Vår Frus Katolska Kyrka Västerås?

Vragen en antwoorden Een vraag stellen Alle vragen bekijken (8)

Hur stor är Katolska kyrkan i Sverige?

Den katolska kyrkan har cirka 120 000 medlemmar i Sverige. Tillsammans bildar de Stockholms katolska stift som omfattar hela Sverige. Katolska kyrkan utgör en världsvid gemenskap med omkring en miljard medlemmar. Den har förgreningar i alla världsdelar och har sitt andliga centrum i Rom.

“Kyrkan är en gemenskap, kallad att spegla treenighetens liv. Kyrkan är ett mysterium, synlig mitt ibland oss och samtidigt bortom allt förstånd. Kyrkan är lik ett sakrament, som ger de sina del av den nåd hon själv får från Gud” (från Katolska kyrkans hemsida). Katolska kyrkan växte fram som den västliga grenen av kristendomen före delningen 1054.

Från mitten på 1100-talet var Sverige en egen romersk-katolsk kyrkoprovins med ärkebiskop i Uppsala. Efter reformationen var katolicismen förbjuden i landet och de sista katolska prästerna fördrevs i slutet på 1500-talet. Katolska kyrkan tilläts åter delvis att verka i Sverige från slutet av 1700-talet.

Under andra halvan av 1900-talet, med dess stora flyktingströmmar från olika delar av världen, har kyrkan vuxit snabbt. Sverige fick full religionsfrihet 1952 och katolska kyrkan då återigen ett katolskt biskopssäte då Stockholm 1953 blev ett stift som omfattar hela landet. År 1998 fick Sverige sin första svenska biskop efter reformationen, Anders Arborelius OCD, och 2017 blev han utnämnd till Sveriges och Skandinaviens första kardinal.

Den världsvida Katolska kyrkan leds av påven som är biskop av Rom, i gemenskap med de andra katolska biskoparna i världen. Är 2000 registrerades katolska kyrkan i Sverige som Trossamfundet Romersk-katolska kyrkan.1989 besökte påven Johannes Paulus II Sverige, och 2016 var påven Fransiskus i Lund och Malmö, med anledning av 500-årsminnet av reformationen.

• I Sverige speglar kyrkan på församlingsnivå den världsvida kyrkan, med så mycket som ett 100-tal olika etniska grupper i större församlingar.
• Det finns 44 församlingar och gudstjänst firas på omkring 130 orter i landet, både i egna kyrkor och kapell och i lånade lokaler.
• Inom den katolska kyrkan finns även de orientaliska kyrkorna eller riterna, som är förenade med Rom.

De har rätt att organisera sig själva enligt sina traditioner och språk och de kallas Ecclesiae sui iuris, Det finns 23 orientaliska kyrkor och i Sverige finns den armeniska, den eritreanska och koptiska, den kaldeiska, den maronitiska, den melkitiska och den syrianska katolska kyrkan.

1. Den kaldeiska kyrkan har även en egen biskop, boende i Södertälje.
2. De orientaliska katolikerna utgör ca en femtedel av katolikerna i Sverige.
3. Den katolska kyrkan beskriver sig själv som en, helig, katolsk och apostolisk.
4. Den katolska tron bygger på Bibeln och traditionen.
5. Tron uttrycks genom till exempel gudstjänst, mission och diakoni och individens relation till Gud.

De troendes uppdrag är fyrfaldigt med fyra aspekter av livet. Gemenskapen (koinonia) uttrycks i eukaristin och är mål och centrum i det liv som i sig är vittnesbörd (martyria) om Guds rike, gudstjänst (leitourgia) och tjänst (diakonia) åt mänskligheten.

1. Onkret syns uppdraget i bön och gudstjänst, men också i omfattande social verksamhet, genom till exempel Caritas och Jutitia et Pax.
2. Det ska alltid vara möjligt att besöka en katolsk kyrka för den som behöver tröst, stöd eller skydd.
3. Atolska kyrkan har sju sakrament: dop, eukaristin, bikten, konfirmationen, äktenskapet, vigningen (till exempel präst, biskop) och de sjukas smörjelse.

Vartannat år ordnar det katolska stiftet en stiftsvallfärd till Vadstena. Andra vallfärder förekommer varje år exempelvis på stiftsgården Marielund, utanför Ekerö. Det finns en katolsk högskola i Sverige, Newmaninstitutet, grundat av jesuiterna i Uppsala 2001.
Visa hela svaret

När döps man i katolska kyrkan?

Dop – Dopet är det första och viktigaste sakramentet. Det är genom dopet som människan föds till ett nytt liv och blir medlem i kyrkan. Genom dopet föds man till det nya livet med Kristus. När en präst döper öser han vatten över barnets panna tre gånger i form av kors och säger: “Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andes namn”.
Visa hela svaret

Vad får man inte göra som katolik?

Prästerna får inte bilda familj utan ska leva i celibat ( inte ha några kärleksförhållanden eller sexuella kontakter). Den katolska kyrkan tillåter fortfarande inte prästvigning av kvinnor. De sjukas smörjelse, även kallad sista smörjelsen, innebär att en präst tillkallas till någon svårt sjuk eller döende person.
Visa hela svaret

Får man skilja sig i katolska kyrkan?

Publicerat lördag 20 september 2014 kl 17.07 Påven Franciskus meddelade under lördagen att han nu tänker undersöka möjligheterna att förenkla för katoliker att separera. Enligt Vatikanen ska man nu titta närmare på så kallade ogiltigförklaringar. I ett uttalande sade påven att en kommission, bestående av elva advokater och teologer, nu tittar närmare på frågan.

Det handlar om att söka möjligheter för gifta par att få separera samtidigt som det katolska äktenskapets principer bevaras, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Katolska kyrkan accepterar inte skilsmässor, och synen på äktenskapet gör gällande att det är något det gäller för hela livet. Att få sitt äktenskap annullerat, eller ogiltigförklarat, handlar istället om att kyrkan fastställer att det aldrig funnits något äktenskap från början.

De senaste decennierna har många ur den katolska kyrkan, med sina 1, 2 miljarder medlemmar, beklagat sig över att processen att få ett äktenskap ogiltigförklarat är för komplicerad, skriver Reuters. Att som katolik vara gift och vilja separera eller gifta om sig, och samtidigt vara aktiv i katolska kyrkan, har varit föremål för debatt i länder som USA och Tyskland.
Visa hela svaret

Måste man döpa sig för att gå med i Svenska kyrkan?

Dopet är grunden för medlemskap Medlem blir du genom att döpa dig – om du inte sedan tidigare är döpt i en kristen kyrka.
Visa hela svaret

Hur gammal ska man vara när man döps?

Hur gammalt ska barnet vara vid doptillfället? – Åldern spelar ingen roll! Du kan alltid döpas i svenska kyrkan, gammal som ung. De flesta som döps är dock mellan 3-6 månader, men om föräldrarna vill döpa sitt barn tidigare eller senare så är det inget problem.
Visa hela svaret

Måste man ha Faddrar vid dop?

Vad betyder det att dopet ger medlemskap i Svenska kyrkan? – Dopet ger formellt medlemskap i Svenska kyrkan och ger tillträde till nattvarden samt rätten att vara fadder vid andras dop. För att bli konfirmerad måste man vara döpt. Den som är döpt får också rösta vid kyrkliga val från 16 års ålder och är själv valbar från 18 års ålder.
Visa hela svaret

Varför får man inte skilja sig inom katolska kyrkan?

Såväl katoliker som muslimer anser äktenskapet och familjen vara den centrala enheten i samhället och följaktligen anses skilsmässa vara ett tecken på misslyckande och devalvering av familjenheten.
Visa hela svaret

När en katolik dör?

Bra att veta om katolska begravningar – Funera Begravningsbyrå En katolsk begravning kan äga rum i en kyrka eller i ett kapell och förrättas av en präst eller en diakon. Katolska begravningar följer till stora delar rådande Svenska begravningsseder. Katolska begravningar tillåter kremation, men kistbegravning är vanligast förekommande.

Vanligtvis är tiden mellan dödsfall och begravning kort och de flesta katolska begravningar sker inom 3 dagar efter dödsfallet. Den katolska begravningen hålls antingen som en ordets gudstjänst eller som en mässa. En ordets gudstjänst är centrerad kring psalmsång, bibeln, förböner och griftetal för den avlidne.

Den mer högtidliga formen av katolsk begravning är en mässa i form av en nattvardsgudstjänst med katolska böner och riter. Under begravningsceremonin välsignar prästen kistan med vigvatten och rökelse. En katolsk grav invigs genom välsignelse av en katolsk präst innan kistan sänks ner i graven.

Vill ni ha en präst som talar ett visst språk så hjälper vi er gärna att hitta en passande präst. Vi på Funera har en stor erfarenhet av katolska begravningar och är väl insatta i de rutiner som omger en katolsk begravning. Klicka på knappen “planera begravning” för att börja planera och få en överblick över de tjänster och produkter som finns.

Om ni har några frågor eller funderingar når ni oss via eller på, : Bra att veta om katolska begravningar – Funera Begravningsbyrå
Visa hela svaret

Har katoliker konfirmation?

Konfirmationen en kristen ritual som fungerar som en bekräftelse av dopet, Ordet konfirmation kommer från latinets “confirmatio” som betyder bekräftelse. Kristendomens ritualer är kopplat till begreppet sakrament, vilket betyder heliga handlingar instiftade av Gud. Inom den katolska kyrkan har man sju sakrament :

dopet

konfirmationen

boten (bikten)

äktenskapet

de sjukas smörjelse

prästvigningen

nattvarden.

Dessa sju sakrament har den katolska kyrkan gemensamt med den ortodoxa kyrkan, men inom den ortodoxa kyrkan kalls handlingarna för mysterier och inte sakrament. Den protestantiska kyrkan erkänner bara två sakrament, nämligen dopet och nattvarden, Inom den katolska kyrkan är alltså konfirmationen ett av de sju sakramenten, och vanligtvis konfirmeras barnet i 15-årsåldern.

Det är viktigt att den blivande konfirmanden har tagit sin första nattvard (kommunion) innan konfirmationen sker. Inom den katolska kyrkan föregås konfirmationen dessutom av två års undervisning och studier där den blivande konfirmanden får studera Bibeln och delta i teologiska diskussioner. I den ortodoxa kyrkan är konfirmationen sammankopplad med dopet.

Efter att barnet har döpts, genom att prästen sänkt ner hela barnet i dopfunten, så smörjer prästen in barnets huvud, öron, näsa och bröst med välsignad olja. Detta kallas för krismering. Enligt den ortodoxa kyrkan innebär ceremonin att barnet blir konfirmerat.

Konfirmationen är inget sakrament i den protestantiska kyrkan men likväl fyller konfirmationsceremonin en viktig funktion som en bekräftelse av dopet. Därför måste alltid den som konfirmeras vara antingen barn- eller vuxendöpt. I Sverige är det vanligast att ungdomar konfirmerar sig i Svenska kyrkan. Även om antalet konfirmander har sjunkit under de senare åren så är det ungefär 30 000 fjortonåringar som årligen påbörjar sina konfirmandstudier inom Svenska kyrkan.

Är man inte döpt så sker dopet under konfirmandtiden, som vanligtvis brukar ske under ett läsår och där konfirmanderna träffas en gång i veckan eller någon helg i månaden. Dessa träffar leds av en präst och någon pedagog som arbetar inom kyrkan. Konfirmationsgudstjänsten är den avslutade delen i konfirmationsundervisningen.

Onfirmanderna får då delta i olika skådespel med kristen innebörd, läsa bibeltexter eller framföra sånger inför kyrkobesökarna som då består av konfirmandernas familjer och släkt. De får även läsa trosbekännelsen och ta emot nattvarden. Det har nuförtiden blivit allt vanligare att konfirmationen i Sverige sker i form av sommarläger, både i och utanför landet.

Tidigare var konfirmationen ett krav för att få delta i nattvardsfirandet. Så är det inte längre, idag får alla som är döpta ta emot nattvard. Även utformningen av konfirmationen och den avslutande gudstjänsten är betydligt friare till sin utformning är förr i tiden då konfirmanderna förväntades kunna svara på en mängd frågor kring Bibeln och dess innehåll.

LÄS MER: Kristendomens riter LÄS MER: Kristna traditioner och högtider Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli Här hittar du material som kan relateras till konfirmation förr och idag.

Uppdaterad: 24 november 2022
Visa hela svaret

Får katoliker gifta sig?

Den katolska kyrkan är synnerligen medveten av de svårigheter för familjen och hot för praktiserande av vår katolska tro som blandäktenskap medför. Den allmänna rekommendationen från kyrkan är att en katolik skall gifta sig med en annan katolik. Ett blandäktenskap definieras som ett äktenskap mellan en katolik och en döpt icke katolsk kristen (konfessionellt blandade äktenskap – disparitas cultus ).

Äktenskap mellan en katolik och muslim eller jude (religionsskillnad – mixta religio ) definieras inte som ett blandäktenskap liksom inte heller ett äktenskap mellan en döpt ortodox eller en som hör till den österländska kristna traditionen. Här gäller andra bestämmelser. I Kyrkans lagstiftning I den kanoniska lagen behandlas blandäktenskapet i flera paragrafer främst i kapitel VI (#1127 och 1118 samt 1108).

Den allmänna principen är att blandäktenskap inte rekommenderas för katoliker. Blandäktenskap är dock möjliga under specifika förhållanden och villkor som specificerats av den lokala biskopskonferensen. Två allmänna villkor gäller. För det första skall barnen döpas och utbildas i den sanna katolska kristna tron.

För det andra skall den andra parten utbildas i vad det innebär att gifta sig med en katolik, i synnerhet i vad som det katolska sakramentala äktenskapet innebär för den katolska parten och hur äktenskapets sakrament förpliktar honom/henne. Endast en katolsk präst eller diakon kan ge äktenskapets sakrament eller förrätta en kompetent sakral katolsk vigsel.

Församlingsprästen skall se till att personerna som lever i ett blandäktenskap har tillgång till erfarna rådgivare som kan hjälpa parterna att leva sitt sexuella samliv enligt de katolska moralbestämmelserna och principerna. Kyrkan har erfarenhet av svårigheterna att leva i ett blandäktenskap och vilka risker det medför den katolska parten.

• Äktenskapet är ju en ikon/bild av kärleken mellan Kristus och hans kyrka.
• I blandäktenskapet är denna bild inte fullständig och däremot ständigt utsatt för externa och interna hot.
• Atekesen Den katolska katekesen behandlar också blandäktenskapet (#1633–1636 och 1649–1650).
• Atekesen lyfter fram blandäktenskapets risker gällande oenighet mellan parterna som uppstår i ens eget hem mellan parterna och barnen.

Den största risken är att man blir likgiltig gällande religion och tro. Den sanna kristna kärleken inom äktenskapet är till sin natur uppriktig och ärlig, ödmjuk och återhållsam samt upprätthåller och bevarar ett dygdigt liv inom familjen. Det kristna katolska äktenskapet levs i bön och ömsesidig kärlek.

• Äktenskapet är oåterkalleligt i och med att det grundats av Gud själv.
• Om samlivet är omöjligt kommer kyrkan med lösningar.
• Man kan bo åtskilt fast äktenskapets sakrament alltid är giltigt.
• Den katolska gemenskapen har då som uppgift att hjälpa de som lever i en dylik situation.
• De katoliker som gifter om sig har inte möjlighet att motta den Heliga Eukaristin eller uppta vissa uppgifter i kyrkan (#1650).

Andra Vatikankonciliet Även det Andra Vatikankonciliet behandlar ingående blandäktenskapet. Konciliet samt kyrkliga dokumenter och beslut efter det lyfter fram de svårigheter vilka uppstår i ett blandäktenskap. Kyrkoherdarnas och prästernas uppgift är att allvarligt varna de katoliker vilka planerar att ingå ett blandäktenskap pga dess inneboende hot, faror och risker.

1. Här lyfter Andra Vatikankonciliet fram den betydande problematiken som gäller uttryckligen äktenskapets helighet, dess oupplöslighet, skilsmässa och ingående av ett nytt äktenskap.
2. Yrkan vill på alla sätt skydda katoliker som planerar att ingå ett blandäktenskap för det andliga och spirituella hot och eventuella materiella skada som ett blandäktenskap kan innebära.

Den icke katolska parten borde på förhand ge en försäkran om att han/hon vet om barnens dopförpliktelse, katolska uppfostran och förståelse vad ett äktenskap med en katolik innebär. Det viktigaste är att den sanna katolska tron kan upprätthållas inom blandäktenskapet och att barnen får en katolsk utbildning, förståelse och kunskap av den katolska moralläran och bildning gällande bl.a.

1. Sakramenten och bönelivet.
2. Situationen i Finland I Finland lever många katoliker i blandäktenskap.
3. Detta gäller inte endast invandrare från katolska länder utan också katoliker som redan bor i Finland.
4. Detta är naturligt för det finns få utrymmen i den katolska kyrkan i Finland var unga katoliker kan träffa varandra.

Juventus Catholica och den katolska scout rörelsen har slutat. Fester, danser, utfärder och andra evenemang var unga katolska katoliker kan träffas är få. Ofta är de koncentrerade till etniska och andra grupper såsom neokatekumenerna eller Opus Dei. Filippinerna, vietnameserna, spanjorerna, afrikanerna och andra har sina egna träffar och sammankomster.

1. För finländare finns det däremot få möjligheter att träffas utanför mässorna.
2. Academicum Catholicum och Studium Catholicum spelar kanske en sammanbindande roll.
3. För finlandssvenskar finns det däremot överhuvudtaget inga gemensamma samlingsplatser eller tillställningar.
4. En katolsk finlandssvensk träffar helt enkelt inte en annan utanför mässan.

I svenskspråkiga mässor i Helsingfors deltar mellan 15–30 personer varav kanske en tredjedel är finlandsvenskar. De flesta är äldre personer, unga och barnfamiljer saknas nästan helt och hållet. Orsaker är att mässorna är kl 12:30 då barnfamiljer tar lunch och då småbarn har sin dagssömn.

• Alla “svenskspråkiga” mässor hålls inte heller på svenska utan även på vårt lands och kyrkans nya universalspråk engelska.
• Den katolska socialiseringen bland unga är sålunda bristfällig.
• Därför är det inte att undra på varför så många svenskspråkiga katoliker ingår blandäktenskap.
• Allmän information om blandäktenskap fattas i stort sätt i kyrkans informationsarbete.

Det behandlas oftast först och när katoliken redan förlovat sig med en icke-katolik utan att dessförinnan veta vad detta innebär religiöst, för tron och det gemensamma äktenskapslivet. Föräldrar, vilka själva lever i ett blandäktenskap, kanske inte heller kan eller vet hur de religiöst borde undervisa sina fullvuxna barn då de i sin tur planerar att ingå ett blandäktenskap.

Okunskapen kring blandäktenskapet förflyttas strukturellt och systemiskt sålunda från en generation till en annan. För det tredje har samhällets värdegrund betydligt förändrats vilket försvagar och på många sätt hotar det katolska äktenskapet, dess religiösa natur som bilden av Kristus förhållande till sin kyrka.

Unga vet inte längre vad som är grundläggande för den sanna katolska läran i förhållande till samhällets värdegrund. Här spelar media en stor roll. KATT borde kanske tillsammans med de olika församlingarna göra en studie om de katolska blandäktenskapen och på basen av den planera och genomföra en utbildnings- och media-aktion för alla katoliker i Finland.

Det katolska äktenskapet i vårt land är hotat. Det är tid att göra något. Vi får inte såsom nu allt mer komma i en situation var unga katoliker som lever i ett blandäktenskap lämnar kyrkan, slutar motta sakrament och delta i söndagsmässan. De blir likgiltiga för och kanske t.o.m. fientliga till kyrkan och tron.

För många håller den katolska tron på att bli en anomali, en märkvärdig underlighet som inte längre gäller dem. Det katolska familjelivet är och förblir dock grunden för ett sunt familje- och religiöst liv. Detta måste bevaras. Jan-Peter Paul Källor

Catechism of the Catholic Church, 1994, Geoffrey Chapman, The Bath Press, Avon.The Code of the Canon Law 1996, Caledonian International Book Manufacturing Ltd, Westminster.Vatican Council II, 1996, Costello Publishing, New York.

Se även Stockholms katolska stifts folder “Vi ska gifta oss”: https://www.katolskakyrkan.se/media/1080/gifta-oss-sv-webb.pdf, – Opinion –
Visa hela svaret

Får präster i katolska kyrkan gifta sig?

Vissa präster får redan vara gifta – Det här alternativet skulle ge män som redan är gifta chansen att utbilda sig till präster. Dock kommer singelmän som redan är präster inte få tillåtelse att gifta sig enligt Franciskus. Den katolska kyrkan tillåter redan vissa gifta män att vara präster.
Visa hela svaret

Vad är det för skillnad mellan katoliker och protestanter?

Den protestantiska kyrkan har två sakrament – dopet och nattvarden – medan den katolska kyrkan räknar sju sakrament.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en begravning om man inte är med i kyrkan?

Vad kostar en begravning om man inte är medlem i Svenska kyrkan? Många frågar om det blir en dyrare begravning om man inte är medlem i Svenska kyrkan. Svaret är nej. Svenska kyrkan har statens uppdrag att oavsett religion tillhandahålla kostnadsfria gravplatser, krematorier, begravningskapell och begravningsplatser.

En gravplats i 25 år Förvaring av den avlidne fram till begravningen och förvaring av den avlidne Kremering Lokal för begravningsceremoni, även utan religiösa symboler. Transport av kista/urna mellan ceremonilokal, begravningsplats, krematorium, lokal för visning av den avlidne. Gravsättning av kista/urna eller spridning i minneslund

Dessa kostnader är alltså täckta av begravningsavgiften som alla betalar via sin skatt.
Visa hela svaret

Hur går en begravning till om man inte är med i kyrkan?

Hur begravs någon som inte är med i Svenska kyrkan? Om den avlidna inte är med i Svenska kyrkan finns det möjlighet att arrangera en borgerlig begravning. En borgerlig begravning följer ingen färdig rutin och kan utformas precis som ni själva önskar, eller som den avlidna skulle önskat.
Visa hela svaret

Var begravs man om man går ur kyrkan?

Kyrkans Juridiskabyrå i Fagersta – Kyrkans Juridiska byrå – Vanliga frågor Här kan du finna svar på några vanliga frågor som rör dödsfall, begravning, bouppteckning och gravsättning. Kostnader 1.2.3.4.5. Begravningsdagen 6.7.8.9. Bouppteckning 10.11.12.13.14. Gravplats och gravsättning 15.16.17.

• Övrigt

1. Hur finansieras omhändertagandet av en avliden? Vid ett dödsfall omhändertas den avlidne på olika sätt och det finansieras från olika håll. Kostnaderna varierar också beroende på den avlidnes och de anhörigas önskemål om hur begravningen och avskedsceremonin ska hållas.

1. Bårtransport och bårhus – Kostnad för transport av avliden till bårhus efter ett konstaterat dödsfall betalas av landsting, kommun eller dödsbo i enskilda fall och benämns “bårtransport”.
2. Kyrkoavgift – bekostar begravningsceremoni enligt Svenska kyrkans ordning och betalas av alla som är medlemmar i Svenska kyrkan (läs mer under fråga 3)
3. Begravningsavgiften – bekostar begravningsplatser och tillhörande tjänster. Betalas av alla som är folkbokförda i Sverige (läs mer under fråga 4)
4. Dödsboet alternativt kommunen – bekostar övriga begravningsarrangemang (läs mer under fråga 2)
5. Kostnader för de som inte är med i Svenska kyrkan (läs mer under fråga 5)

2. Vad kostar en begravning? Kostnaden för en begravning varierar huvudsakligen med utformningen. Själva begravningsgudstjänsten är kostnadsfri för alla som tillhör Svenska kyrkan; den är redan betald genom kyrkoavgiften och gäller även i annan församling än hemförsamlingen.

I den ingår kyrka eller kapell, vaktmästare, präst och musiker samt bärare vid kistbegravning – s.k. processionsbärning. Om man vill ha solist tillkommer däremot en extra kostnad. De kostnader som man alltid får räkna med är transporter, kista (och ofta urna) och begravningsbyråns arvode. Kistor och urnor finns i olika utföranden och därmed varierande prisklasser.

I arvodet ingår hos Kyrkans Begravningsbyrå kundbesök (antingen som hembesök eller på byrån), anskaffande av nödvändiga handlingar för begravningen, beställning hos församlingen (kyrka/kapell, musiker, officiant) och beställning av annons, förtäring och blommor.

• Omhändertagande av avliden i form av transport från bårhus till bisättning/anvisad lokal för förvaring av stoft inför begravning
• Kista
• Urna
• Kistdekoration/blomma (där bårtäcke lånas ut görs det utan kostnad)
• Ev. solist / musik förutom kantor
• Transportkostnad vid annan begravningsort än hemorten
• Annonsering
• Minnesstund
• Gravsten
• Gravskötsel
• Annat, som ev. programblad och tack-kort
• Bouppteckning

Kontakta Kyrkans Begravningsbyrå för offert.3. Vem betalar begravningen? Kostnaderna för begravningen tas normalt från dödsboet, alltså från den dödes tillgångar. Ibland har den döde en försäkring med begravningshjälp, som brukar täcka större delen av kostnaderna.

I bouppteckningen ingår att Kyrkans Begravningsbyrå undersöker om sådana försäkringar finns. Om det inte finns någon försäkringar och dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna kan kommunen betala begravningen. Hur mycket som betalas ut och vilka kostnader som täcks varierar mellan olika kommuner. Kontakta socialförvaltningen för information om vad som gäller i din kommun.4.

Vad är begravningsavgift? Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige, även om man inte tillhör Svenska kyrkan. Den ska täcka kostnader för de allmänna begravningsplatserna i landet. Avgiften tas ut genom skattsedeln och är baserad på inkomsten.

• Gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år
• Gravsättning inkl. gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav
• Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet* till dess att gravsättning har skett, med undantag för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser.
• Kremering
• Lokal för förvaring och visning** av stoftet*
• Lokal för begravninsceremoni med eller utan religiösa symboler
• Transport av stoft* till krematorium efter begravninsceremoni

* stoft är kropp av död person **lokalen kallas ofta för bisättningslokal 5. Vad händer om jag inte är medlem i Svenska Kyrkan? Den som inte är medlem i Svenska kyrkan har rätt till (borgerlig) begravning i kapell och vaktmästare. Man har också rätt att bli kremerad och gravsatt.

• Detta är redan betalt genom begravningsavgiften.
• Om man vill ha begravning i Svenska kyrkans ordning är det upp till församlingen att bestämma om det kan ske.
• Man har alltså ingen automatisk rätt till en sådan begravningsgudstjänst om man inte är medlem och det är ytterst kyrkoherden som beslutar om detta kan ske.

Om medlemskap saknas kommer en avgift att tas ut; denna täcker kostnader för präst, musiker och eventuellt kyrka samt i vissa församlingar bärare vid kistbegravning.6. Vad är en minnesstund och måste man ha en sådan? Det är vanligt att ha minnesstund men det är inget måste.

1. Efter begravningsakten känns det dock ofta bra att samlas en stund.
2. Begravningsdagen är en stor och viktig dag och därför kan det kännas avhugget om var och en åker hem till sitt direkt.
3. Minnesstunden blir ett sätt att samla ihop sig efter begravningen; påfallande ofta blir det god stämning, även då begravningen varit tung.

Många släkter träffas inte så ofta och minnesstunden kan då bli ett tillfälle att umgås och prata med dem. Man kan dela minnen och berättelser om den döde, kanske också ha med ett fotografi av honom eller henne. Ofta läses också kondoleanser och minnesbrev upp vid minnesstunden.

Vad man äter vid denna stund kan variera, från enkelt fika via smörgåstårta till lagad mat. Kyrkans Begravningsbyrå hjälper till att forma en minnesstund efter era önskemål. I mindre sammanhang väljer en del att samlas hemma hos någon av de anhöriga, och på så sätt ha en privat minnesstund.7. Blommor, kondoleans eller gåvor? Om du är bekant med de närmast anhöriga kan det kännas bra att skicka en kondoleans till dem, för att visa att du uppmärksammat dödsfallet och för att visa ditt deltagande.

Den kan bestå av blommor till hemmet (presentkort på blommor är ett bra alternativ), ett kort eller ett samtal. Om man vill hedra den döde med en gåva sker det vanligen genom blommor till begravningen eller genom att skänka en gåva till någon fond. Blommor ordnas enklast genom att gå till en blomsteraffär eller att beställa via nätet (du hittar både Interflora och Euroflorist under ‘länkar’).

Du kan alltid få blommorna levererade till begravningen och du kan också beställa handbuketter den vägen. Om de anhöriga önskar att man skänker pengar till någon fond, brukar den finnas med i dödsannonsen. Att skänka pengar till den dödes minne ersätter ofta blommor till begravningen; det förväntas normalt inte att man gör både och.

Mer information och förslag på fonder finns under ‘När någon dör/gåvoförmedling’,8. Hur klär jag mig till begravning? Klädkoden vid begravningar är idag inte lika strikt som förr. Begravningen är en högtidligdag, och därför väljer de flesta att klä upp sig.

• Det vanliga är fortfarande mörka och diskreta kläder.
• Om männen bär slips har de närmast anhöriga som regel vit slips, medan övriga bär en mörkare.
• Ibland finns i annonsen en uppmaning om exempelvis ‘ljus klädsel’ eller ‘valfri klädsel’.
• ‘Ljus klädsel’ brukar vara en uppmaning att inte ha mörka kläder på sig.

‘Valfri klädsel’ kan vara ljus eller mörk, men man behöver inte känna att man exempelvis måste ha kostym eller dräkt. Det viktigaste är att ha kläder som man känner sig uppklädd men ändå bekväm i.9. Ska barnen komma med på begravningen? Barn reagerar individuellt och barnets föräldrar kan förmodligen bäst bedöma vad som är lämpligast för barnen.

1. Generellt kan man säga att barn klarar av begravningar bra och barns närvaro vid begravning kan därför uppmuntras.
2. Vi går också mot en större öppenhet vad gäller barns närvaro vid begravningar.
3. Barnen har ofta haft en relation till den döde och de har också ett behov att säga hejdå.
4. Visserligen förstår barn inte döden på samma sätt som vuxna, men de tänker på sitt sätt och förstår nog ofta mer än vad vuxna tror.

Barnen behöver i allmänhet inte “skyddas” från död och begravning. Däremot behöver barn förstås, precis som vuxna, hjälp med att hantera och bearbeta upplevelserna och sorgen.10. Vad gör jag med den avlidnes räkningar, bostad mm? Vanliga frågor som ofta uppkommer i samband med att en person har avlidit handlar vad man får göra.

An jag betala räkningarna? Får jag sälja bilen, möblerna och huset? Kort kan man säga att det bästa är att invänta bouppteckningen. I vissa fall måste man göra det, exempelvis vid fastighetsförsäljning. Dessutom krävs det alltid att alla dödsbodelägare (arvtagare) är överens. Vad gäller betalning av räkningar så kan dessa betalas om man är säker på att dödsboets samtliga skulder kan betalas.

Om man är osäker måste man vänta tills bouppteckningen är registrerad. Det är då bra om man kontaktar företagen som skickat räkningarna och meddelar dödsfallet för att slippa påminnelser och risken att de går till inkasso eller kronofogden.11. Vad är en bouppteckning och hur går den till? Inom tre månader från dödsfallet ska man ha en bouppteckningsförrättning (ett möte).

Till denna ska dödsbodelägare och efterarvingar kallas. Här finns det krav att detta ska göras senast två veckor innan förrättningen om dödsbodelägarna bor i Sverige, och fyra veckor innan förrättningen om någon bor utomlands. Det finns däremot inget krav på att de som kallas måste närvara, däremot ska alla dödsbodelägare och efterarvingar få möjligheten att komma om de vill.

I bouppteckningen antecknas alla dödsbodelägare och efterarvingar. Ibland kan man behöva leta efter arvtagare. Detta kan göras genom en släktutredning som beställs hos landsarkivet. Det är viktigt att alla arvtagare noteras i bouppteckningen och kallas till förrättningen.

• Om någon arvtagare saknas i bouppteckningen måste hela bouppteckningen göras om.
• I bouppteckningen ska det antecknas om det finns testamente efter den avlidne samt andra handlingar av betydelse, som exempelvis äktenskapsförord och gåvobrev.
• Sedan ska den avlidnes tillgångar och skulder noteras med utgångspunkten i marknadsvärde på dödsdagen.

Om den avlidne var gift, ska den efterlevande makens tillgångar och skulder också antecknas utifrån makens dödsdag. Detta gör man eftersom en bodelning ska göras mellan den avlidne och den efterlevande maken. Bouppteckningen skickas sedan till Skatteverket för registrering.

När den är klar så är bouppteckningen en legitimationshandling för dödsboet, dvs den visar vilka personer som bestämmer i dödsboet. Bouppteckningen ligger också till grund för det kommande arvskiftet, fördelningen av dödsboets kvarlåtenskap.12. Vilka uppgifter behövs för bouppteckning? I frågan ovan “Vad är en bouppteckning och hur går det till?” beskrivs hur och varför en bouppteckning görs.

De uppgifter som behövs noteras i bouppteckningen är:

• Testamente och äktenskapsförord om något av det finns
• Uppgift om gåvor som har lämnats av den avlidne till arvinge
• Uppgifter om innehåll i bankfack (inventeringsprotokoll)
• Uppgift om den avlidne erhållit arv genom testamente eller gåva genom gåvobrev (finns förordnande om enskild egendom?)

Uppgifter om tillgångar

• Fastighet – fastighetsbeteckning och uppgift om marknadsvärde eller taxeringsvärde för året innan dödsfallet
• Bostadsrätt – marknadsvärde samt uppgift om lägenhetsnummer/beteckning och bostadsrättsförening
• Uppgifter om lösöre (bohag, smycken, konst, mynt, frimärken, vapen mm)
• Uppgift om bil, båt och husvagn (värde samt registreringsnummer)
• Kontanta medel vid dödsfallet
• Medlemskap i HSB, Konsum, OK och andra ekonomiska föreningar (andelsvärde per dödsdagen
• Uppgift om lön eller pension om denna har kommit in på kontot efter dödsdagen
• Fordran i oskiftat dödsbo
• Reversfordringar med uppgift om låntagare, kapitalbelopp, räntesats och förfallodagar (den avlidne har lånat ut pengar)
• Försäkringsbrev och bouppteckningsintyg angående utbetalt försäkringsbelopp (beställs hos försäkringsbolaget)
• Övriga tillgångar (gäller även tillgång som finns i utlandet)

Uppgifter om skulder m m Skulder/fordringar som uppkommit innan dödsfallet men som inte var betaldpå dödsdagen. Till exempel:

• Uppgifter om låneskulder inkl kreditkortskuld
• Löpande räkningar, exempelvis el- och teleräkningen (obetalda på dödsdagen). Ta gärna med “räkningspärmen”.
• Uppgift om obetalda skatter (t ex slutskattsedel) Uppgift om hyra för hyresrätt
• Offert/prisuppgift eller räkning på gravsten
• Borgensförbindelser
• Övriga skulder per dödsdagen

Om det finns en efterlevande make ska dessa uppgifter även lämnas för denne. Om det finns en efterlevande sambo, ska uppgift lämnas om samboegendom.13. Vad är ett arvsskifte och varför måste ett sådant upprättas? Om det finns två dödsbodelägare eller fler så ska ett arvskifte upprättas efter bouppteckningen.

Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna där man skriver ner vad som beslutas om fördelningen av boet samt beräknar hur mycket var och en ska ha i arv. Arvskiftet ska godkännas och skrivas under av alla dödsbodelägare. Om en dödsbodelägare inte godkänner arvskiftet kan det inte genomföras. När alla godkänt och undertecknat arvskiftet används det för att exempelvis ansöka om lagfart för en eller flera av dödsbodelägarna eller som underlag för banken när arvet ska fördelas.

Kyrkans Allmänna Juridiska Byrå i Fagersta hjälper bland annat till med att upprätta bouppteckning och arvskifte. Här kan vi komma överens om hur mycket ni som kund vill ha hjälp med. Vill ni komma i kontakt med oss följ namnlänk ovan.14. Försäkringar En vanlig fråga som uppkommer efter ett dödsfall är hur man får reda på om det finns några försäkringar efter den avlidne.

• Det finns tyvärr inget register eller något annat enkelt sätt att få fram om den avlidne hade några försäkringar.
• Det man kan göra är att ringa till olika försäkringsbolag och höra efter.
• Vissa försäkringsbolag skickar per automatik ut besked eller blanketter när de får kännedom om dödsfallet, men detta gäller inte alla bolag.

Gå igenom den avlidnes pärmar eller kontoutdrag för att se om det finns handlingar eller betalningar till något/några försäkringsbolag. Dessa kan man i första hand kontakta. Sedan kan den avlidne ha försäkringar tecknade genom sitt fackförbund. Kontakta det fack som den avlidne tillhörde för att höra efter vilket försäkringsbolag som kan vara aktuellt.

• Det är inte ovanligt att den avlidne endast hade hemförsäkring och vissa sakförsäkringar.
• Då betalas inget försäkringsbelopp ut på grund av dödsfallet.15.
• Hur och var får man gravsättas? Gravsättning kan ske på allmän eller enskild begravningsplats.
• Man får själv (eller de anhöriga) välja på vilken begravningsplats askan eller stoftet ska gravsättas.

Om gravsättning ska ske i en befintlig grav måste gravrättsinnehavaren/-havarnas tillstånd inhämtas. Om aska ska gravsättas utanför begravningsplats (till exempel i skogen eller genom spridning över vatten) måste detta ansökas om hos Länsstyrelsen i det län där gravsättning ska ske.

Gravsättning av stoft ska ske snarast, senast två månader efter dödsfallet. Aska ska gravsättas inom ett år efter kremationen. Det betyder att man i detta fall har gott om tid på sig att välja gravplats efter begravningen.16. Vem bestämmer över en gravplats? Det är gravrättsinnehavaren eller -innehavarna som formellt ansvarar för en gravplats.

Detta innebär att man bestämmer vem som ska få gravsättas där samt att man är ansvarig för platsens skötsel. Gravrättsinnehavaren har också rätt att på gravplatsen uppföra plantering eller gravvård om detta är tillåtet enligt upplåtaren.17. Får man flytta en grav? Huvudbestämmelsen är att redan gravsatt stoft eller aska inte får flyttas.

• Ordna med svepning/svepdräkt
• Använda eget bårtäcke och dekorera kistan
• Bära och transportera kistan
• Hjälpa till i kyrka, kapell eller ceremonilokal
• Ta med “egen jord” till mullpåkastning vid begravningsgudstjänst
• Ordna med begravning i ceremonilokal enligt egen trosuppfattning alternativt hålla en borgerlig begravning
• Ordna med minnesstund/samkväm
• Formulera dödsannons

Det här får Du inte göra:

• Öppna grav på allmän begravningsplats
• Gravsätta i familjegrav utan tillstånd från gravrättsinnehavaren
• Själv gräva ner eller strö askan i minneslunden
• Flytta gravsatt kista eller urna mellan gravplatser – gäller även kolumbarium
• Flytta urna från en grav till minneslund
• Kremera – men du får närvara vid kremeringen

Källa: Om begravning – vad får jag för min begravningsavgift, utgiven av Svenska kyrkans församlingsförbund : Kyrkans Juridiskabyrå i Fagersta – Kyrkans Juridiska byrå – Vanliga frågor
Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att gifta sig i kyrkan?

Vem kan gifta sig i kyrkan och vad kostar det? Det räcker med att en i paret är medlem i svenska kyrkan för att de ska kunna boka och genomföra en vigselgudstjänst. Själva vigseln kostar inget, utan medlemskapet täcker kostnader för lokal, präst, vaktmästare och musiker.
Visa hela svaret

Kan man ha vitt på dop?

En ljus högtid – Det finns några saker som är bra att tänka på när man ska gå på dop. För det första är det viktigt att komma ihåg att ett dop är en dag som ska vara fylld med glädje och ljus. Det betyder att det alltid är en god idé att välja ljusa kläder, pastellfärger och mer neutrala kulörer.

1. Lädseln ska alltså vara glad och ljus, men ändå en aning diskret.
2. Man bör även tänka på att välja kläder som är lite finare än de vardagsplagg som man brukar ha på sig.
3. Att klä upp sig hör högtiden till, men man behöver inte ta på sig långklänning eller vara alldeles för uppklädd (om så själv inte önskas).

Var föräldrarna har valt att ha dopet är också avgörande för vilken typ av kläder som är mest lämpliga. I Sverige är det vanligast att man har ett kyrkodop, men andra varianter kan förekomma. Vid ett kyrkodop bör kvinnor satsa på en klänning eller en dräkt av finare slag.

• Eftersom dopet kommer äga rum i en kyrka så bör man inte välja något som är alldeles för urringat, barbent eller ärmlöst.
• Rekommenderat är att man försöker undvika mörka färger eller svart.
• Hur är det då med klädsel och mode för männen? När det kommer till färger gäller detsamma här.
• Välj ljusa färger på skjorta och slips, men på kostymen går det bra att ha svart, mörkblått eller mörkgrått om så önskas.

Kostym gäller kanske främst i samband med större dop. På ett mindre dop går det bra med skjorta och en snygg blazer eller kavaj. Har du svårt att hitta kläder som passar för ändamålet kan du alltid titta in hos Johnells på nätet. Här hittar du stilrena och eleganta plagg som passar till dopet med bravur!
Visa hela svaret

Hur många procent är katoliker i Sverige?

Publicerat söndag 5 juni 2016 kl 12.23 Katolska kyrkan växer i Sverige. Bara under det senaste halvåret har man fått två tusen nya medlemmar. Romerska katolska kyrkan i Sverige har 115 000 medlemmar. En blygsam siffra jämfört med Svenska kyrkans 6,2 miljoner medlemmar, men medan svenska kyrkan tappar drygt en procent per år så växer den katolska kyrkan snabbt.

De senaste åren har kyrkan vuxit med tre till fyra procent per år. – Folk söker efter något stabilt, något som har mening, och inte att modet är hit eller dit utan det är alltid samma liturgi. Den här mässan är svensk-latinsk så de som inte kan svenska de flesta känner liturgin i latin. Så alla känna sig hemma, säger Bogoslava som besökte mässan i förmiddags.

Varje år konverterar runt hundra personer i Sverige, men den stora tillväxten beror på invandring säger Michel Louise som är registreransvarig. – De senaste åren har det varit från Mellanöstern så klart, det är Syrien, Libanon, Irak, många katoliker har kommit till Sverige.

Tidigare har det varit från de andra katolska länderna som Polen, Kroatien, Sydamerika och Afrika, säger Michel Louise. Arbetar katolska kyrkan aktivt med att värva nya medlemmar? – Det är klart att vi uppmanar våra katoliker att besöka sina församlingar och delta i gudstjänsten och det pastorala livet.

Men det är inget tvång på något sätt, det är troende själva som söker sig till våra aktiviteter. Utöver de 115 000 registrerade medlemmarna som betalar kyrkoskatt beräknar man att det finns 55-85 000 troende som deltar i kyrkans aktiviteter utan att vara medlemmar, som Alex som gick till mässan i förmiddags.
Visa hela svaret

När slutade Sverige vara katolskt?

Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544. I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherska. Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri.

• Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan.
• Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar överläts i kronans ägo.
• Nytt var också att prästerna hädanefter skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare.
• Gustav Vasa, som nu var svenska kyrkans överhuvud, kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att förmedla information och sprida propaganda till folket.

Kyrkan blev därför under Vasatiden en viktig del av det svenska riksbygget. Religionssamtal mellan Olaus Petri och Peder Galle under Västerås riksdag 1527. Målning av Carl Gustaf Hellqvist, 1883.
Visa hela svaret

Hur många katolska kyrkor finns det i Sverige?

Romersk- katolska kyrkan i Sverige är en del av Romersk- katolska kyrkan, och utgörs formellt av ett stift och 44 församlingar. Under 2020 betjänade Romersk- katolska kyrkan i Sverige 125 287 personer.
Visa hela svaret

Hur många ortodoxa kristna finns det i Sverige?

Den ortodoxa kyrkofamiljen har cirka 95 000 medlemmar i Sverige. Världen över finns omkring 300 miljoner bekännare. De ortodoxa och österländska kyrkornas tydligaste yttre kännetecken är den rika och symboliskt laddade liturgin, gudstjänst- och bönelivet.

1. Genom ikoner, rökelsedoft, brinnande vaxljus, hymner, eukaristiska gåvorna, handpåläggningar, nås människans alla sinnen med kyrkans förmedling av Guds rike och dess försmaker mitt ibland oss; men även omvänt, människans och skapelsens förvandling och möte med himmelriket redan i tid och rum.
2. Yrkan bärs av en tradition, ett överlämnande från släkte till släkte, med början i Guds skapelse av människan, Guds förbund med människan, Jesu Kristi förmedling mellan Gud och människan och hans grundande av kyrkan genom sina apostlar, såsom det förmedlats genom den heliga skrift och burits vidare genom alla tider av kyrkan och kyrkans fäder och mödrar.

Inom kyrkofamiljen förenas och samverkar ortodoxa kyrkor från den bysantinska och den orientaliska traditionen.
Visa hela svaret