende efter institutionsvistelse, personer som har kortsiktigt boende hos familj, släkt eller andra privatpersoner och personer som har långsiktiga boendelösningar genom socialtjänsten (den sekundära bostadsmarknaden).

• Antal hemlösa per kommun och län 2017
• Antal hemlösa efter åldersgrupp 2017

Visa hela svaret

Vilka blir hemlösa?

Antalet hemlösa i Sverige ökar, och andelen utan missbruk, psykisk ohälsa eller andra sociala problem växer. Barn, äldre och ekonomiskt svaga faller offer för bostadsbristen och rasar mellan maskorna i det statliga skyddsnätet. Hur blev det så här? Vi kan kalla henne Magda, kvinnan i 80-årsåldern som i flera år saknade ett hem och istället sökte skydd från Stockholms­nätterna på casinon och snabbmatsrestauranger.

Magda hade inget missbruk, ingen psykisk ohälsa och inga sociala problem eller skulder. Istället var det när hennes dotter tillfälligt behövde jobba på annan ort som Magda tog ett ödesdigert beslut. Hon flyttade in i dotterns lägenhet. Det var låg hyra och så slapp dottern förlora kontraktet, var tanken.

Men, så förlängs jobbuppdraget, dottern kommer inte tillbaka. Magda får inte bo kvar ­och inte heller överta kontraktet. Hon har skral pension, inga dagar i bostads­kö och även dottern saknar resurser. Plötsligt står alltså Magda, 80 år, på bar backe. Det är då hon tvingas hitta lösningen att spendera nätterna på McDonalds och Casino Cosmopol. Marika Markovits, senior advisor på Stockholms stadsmission. Foto: Jenny Lagerqvist – För femton år sedan ansågs 80 procent ha psykisk ohälsa eller missbruk som grundorsak för sin hemlöshet, i dag är den andelen max 60 procent. För övriga är det låg inkomst eller regelverk som utestänger dem från bostadsmarknaden, säger Marika Markovits, senior advisor och tidigare direktor på Stockholms Stadsmission.

Det är Marika Markovits som berättar om Magda, och om hur de på Stadsmissionens akutboenden ser allt fler nya grupper av hemlösa: kvinnor, äldre, barnfamiljer och ekonomiskt svaga. Trots att alla har rätt till en bostad enligt Sveriges grundlag är Magda bara ett exempel på landets tiotusentals hemlösa.

Det råder bostadsbrist i 240 av landets 290 kommuner och det ställs höga krav på den som vill ha ett eget boende. Allmännyttan krymper, andelen ägda bostäder ökar. Det byggs nytt – men hyrorna skenar. – Många tror fortfarande att hemlöshet handlar om social utsatthet, de förstår inte att det för många är rent ekonomiskt, säger Marika Markovits.

• Bilden som Marika Markovits målar upp bekräftas av Marcus Knutagård, forskare och universitetslektor på Socialhögskolan i Lund.
• Han har lång erfarenhet av forskning kring hemlöshet och sociala frågor och har sammanställt forskningsläget kring hemlöshet i en ny kunskapsöversikt, på uppdrag av Forte.
• Antalet hemlösa i Sverige ökar, andelen barn och personer med utländsk bakgrund växer och andelen kvinnor har mer än dubblats – våld i nära relationer är en bidragande faktor.

Allt fler tillhör gruppen strukturellt hemlösa, en grupp hemlösa som snabbt växer i antal. Till skillnad från gruppen socialt hemlösa har de inga sociala problem som försvårar för dem att ta hand om en bostad. I stället är de offer för bostadsbristens Sverige, där ett hem inte är en självklarhet, utan något man tävlar om i tuff konkurrens. Marcus Knutagård, forskare på Socialhögskolan i Lund – Jag tror att man lätt tänker att hemlösa har sig själv att skylla, men forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn till hemlöshet är fattigdom, säger Marcus Knutagård. Exakt hur många hemlösa det finns i dag vet vi inte.

Socialstyrelsens senaste mätning skedde vecka 14 år 2017 och visade på drygt 33 000 hemlösa. Då räknades dock bara de vuxna som var föremål för någon sorts insats av social­tjänst, myndigheter eller ideella organisationer just den veckan in – och 20 procent av landets socialtjänstförvaltningar besvarade inte ens enkäten.

Flera grupper, som barn, pappers­lösa, asylsökande och EU-migranter, uteslöts helt. Med stor sannolikhet var alltså siffran mycket högre, har växt sedan dess och kommer att fortsätta växa, inte minst med tanke på den nuvarande coronapandemin. – Det kan bli fler som hamnar i en taskig situation och slås ut från bostadsmarknaden nu, säger Marcus Knutagård.

• Bakom siffrorna döljer sig människo­öden.
• Marika Markovits och Marcus Knutagård berättar om såväl ny­anlända familjer som ensamstående föräldrar inom låglöneyrken som tvingas flytta runt och bo tillsammans i små, små rum.
• Om en ökande andel människor som tvingas stämpla timmar i osäkra anställningar.
• Hur en skils­­mässa eller att förlora jobbet kan räcka för att människor ska tappa fotfästet.

Om personer som någon gång hamnat i skulder och nu får bo i tält och husvagn. Om ungdomar som faller offer för en hänsynslös andrahandsmarknad. De berättar om människor som inte har råd att bo kvar när hyresvärden stambyter, eller som tvingas ut efter en ombildning.

Om dementa som glömmer att betala räkningar, och äldre med låga pensioner. Om medelålders personer med funktionsnedsättningar som bott med sina föräldrar hela livet, och som saknar rätt till lägenheten när föräldrarna plötsligt dör. Marika Markovits sammanfattar det som personer med svag förmåga att driva sina rättigheter.

Jag tror att man lätt tänker att hemlösa har sig själv att skylla, men forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn till hemlöshet är fattigdom. – Vi möter människor som har väldigt svårt att gå in och fajtas för sig själva. Som inte kan tillgodo­göra sig den hjälp som finns i systemen på grund av bristande kunskap, självförtroende eller olika individuella hinder, konstaterar hon.

Det gäller att vara insatt och spela sina kort rätt på den svenska bostadsmarknaden. Men en del av oss, som Magda, fattar aningslösa beslut för att livet för oss dit. Det kan få stora konsekvenser och det kan vara mycket svårt att få hjälp tillbaka. Marika Markovits beskriver hur ideella verksamheter, som Stadsmissionen, de senaste åren allt oftare får agera expert­länk och hjälpa individer driva sina rättigheter gentemot socialtjänsten.

– Det är intressant att det behövs, eller hur? På 70-talet skulle social­sekreteraren hjälpa medborgaren till sina sociala rättigheter. I dag får de många gånger ta rollen av att sätta gränserna och företräda kommunernas begränsningar i resurser, säger hon. Illustration: Tzenko Stoyanov Och, medan de socialt hemlösa anses tillhöra social­tjänstens målgrupp förväntas de strukturellt hemlösa i många kommuner klara upp sin situation själva. Samtidigt har ändå kommunerna enligt lag det yttersta ansvaret för att ingen lider nöd.

• Lösningen blir att de strukturellt hemlösa får tak över huvudet i akutboenden eller vandrarhem korta perioder i taget.
• Ibland fattas besluten bara för en dag i taget – men i vecka efter vecka.
• Strukturellt hemlösa hamnar i kläm.
• Det kan få stora negativa konsekvenser, framför allt för barn som tvingas flytta runt i undermåliga bostäder under stor osäkerhet.

Det blir en varaktig kortsiktighet. På sätt och vis kan man se akutboenden som vår tids fattighus, vi har inte kommit jättemycket längre, säger Marcus Knutagård. Det här är problematiskt även ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv. Akutboenden kan kosta mellan 1 000 och 4 000 kronor per dygn, medan en hyra kanske skulle ligga på 8 000 kronor i månaden.

• Ommunernas boendelösningar utan­för den ordinarie bostadsmarknaden kostar 5,3 miljarder kronor per år, enligt Boverket.
• När dagar till slut blir år ökar också risken att strukturell hemlöshet leder till social hemlöshet.
• Forskning visar att ju längre tid du är i en hemlös situation desto större risk är det att utveckla problem med missbruk och psykisk ohälsa, säger Marcus Knutagård.

Människor som lever i hem­löshet har dessutom sämre tandhälsa, mer psykisk ohälsa, högre dödlighet och i genomsnitt 30 år kortare livslängd. – Det är ganska alarmerande egentligen. Man kan alltid divi­dera om var ansvarsfrågan ska ligga i enskilda fall, men som strategi är det helt fel väg att utesluta grupper som ingen annan tar hand om, för de kommer att hamna i social­tjänstens knä i alla fall och då i en värre situation.

Kostnaderna blir oerhört stora om man fortsätter så här. Dessutom, hur är det för social­arbetare om de i sin profession vet vad som skulle vara bra att göra men de får inte göra det? säger Marcus Knutagård. Det är en stor utmaning och det är inte marknadskrafterna som kommer att lösa det här, de har haft väldigt lång tid på sig.

Hemlöshetsforskningen är omfattande, men det finns kunskapsluckor. Behovet av mer forskning ur ett barnperspektiv är stort, menar Marcus Knutagård. I dag beräknas minst 24 000 barn ha en för­älder som är hemlös, enligt Socialstyrelsens senaste mätning.

• Antalet vräkningar som berör barn har dessutom ökat på senare år, enligt Kronofogden.
• En mycket stor andel av dessa genomförs på grund av hyresskulder – där nästan hälften av skulderna är lägre än 10 000 kronor.
• Genomsnittsskulden är inte högre än 24 500 kronor.
• Det rimmar illa med att barnkonventionen är lag i Sverige från januari 2020.

Investeringar i barns välfärd är viktiga för både barnen och samhället i stort. Ju snabbare man kan lösa situationen för barn desto större vinst blir det för samhället på lång sikt, säger Marcus Knutagård. Hur har det då kunnat bli så här? En förklaring hittar vi i en rad beslut som togs efter Sveriges inträde i EU, för att möta konkurrens- och statsstödsreglerna, säger Marika Markovits.

1. Den nationella bostadspolitiken avskaffades, och ansvaret lades istället på kommunerna.
2. Subventioner för att säkerställa billiga bostäder togs bort och allmännyttan drivs numera affärsmässigt.
3. Huvudsakligen beror hemlösheten på avsaknaden av en nationell och social bostadspolitik.
4. Det har gjort att de strategiska besluten och den nationella översikten helt enkelt saknats sedan vi blev medlemmar i EU.

Många kommuner använder de bostadsförsörjningsverktyg som finns dåligt. Vi vill att regeringen ska ansöka om undantag från EU-stats­stöds­reglerna. Många andra länder har gjort det, säger Marika Markovits. Hälften av kommunerna arbetar i dag vräknings­förebyggande.

1. Däremot är det få av dem som påverkar bolag att bygga hyreslägenheter med rimliga hyror och att avsätta lägenheter för socialt utsatta grupper, trots att möjligheten finns.
2. En annan möjlighet är att bestämma vilka som kan komma i fråga som hyresgäster för de bostadsföretag kommunerna äger.
3. Men, menar Marcus Knutagård, att minska hemlös­heten och förse bostadslösa med lägenheter är sällan kommunernas enda eller första prioritet.

Stadsmissionen efterlyser en nationell “tak över huvudet”-­strategi, och att man med hjälp av statligt stöd ser till att hyrorna är lägre i en del av beståndet. Marcus Knutagård håller med om att det skulle behövas ett tydligt nationellt grepp. Sverige har en högre andel hemlösa än våra nordiska grannländer, berättar han. Illustration: Tzenko Stoyanov – Både Finland och Norge har varit framgångsrika i att minska sin hemlöshet, de har haft en nationellt inte­grerad strategi där stat, kommun och regioner samarbetar genom att bygga, köpa och fördela lägenheter till de som behöver.

• Blir det en kommunal fråga så blir det mycket svårare eftersom olika kommuners möjlig­heter skiljer sig åt, säger han.
• Flyttkedjor, som uppstår då ett hushåll flyttar och frigör sin tidigare bostad, lyfts ofta fram som en möjlighet för att öppna upp bostadsmarknaden för resurs­svaga grupper.
• Studier visar dock att detta inte sker.

Även hushåll med goda inkomster föredrar bostäder med låg hyra, konstaterar Marcus Knutagård. Men, berättar han, det finns faktiskt en metod som visat sig vara både lyckad och kostnadseffektiv för att motverka långvarig hemlöshet – den så kallade Bostad först-­modellen.

• Där erbjuds bostäder utspridda i vanliga bostadshus med målet att kontraktet ska tas över av den hemlösa.
• Det här används dock inte i någon stor utsträckning i Sverige.
• Förra året fanns det totalt 600 Bostad först-lägenheter, och de erbjuds över huvud taget inte till de strukturellt hemlösa.
• Liknande alternativa boendelösningar som inte är marknadsstyrda finns ute i Europa.

Så kallade sociala bostäder har hyror under marknadspris och är öronmärkta för personer som inte själva klarar av att få en bostad. I Finland utgör de ungefär hälften av hyresrätterna och i Nederländerna 75 procent, varav nästan hälften är småhus eller radhus.

I Danmark är 20 procent av bostadsbeståndet “almene boliger” (allmänna bostäder) som uppförs, ägs och drivs av icke-vinstdrivande ko­operativ och styrs av de boende. Stadsmissionen vill se ett bestånd med sociala bostäder i Sverige, som tar ett lite bredare grepp än Bostad först, berättar Marika Markovits.

Även Marcus Knutagård framhåller en utökad Bostad först-modell som en väg framåt. – Rekommendationen är en bostadsledd strategi, med Bostad först som en viktig del, säger han. Vi behöver även förhindra att människor alls blir hemlösa. Marcus Knutagård lyfter vikten av att jobba vräkningsförebyggande och med skuld- och budgetrådgivning.

1. Marika Markovits nämner lösningar som slopat inkomstkrav i såväl allmännyttan som i privata bostadsbolag, samt ett förstärkt och breddat bostadsbidrag.
2. Bostadsmarknaden behöver ställas om, säger hon, kylas ner.
3. Det är en stor utmaning och det är inte marknadskrafterna som kommer att lösa det här, de har haft väldigt lång tid på sig.

Samtidigt finns en rad systemfrågor som behöver lösas. Sättet vi förhandlar fram hyrorna med Hyresgästföreningen gör det till exempel svårt att sätta en avsevärt mycket lägre hyra även om du som hyresvärd har råd, säger hon. I skrivande stund försvåras läget av att coronapandemin nu sveper in över världen.

Att utöva social distansering är svårt om man saknar en egen bostad. Samtidigt som just det faktum att familjer måste hålla sig hemma kan leda till ett ökat våld i nära relationer, och i förlängningen en ökad hemlöshet för kvinnor. De ekonomiska konsekvenserna av pandemin kan också medföra att fler drabbas av avhysningar.

Enligt Marika Markovits krävs nu ett samarbete mellan arbetslöshetsstödet, arbetsmarknadsåtgärder och bankerna. – Det krävs för att säkerställa att inte familjer och individer tvingas till väldigt desperata beslut och därmed står på gatan utan ett boende.
Visa hela svaret

Finns det hemlösa i Sverige?

Fakta. Socialstyrelsens kartläggning från 2017 visade att drygt 33 000 personer levde i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens definition. Den inkluderar fyra situationer: akut hemlöshet, institutionsvistelse och stödboende, långsiktiga boendelösningar och eget ordnat kortsiktigt boende.
Visa hela svaret

Hur mycket pengar behöver man för att bo själv?

Flytta hemifrån budget Mellan 10 000 och 20 000 kr per månad får du räkna med att det kostar att när du flyttar hemifrån. Den lägre summan om du lever billigt.
Visa hela svaret

Har inte råd att bo i hus?

Orättvis och ojämlik bostadsmarknad för landets unga – föräldrar är räddningen – men inte för alla Dagligen rapporteras det om de ungas bostadssituation, deras möjlighet eller icke möjlighet att flytta hemifrån, oavsett om det gäller att bo i hyresrätt eller i eget ägt boende.

Utmaningarna är minst lika många oavsett boendeslag.26 procent av landets 18-30 åringar bor fortfarande hemma. Skälet uppges främst bero på ekonomiska orsaker, antingen för att man vill spara pengar eller helt enkelt inte har råd att flytta. Samtidigt uppger majoriteten av landets 18-30-åringar som inte äger sitt boende att de inte har råd att köpa en bostad idag, men drömmen kan ändå bli av tack vare hjälp från föräldrar.

Det visar Fastighetsmäklarförbundets undersökning i åldersgruppen 18-30 år som genomförts av Kantar Sifo. Av landets 18-30 åringar som fortfarande bor kvar hemma svarar 20 procent att de inte har råd att flytta, 25 procent att de sparar för att ha råd att flytta och 21 procent att de inte ser någon anledning att flytta.

• Hela 62 procent av de i undersökningen som inte äger sitt boende svarar att de inte skulle ha råd att köpa en bostad givet dagens ekonomiska förutsättningar.
• Samtidigt svarar 50 procent att de har möjlighet att få ekonomisk hjälp av sina föräldrar, dock svarar hela 33 procent att de inte har möjlighet till att få ekonomisk hjälp.

På frågan vad som skulle underlätta för de som ej äger sin bostad i dag att kunna köpa en bostad svarar 35 procent att kraven på en kontantinsats är det som skulle underlätta mest, följt av att ta bort amorteringskravet (15 procent) och ta bort bankernas krav om kalkylränta (15 procent).

Det råder en klar obalans, orättvis, ojämlik och diskriminerande situation på bostadsmarknaden för landets unga. Visserligen uppger många i vår undersökning att de kan få hjälp ekonomiskt av sina föräldrar, men vad gör den stora grupp av unga som inte har den möjligheten? Det måste vara en självklarhet för alla att ha någonstans att bo. Det ska inte vara meningen att man som ung ska behöva oroa sig för att inte ha någonstans att bo, som 26 procent i vår undersökning uppger. Och det ska heller inte vara meningen att man ska behöva förlita sig och gå med mössan i hand till sina föräldrar. Det är dags för förändring och jag tror att vi framöver kommer få se många fler kreativa förslag på lösningar för att råd bot på detta. Lösningar som öppnar upp för en mer jämlik bostadsmarknad, en som har plats för alla, säger Jenny Stenberg, vd FMF Fastighetsmäklarförbundet.

Totalt sett har 18-30 åringarnas ekonomiska möjlighet att köpa bostad ökat det senaste året uppger 48 procent i undersökningen. Vidare när landets 18-30-åringar får ranka vad som är viktigast för dem när det gäller den nuvarande eller framtida bostaden hamnar pendlingsavståndet på första plats (35 procent) följt av boendekostnaden (20 procent) och närheten till bra kommunikationer (15 procent).

Det är positivt att de unga känner att de har bättre ekonomi i dag än för ett år sedan för att kunna köpa bostad. Det visar att vi har en stark ekonomi och att det finns arbeten, men tröskeln är ändå fortsatt hög för att kunna köpa bostad med alla krav som ställs. Att få ihop sin vardag är viktigt även för de yngre. Här handlar det mycket om livspussel. Oavsett om du är ung eller äldre så vill du inte ha för långt att åka vare sig till skola eller jobb. Fritiden ska inte ägnas åt annat än att pendla. Därför kanske jag trodde att närhet till kommunikationer skulle hamna högre upp, för det hänger ju, avslutar Jenny Stenberg.

Undersökningen: Unga och boende Hur bor du i dag? (BAS: Alla 1034 respondenter)

Svarsalternativ	Totalt
Hemma hos förälder/föräldrar	26%
Egen hyresrätt	27 %
Egen bostadsrätt	22 %
Egen villa	9 %
Andrahandslägenhet	5%
Studentlägenhet	9 %
Annat	3 %
Tveksam/Vet ej	0%

Vilken är anledningen till att du inte flyttat hemifrån? (BAS: Bor fortfarande hemma hos förälder/föräldrar, 271 respondenter)

Svarsalternativ	Totalt
Har inte råd att flytta	20%
Ser ingen anledning till att flytta	21 %
Får inga bolån	0 %
Sparar pengar för att ha råd att flytta	25%
Bekvämt att bo hemma	7 %
Annat	26 %
Vet ej	0%

Om du skulle köpa bostad i dag, har du möjlighet att få ekonomisk hjälp? (BAS: Äger inte sitt boende (ej egen bostadsrätt eller egen villa, 695 respondenter). Flervalsfråga.

Svarsalternativ	Totalt
Ja, av mina föräldrar	50%
Ja, av släktingar	9%
Ja, av vänner	1 %
Annat	5%
Nej	33%
Vet ej	13 %

Vad av följande skulle underlätta för dig för att kunna köpa bostad? (Bas: äger inte sitt boende (ej egen bostadsrätt eller villa, 695 respondenter) Flervalsfråga.

Svarsalternativ	Totalt
Ta bort bolånetaket	9 %
Ta bort krav om kontantinsats (minst 15%)	35 %
Ta bort amorteringskravet	15 %
Att bankerna tar bort krav om kalkylränta, d vs att man ska klara av en avsevärt högre ränta i framtiden	15%
Ta bort samtliga kreditrestriktioner och övriga krav	4 %
Annat	13 %
Vet ej	40 %

Skulle du kunna köpa bostad i dag givet dina ekonomiska förutsättningar?( BAS: Äger inte sitt boende (ej egen bostadsrätt eller egen villa, 695 respondenter)

Svarsalternativ	Totalt
Ja	27%
Nej	62%
Tveksam/vet ej	12 %

Vad av följande oroar du dig mest över? (BAS: Alla, 1034 respondenter)

Svarsalternativ	Totalt
Att inte ha någonstans att bo	26%
Att inte kunna ta drömjobbet för att jag inte har någonstans att bo	15 %
Att inte kunna studera var jag vill och det jag vill	11 %
Annat	34 %
Vet ej	14%

Vilket är viktigast för dig när det gäller din bostad eller din första egna bostad? (BAS: Alla, 1034 respondenter)

Svarsalternativ	Totalt
Låg boendekostnad	20%
Närhet till affärer etc	3 %
Närhet till bra kommunikationer	15 %
Inte för långt pendlingsavstånd till jobb och/eller skola	35%
Bostadsytan	6 %
Att det finns garage	1 %
Att jag äger bostaden	10 %
Annat	6 %
Vet ej	2%

Har din ekonomiska möjlighet att köpa bostad ökat eller minskat det senaste året? (BAS: Alla, 1034 respondenter)

Svarsalternativ	Totalt
Ökat	48%
Oförändrat	34 %
Minskat	15 %
Vet ej	3%

Om undersökningen Unga och Boende Fastighetsmäklarförbundet och Kantar Sifo har ställt frågor till män och kvinnor i åldersgruppen 18-30 år om deras boende. Undersökningen genomfördes av Kantar Sifo på uppdrag av Fastighetsmäklarförbundet under perioden 29 maj – 4 juni 2019.
Visa hela svaret

Har inte råd att bo kvar i huset?

​ Har jag råd att bo kvar? – Min Nya Ekonomi gör en fullständig beräkning av lånebehovet och lånekostnaderna efter bodelningen. ​ ​ Reglerna medför att amorteringarna ofta blir den största delen av bostadskostnaden efter en separation. Trots detta räknas inte amorteringar som bostadskostnader när man beräknar underhållsbidrag eller bostadsbidrag.

Detta kan leda till en stor privatekonomisk fördel för den som bor tillsammans med barnen som hyresgäst, jämfört med om man äger bostaden. I Min Nya Ekonomi kan Du enkelt pröva olika alternativ. ​ För att beviljas ett nytt bostadslån, ska man – enligt Finansinspektionens regler – kunna betala de nya amorteringarna och oftast 6% ränta på alla lån.

Det är osannolikt att de verkliga bostadskostnaderna ökar till dessa nivåer inom överskådlig tid, men reglerna har kommit till för att hindra okontrollerade prisökningar på bostadsmarknaden. Om Du har möjlighet att få ett nytt bostadslån med nu gällande regler, har Du därför med största säkerhet också råd att bo kvar.

Min Nya Ekonomi beräknar Ditt lånebehov och gör en bedömning av Din låneansökan under fliken Vad säger banken?, ​ De hårda reglerna för nya bostadslån leder tyvärr till att många separerande föräldrar tvingas att sälja den gemensamma bostaden, trots att de egentligen har råd att bo kvar ensamma med barnen.

Det kan finnas anledning att “tänka utanför boxen” för att åstadkomma en ny situation som alla kan leva med åtminstone under en övergångsperiod, framför allt för att barnen ska slippa flytta i samband med separationen. Lösningen kan exempelvis vara; Den av föräldrarna som har högst inkomster blir boendeförälder i det gemensamma hemmet och även mottagare av barnbidrag, underhållsstöd och eventuellt bostadsbidrag.

• De som ska separera skriver ett särskilt avtal, att parterna fortsätter att vara ägare till det gemensamma hemmet under en övergångsperiod och att eventuellt nytt lån tas för att köpa en bostad åt den som flyttar ut.
• Det nya lånet delas upp mellan det gemensamma hemmet och den nya bostaden, så att de sammanlagda lånekostnaderna blir så låga som möjligt.

I detta fall måste man vara överens om hur bostadskostnaderna ska fördelas och hur en slutlig bodelning ska gå till. Föräldrar till någon av parterna, som är etablerade på bostadsmarknaden, bistår med lån och med sin bostad som säkerhet. Eventuella vuxna barn som bor hemma och har inkomst får bli ägare till en liten del av bostaden och kan ställa upp som låntagare tillsammans med den av parterna som bor kvar.

Föräldrar som kan samarbeta kommer överens om att bo växelvis med barnen under en övergångsperiod. Om man väljer att använda ett sådant alternativ till en normal bodelning, är det viktigt att alla berörda skriver under ett genomtänkt avtal. Kontakta BrytaUpp.nu vid behov. ​ Under fliken Min nya ekonomi finns en sammanställning av de intäkter och kostnader som uppstår i separationen.

För att sammanställningen ska bli fullständig, måste man fylla i alla uppgifter om bodelning, underhållsbidrag, bostadsbidrag o.s.v. När detta är klart fungerar Min nya ekonomi som ett verktyg för att undersöka olika alternativ när det gäller bodelning och boende.
Visa hela svaret

Är det bra att bo ensam?

Ensamhet är hälsofarlig – Social isolering är hälsofarligt, jämförbart med att ha dåliga levnadsvanor. Ensamheten innebär en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken ökar också för psykiska problem. Mest skadlig är den kroniska ensamheten och där personen hela tiden bekräftar för sig själv att hen är ensam och ingen vill umgås med hen.
Visa hela svaret