När Går Tjälen Ur Marken I Stockholm?

Trots låga temperaturer och en långsam vår, har tjälen nu gått ur marken på samtliga av våra mätplatser. Västankvarn, vall: här gick tjälen först, redan under vecka 14. Mätplatsen är på ganska låglänt mark och då det kom nästan 20 mm regn den veckan så försvann tjälen på en gång.

• Stor-Sarvlaks, vall: det här var följande plats att bli tjälfri och detta skedde under vecka 15.
• Av våra mätpunkter hade den här minst tjäle under vintern och som mest var tjälen här på 28 cm djup.
• Västankvarn, bearbetat & Stor-Sarvlaks, bearbetat: I förra veckan gick tjälen ur marken även på den plöjda marken.

Här var tjälen som djupast under vintern, i Stor-Sarvlaks så långt ner som till 49 cm djup. Tack till alla er som följt med tjälmätningen under säsongen 2021/2022! Om det blir tjäle nästa vinter så hittar ni igen mätningarna på vader.nsl.fi Vi använder cookies på vår webbsida för att ge dig en bättre användarupplevelse.
Visa hela svaret

När tjälen går ur marken?

Problem från tjäle – När vatten fryser till is så upptar isen cirka 9% större utrymme än vad vattnet gjorde. Denna expansion gör att tjälen kan lyfta marken och när tjälen upphör (tjällossning) så sjunker marken. Detta fenomen kan förstöra vägar och orsaka sättningar hos byggnader. Tjälen i sig kan göra att vatten- och avloppsledningar i marken kan frysa och förstöras.
Visa hela svaret

När är tjälen borta?

Åkerdaggmask tidigt ute när tjälen lossnar

Foto: Erling Ólafsson/ Náttúrufræðistofnun Íslands

Åkerdaggmasken är ovanligt tidigt ute i år. Det betyder att vintern varit varm och att tjälen redan gått ur marken. Den 24 februari sågs årets första daggmaskar på en trottoar i Hafnarfjörður. I vanliga fall brukar de tidigaste maskarna dyka upp först under mars.

• Det berättar,
• De på Island vanligaste vårtecknen kommer antingen flaxande över Atlanten, simmande i havet eller spirande ur marken.
• Men så finns det också vårtecken som krälar upp ur myllan när det är tillräckligt blött och tjälen gått ur jorden.
• Ett sådant är åkerdaggmasken, en av tio olika daggmaskarter som finns i landet.

När det är blött passar åkerdaggmasken på att sprida sig och därmed hitta nya områden att leva i. Den håller sig dock till platser där människan finns. På Island brukar den ofta observeras i slutet av mars eller början av april. Det är nämligen då tjälen brukar gå ur marken.
Visa hela svaret

När brukar det bli tjäle?

Tjäle uppstår när jordtemperaturen når fryspunkten för vattnet ; när vattnet i marken fryser till is, Detta sker vid långvarigt kallt klimat. Tjäle gör att marken är mycket svår att gräva i. När vatten fryser till is, ökar volymen med 9 %. Isens expansion kan orsaka skador på tekniska installationer i marken, till exempel på vägar och byggnadsgrunder.

Rör för vatten är känsliga och läggs på tjälfritt djup. Djupet som tjälen når ner till är olika i olika trakter och erfarenhet av olika tjäl-år är också viktig. När tjäle råder året runt kallas det permafrost, I torvmarker i områden med permafrost förekommer så kallade palsar, som består av uppfrusen torv och kan bli flera meter höga.

Palsmyrar förekommer i Sverige framför allt från Vindelfjällen och norrut längs med fjällkedjan. Tjällossning kallas det när marken på våren tinar upp så att tjälen går ur.
Visa hela svaret

Hur djupt går tjälen i Stockholm?

Gräv till frostfritt djup – Olika jordarter är olika tjälfarliga. Ju mer vatten marken innehåller desto tjälfarligare är den. För att undvika tjälskador måste man gräva bort den tjälfarliga marken och ersätta den med icke tjälfarligt material såsom grus och sand.
Visa hela svaret

Har tjälen gått ur marken 2022?

Trots låga temperaturer och en långsam vår, har tjälen nu gått ur marken på samtliga av våra mätplatser. Västankvarn, vall: här gick tjälen först, redan under vecka 14. Mätplatsen är på ganska låglänt mark och då det kom nästan 20 mm regn den veckan så försvann tjälen på en gång.

• Stor-Sarvlaks, vall: det här var följande plats att bli tjälfri och detta skedde under vecka 15.
• Av våra mätpunkter hade den här minst tjäle under vintern och som mest var tjälen här på 28 cm djup.
• Västankvarn, bearbetat & Stor-Sarvlaks, bearbetat: I förra veckan gick tjälen ur marken även på den plöjda marken.

Här var tjälen som djupast under vintern, i Stor-Sarvlaks så långt ner som till 49 cm djup. Tack till alla er som följt med tjälmätningen under säsongen 2021/2022! Om det blir tjäle nästa vinter så hittar ni igen mätningarna på vader.nsl.fi Vi använder cookies på vår webbsida för att ge dig en bättre användarupplevelse.
Visa hela svaret

Hur kallt är det under marken?

Geotermisk energi utgörs av värme producerad och transporterad till jordskorpan genom geologiska processer i jordens inre, framför allt radioaktivt sönderfall. Innerst i jordklotets kärna, på 5000-6000 kilometers djup, är temperaturen drygt 5000 grader, nästan lika varmt som på solens yta.

• I manteln som omger kärnan är temperaturen något lägre men fortfarande flera tusen grader.
• Från dessa delar sker ett värmeflöde upp mot jordskorpan, det cirka femtio kilometer tunna yttre skalet av jordklotet, mindre en procent av jordklotets radie.
• I jordskorpan är temperaturen avsevärt lägre och ökar normalt med 20–30 grader per kilometer mot djupet.

I anslutning till tektoniska plattgränser och vulkaniska områden med avsevärt tunnare jordskorpa kan gradienten vara mer än hundra grader per kilometer. Schematisk skiss som visar hur temperaturen i jordens inre avtar mot ytan Schematisk skiss som visar hur temperaturen i jordens inre avtar mot ytan (den gula linjen kan avläsas mot temperaturskalan ovanför ytan i bilden).
Visa hela svaret

Hur djupt är frostfritt djup?

På säker mark – Men vad är då frostfritt djup? Hur långt ska man gräva för att slippa tjälskador? På vissa ställen ska du faktiskt gräva 150 cm, medan tjälen på andra ställen bara går 60–80 cm ner i marken. Om den frusna marken orsakar tjällossning beror på vad marken består av.

1. Om marken innehåller mycket grov sand fryser allt vatten rätt snabbt.
2. Det innebär att marken blir “homogen” och risken för tjälskador är minimal.• Leriga jordar innehåller däremot mycket vatten, och när det fryser skulle man tro att det uppstår tjälskott.
3. Det gör det sällan för det sker ingen transport av vatten i leran.

Marken blir en isklump, men ligger still och därför bildas det sällan tjälskott.• Om marken innehåller finkornig jord, mjäla, kan vattnet röra sig från ett skikt till ett annat. Ju mera vattnet kan röra sig, desto mera av det förvandlas till is och desto större blir risken för tjälskott, när isen pressar upp marken.

Normalt bör man gräva ner till frostfritt djup om man sätter betongplintar, som ska bära ett hus. Om huset, t.ex. ett garage, ska stå på en sockel och vara utan platta, bör man också gräva ner till frostfritt djup. Och då talar vi om 100-150 cm. Alternativ: En betongsula, som läggs på ett kapillärbrytande skikt av makadam, kan göras så stark och stadig (framför allt när den armeras med armeringsjärn) att den tål att marken fryser.

Men vill du gardera dig, så isolerar du under betongplattan och lägger isolering även i marken runt huset. Dammen ska tåla att en stor del av vattnet i den fryser. I områden med sträng vinterkyla, där det finns risk att dammen bottenfryser, ska fiskarna tas upp så att de får övervintra i säkerhet.

1. Ska de vara kvar i dammen, måste du gräva ner till frostfritt djup, minst 150 cm.
2. Alternativ: Håll vattnet frostfritt genom att låta pumpen köra dygnet runt.
3. Du kan också komplettera med värmeslingor i vattnet.
4. Det bildas sprickor i trädgårdsmuren om tjälen lyfter den en smula.
5. Om muren ska stå där det finns tjälrisk, gäller det att gräva ut för makadam och ett stabilt underlag av betong.

Djup: 100-150 cm. Alternativ: Korta murar är inte lika sårbara som långa. Bygg ev. i sektioner eller armera hela underlaget. Isolerar du, behöver du inte gräva så djupt. En gjuten terrass med fastlimmade klinker är ytterst sårbar, om marken fryser och tjälen lyfter den en smula.

Då spricker klinkerplattorna eller vrids loss. Ska du gjuta, gräver du ut för förstärkningsgrus, bärlagergrus och väggrus. Gräv ner till 100-150 cm. Alternativ: Armeringsnät kan göra en enklare och mindre terrass stark, men utan dänering och isolering är projektet dömt att misslyckas. En traditionell terrass med stenplattor på grusbädd och fogar fyllda med grus är bättre.

Se bara till att den läggs med fall så att vattnet kan rinna av. För att ditt staket ska hålla sig rakt är det viktigt att stolparna inte förskjuts av tjälen. Det innebär att de ska grävas ner till 100- 150 cm djup, men det beror som alltid på hur marken ser ut.

Ett plank är mer sårbart, trots de styva sektionerna, för att det dessutom kan utsättas för blåst, som medverkar till att stolparna pressas åt sidan. Alternativ: Stolparna kan förankras med betong för att stå stadigt, liksom de kan förses med tvärslåar som håller kvar dem i marken. Men plank på vattensjuka marker kan få det svårt på vintern.

Vatten- och avloppsrör ska läggas på ett djup, där det inte finns risk för att de fryser. Eftersom det är auktoriserade hantverkares ansvar, så överlåter vi jobbet till dem. Vattentankar och uppsamlare kan du själv gräva ner, och för att vattnet i dem inte ska frysa, bör de läggas på frostfritt djup. Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg. : Se upp för tjälen
Visa hela svaret

När är tjällossning?

Dela Nu är tjällossningen här. Vägarna tinar och återgår till sina ursprungliga höjdnivåer i ofryst tillstånd. Nu kan det uppstå skador på vägarna. Vissa vägar drabbas mer än andra. Se hur det ser ut i Dalarna just nu. Karta tjälskador 22 mars 2021 Tjäle är när marken eller vägen fryser till is. Is tar mer plats än vatten, vilket gör att vägen expanderar och lyfts när den fryser. Under våren tinar vägarna och då sker tjällossningen. Vägar är särskilt utsatta för tjäle eftersom den isolerande snön plogas bort.

1. Hur mycket tjälen lyfter vägen beror på flera faktorer: hur mycket det har regnat på östen, hur kallt det är och hur länge det har varit kallt, hur mycket det har snöat och hur snabbt temperaturen stiger på våren.
2. Vägarna i Dalarna – Tjällossning är något som drabbar de flesta vägar mer eller mindre, men det blir mer omfattande påverkan när vi har många vägar som är gamla, säger Per- Olof Sjölander, projektledare på Trafikverket.

I flera år har pengarna som avsatts för underhåll av vägarna inte räckt till. Trafikverket prioriterar de vägar som flest människor åker på eller som har störst betydelse för näringslivet över hela landet. Det innebär att vägar inte får de insatser de är i behov av.

1. Det märks tydligast på de mer lågtrafikerade delarna av vägnätet.
2. Vi trafikanter får räkna med att komforten längs vägarna kommer att bli sämre.
3. Vi måste tänka på att anpassa hastigheten efter vägens standard.
4. Det viktigaste är säkerheten, och där har även trafikanterna en mycket viktig roll, säger Per- Olof Sjölander.

Varför drabbas vissa vägar mer än andra av tjälskador? Hur tjälen uppträder i en väg beror bland annat på vilken typ av material som finns i vägkroppen. Längs det större vägnätet finns vägar med anpassat material i den byggda vägkroppen. Dessa får oftast ett jämnt tjällyft.

Det mindre vägnätet består till största delen av gamla vägar som inte har en byggd vägkropp. När vägen en gång i tiden utformades användes det material som fanns tillgängligt på platsen. Det gör att en sträcka kan vara mer tjälkänsligt än en annan sträcka med ett annat material. Aktuell information om tjälskadade vägar och nedsatt bärighet – Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt sätta ner vägarnas bärighet.

Det innebär att högsta tillåtna bruttovikt för fordon begränsas till 12 ton alternativt 4 ton för trafiksäkerheten och för att skona vägen, säger Per- Olof Sjölander. På Trafikverkets webbplats finns under Trafikinformation väg en karta som visar vilka vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning.

Kartan visar både aktuella tjälskador och restriktioner för vägarna. Trafikfarliga skador åtgärdas snarast möjligt Det statliga vägnätet inspekteras regelbundet, från tre gånger per vecka för de största vägarna till en gång var 14:e dag för de minsta. När Trafikverket får kännedom om trafikfarliga brister varnas trafikanterna och så snabbt som möjligt lagas hål, spår och sprickor.

Förebyggande arbete Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngningen av vatten. På sommaren avvattnas och tjälsäkras vägar genom dikning och åtgärder på vägtrummor.
Visa hela svaret

När är tjälen djupast?

Ja, tjälen kryper faktiskt nedåt i jorden på vårkanten I Ny Teknik 2002:18 frågade Patrick Enger om det verkligen var sant, som hans far alltid hävdat, att tjälen kröp neråt i marken på vårkanten, och att det alltså var störst risk för att ledningarna skulle frysa på våren när den värsta kylan redan var förbi.

Ola Pettersson förklarade då fenomenet med stopp i rören på våren beror på att marken blir varmare. Det gör att isbitar delvis smälter och lossnar från rörens insida. De följer sedan med vattenströmmen tills de fastnar i någon tvär krök eller ventil. Då blir det för en tid tvärtäppt innan all isen smält.

Men Martin Holm i Lund hävdar här att tjälen faktiskt kryper nedåt: Ja, tjälen kryper nedåt på våren! Patrick Engers far har helt rätt. I min utmärkta lärobok i värmeöverföring skriven av professor Gunnar Tyllered finns just detta beskrivet som ett räkneexempel.

Antag att markens medeltemperatur är 10 °C och markytans temperatur varierar under året mellan 24 °C och -4 °C (temperaturminimum den 27 januari). Antag att markytans temperartur varierar cosinusformigt och att vattenhalten i jorden är så låg att smältvärmet (isbildningsvärmet) kan försummas och att jordens fysikaliska egenskaper är konstanta.

Om vi då beräknar det minsta frostfria djupet och tidsfördröjningen vid detta djup finner vi att lägsta temperatur på djupet 0,990 m inträffar den 16 februari, det vill säga 20 dagar efter minimitemperaturen vid markytan. Lägsta temperaturen på djupet 13,55 meter inträffar den 22 oktober! Här är den matematiska härledningen: Martin Holm, Lund Nästa veckas fråga: På långgrunda sandstränder kan man i vattenbrynet se små avlånga kullar och dalar, som bildats i bottensanden. Som ett tvättbräde. Det känns trevligt att gå på med bara fötter. Hur bildas detta vågmönster i sanden? Lennart Gransell, Nynäshamn Skicka in svar och nya kluriga frågor till De bästa frågorna och svaren publiceras och premieras med biobiljetter.
Visa hela svaret

Hur undviker man Tjällyftning?

Tjällyftning – Tjällyftning kan undvikas om byggnaden grundläggs så djupt att tjälfarliga marklager under byggnadens grundläggningsdjup inte kan frysa. Tjäldjupet (tjälfri nivå) i tjälfarlig jord varierar från 1,1 m i Skåne till 2,5 m i övre Norrland.

Tjällyftning är aktuell i första hand vid siltjordar och morän. Tjäldjupet reduceras lokalt om marken tillförs värme, till exempel från byggnader och ledningar. Tjäle kan också hindras att tränga ned genom markisolering med till exempel mineralull, cellplast, lättklinker eller torv. Sådana åtgärder är särskilt aktuella vid grundläggning av byggnadsdelar utanför fasadliv, till exempel trappor, stolpar för skärmtak eller stödmurar, men också vid källarlös grundläggning.

För byggnader som kontinuerligt avger värme till marken kan grundläggningsdjupet reduceras. Reduktionen varierar med typen av grundkonstruktion. Minsta grundläggningsdjup bestäms av en reduktionsfaktor multiplicerad med aktuellt tjäldjup. Se exempel med reduktionsfaktor för grundläggningsdjup och uteluftsventilerad krypgrund nedan. Bild 1. Tjäldjupskarta som anger tjäldjup (m) i tjälfarlig, ej snötäckt mark.
Visa hela svaret

Vad är tjäle bra för?

Frystorkning – Det finns förstås försvårande omständigheter. Om det är en snöfattig vinter kan växterna frystorka. Det innebär att solen värmer de kala grenarna och vätska avdunstar. Men även vinden ger samma negativa effekt fastän det är molnigt. Då marken är frusen kan växten inte ta upp vatten med rötterna och växten torkar.

Tjälen är bra för att hålla sorkarna borta. Om det finns snö men inte tjäle trivs vattensorkar. En som kan knepen i ett nordligt klimat är trädgårdsmästaren Leif Blomqvist som har en plantskola i Lepplax i Österbotten. Upphöja växtbäddarna gör att man det inte blir för vått och att mullen blir luftigare.

Vinn en växtzon med upphöjda växtbäddar Ett gammalt talesätt säger att man vinner en växtzon genom upphöjda växtbäddar. Bildtext Trädgårdsmästare Leif Blomqvist. Bild: Yle leif blomqvist,avsnitt 1,trädgården på strömsö Ju längre norrut man kommer desto attraktivare blir det att försöka skapa gynnsamma omständigheter. Ett annat sätt att få upp värmesumman och förlänga växtperioden är att sätta upp ett skyddande staket.
Visa hela svaret

Vad kallas ständig tjäle?

Områden med kontinuerlig och diskontinuerlig permafrost på norra halvklotet. I kalla områden på jorden är vintern lång och sommaren kort. Den korta sommaren gör att tjälen i marken inte tinar fullständigt och det bildas lager i marken som förblir under vattnets fryspunkt.

Detta ständigt frusna tillstånd i marken kallas permafrost. Per definition råder permafrost när marktemperaturen är lägre än 0° C under minst två år i följd. Permafrost täcker idag drygt 20 % av jordens totala landyta. Under den senaste istidens maximum var utbredningen betydligt större och man räknar med att siffran var närmare 45 % då.

Utbredningen av permafrost är således inte statisk utan följer växlingar i jordens klimat och ett resultat av den förändring av klimatet som vi nu bevittnar är att permafrosten smälter. Idag finns huvuddelen permafrosten i icke nedisade polarområden. Cirka 5 % är s.k.

Havet Havsisen Luften

Landmassornas påverkan på havet Från land tillförs stora mängder kemiska ämnen och partikulärt material till Arktiska oceanen med flodvattnet. Trots att Arktiska oceanens area är liten jämfört med Atlanten och Stilla havet är flodvattentillförseln drygt 10 % av vad som tillförs alla jordens hav, eller ca 100 000 m3 i medelvärde under hela året.

Med flodvatten transporteras också många lösta kemiska ämnen som näringsämnen, löst oorganiskt och organiskt kol samt stora mängder partiklar av olika storlekar. En betydande mängd av de partiklar som kommer med floderna sjunker till bottnarna nära flodmynningarna och kommer där delvis att brytas ner av bakterier.

Då tillförs överliggande vatten åter löst oorganiskt kol som bidrar med en transport av koldioxid från hav till luft. Men när organiskt material bryts ner tillförs ytvattnet också näringsämnen vilket ökar förutsättningarna för primärproduktion i shelfhaven och detta konsumerar koldioxid och bidrar därför till motsatt transport, från luften till havet.

En annan effekt av floderna är att efter islossningen har skett nära flodmynningen så tillförs havet en stor mängd varmt vatten som bidrar till ytterligare smältning av havsisen. Detta kan vara betydande i flodmynningarnas närhet och därmed ge för området lite speciella förhållanden för det marina livet.

Material tillförs även havet från land genom kusterosion. Denna kusterosion har alltid skett, men har under senare år ökat dels för att somrarna med smältförhållanden blivit lite längre och lite varmare, men till stor del för att det senare också medfört att havsisen lagt sig senare så att höststormarnas vågor har kunnat piska land i stället för havsisen.

• Landmassornas påverkan på havsisen Under vintern blir de nordliga delarna av kontinenterna kraftigt avkylda.
• När den kalla, kontinentala luften strömmar ut över havet kan man få kraftig isbildning på grund av den låga temperaturen men också av att frånlandsvind tenderar att blåsa ut isen från kusten och skapa öppna områden närmast land (så kallade Polynyor) med extra kraftig isbildning som följd (se också avsnitten: “Isens påverkan på havet” och “Havets påverkan på atmosfären”).

Det mesta av nederbörden som faller ner över land, kommer för eller senare ut i havet via floderna. Tillförseln av flodvatten har en viktig påverkan på istäcket genom att det skapas ett lager med låg salthalt i ytan som gynnar isbildning (se också avsnittet: ” Havets påverkan på isen”).

1. Landmassornas påverkan på atmosfären En av de viktigaste återkopplingarna i Arktis skapas av hur ytan ser ut, det vill säga hur ytan påverkar albedot (förklaras i andra texter), vare sig det är is, hav eller land.
2. På land regleras albedot av förekomsten av snö (85-90 % av instrålningen reflekteras), jord och vegetationen (20 % reflekteras).

Framförallt höjden av vegetationen är viktig, till exempel då vegetationen är så hög att den sticker upp ur snön under vintern påverkas snösmältningen genom att dessa områden smälter fram tidigare än i områden med låg vegetation. Detta gör att områden med höga buskar och träd värms upp snabbare och tidigare på året.

Vid en framtida expansion av vegetationen och trädgränsen norrut kommer detta att ge en direkt återkoppling till lufttemperaturen. Det bör också tilläggas att högre vegetation också fångar upp snön bättre än vegetation med låg vegetation, där snön istället blåser bort. Den förbuskning av tundran man idag sett till följd av ett varmare klimat fångar således upp mer snö, vilket kan medföra en högre marktemperatur samt mikrobiell aktivitet under vintern.

Den förhöjda mikrobiella aktiviteten ökar i sin tur nedbrytningen i marken som frigör näringsämnen och ökar utsläppen av växthusgaser, som åter ger en positiv återkoppling till vegetationen och klimat. Detta förlopp är känt som “The snow–shrub–soil–microbe feedback loop”, se figur nedan.
Visa hela svaret

Hur snabbt tjäle?

Tjälsituationen grundar sig på observationer i terrängen – Tjälläget grundar sig på observationer från 35 tjälstationer. Stationerna finns runt om i Finland och på så sätt representerar de olika klimatförhållanden. På tjälstationerna mäter man djupet av tjälen i sitt naturliga tillstånd, tjälsmältningen mätt från ytan samt snöns djup.

• Under vintersäsongen gör lokala observatörer mätningar tre gånger i månaden.
• När tjälen smälter under våren görs observationerna med en kortare intervall.
• Observationerna sparas i grundvattenregistret POVET som upprätthålls av Finlands miljöcentral och de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

På tjälstationerna har man vanligtvis dubbla tjälrör på öppen mark och i skogen och om det finns en fuktig plats i terrängen kring stationen, såsom en myr, placerar man dessutom ut ett rör där. Tjälröret består av två inre rör. Det yttre röret är permanent nedstucket i ett hål i marken. Tjäle börjar bildas när markens temperatur sjunker under nollstrecket. Tjälen går allt djupare från markytan. Hur snabbt tjälen bildas beror på vinterns kyla och snötäckets tjocklek samt bland annat jordmånens kvalitet. För att marken ska frysa till 10–20 cm djup behövs en period på minst en vecka eller två med sträng köld.

1. Snön isolerar effektivt: ett snötäcke på 10–15 cm räcker för att skydda marken mot frysning.
2. Tjäldjupet och hur länge marken fryser varierar från område till område.
3. I det snörika östra Finland är tjälskiktet ofta endast 10–20 cm djupt, medan tjälen i västra Finland i allmänhet sträcker sig djupare.
4. I norra Lappland kan tjälskiktet vara en meter djupt, ibland mer.

Tjälskiktet är vanligtvis som djupast i månadsskiftet februari–mars, i Lappland något senare. De årliga variationerna är dock stora. Klimatförändringen minskar tjälbildningen. Jordarten påverkar typen av tjäle. I mark med grynig struktur fryser vattnet i markporernas väggar och hålrumstjäle bildas.

1. I tätare mark bildas massiv tjäle, där kapillärkraften ständigt får mer vatten att strömma till och frysa.
2. Den ökade vattenmängden och frysningen utvidgar markvolymen och tjäle bildas.
3. När tjälen släpper sitt grepp kan marken bli gyttjig.
4. En tredje tjältyp är skiktad tjäle.
5. Tjälen bearbetar åkermark Tjälen hjälper bönderna.

I synnerhet leråkrar blir ofta hårt packade, men på vintern luckrar tjälen upp marken och gör den lätt att bearbeta. Den gryniga struktur som tjälen skapar bättre förhållanden för odlingsväxterna. Kring rötterna finns också lämpligt utrymme för vatten och luft.

• När klimatet förändras minskar tjälens bearbetningsarbete.
• Tjälen underlättar virkesdrivning Torvmarker är mjuka och sanka, vilket försvårar drivningen av virke.
• I synnerhet vägar som används till att transportera bort virket från skogen är utsatta.
• I dessa vägar kan det uppkomma djupa spår och trädens rötter kan skadas.

På vintern förbättras situationen när tjälen gör marken hård. På torvmarker är virkesdrivningen traditionellt förlagd till vintersäsongen. Tjälen påverkar byggandet Tjälens konsekvenser ska beaktas i byggandet. Tjälen kan skada till exempel husgrunder och väggkonstruktioner.

Det kan förhindras med hjälp av ordentlig tjälisolering samt genom att bygga husgrunderna så att de når under tjälgränsen. Jordmånen på byggplatsen kan också bytas ut mot en typ påverkas mindre av tjäle. Hur känslig jordmånen är för tjäle utreds med en markundersökning. Tjäle kan förstöra vägar På våren skapar tjällossningen problem på många grusvägar.

Smältvattnet kan inte absorberas i marken på grund av tjälen, och i stället blir vägytan vattensjuk. Vattnet kan skapa stora gropar på vägen och tjällinser kan göra vägytan ojämn. Tjälen kan också flytta på och söndra vägtrummor, så att det uppstår allvarliga skador på vägen.

På vägar med beläggning kan tjälen skapa sprickor i beläggningen. Maskar överlever tjäle De maskarter som lever i Finland har anpassat sig till tjälen. Daggmaskens vertikala tunnel sträcker sig under tjälgränsen. På tunnelns botten är masken skyddad mot frysning. Små maskarter som lever nära markytan har ett annat sätt att överleva.

De förbereder sig inför vintern genom att producera ett slags frostskyddsvätska i sina vävnader. Tjälen stör inte smådjur i marken Det är inte särskilt kallt i marken på vintern och därför söker sig många ryggradslösa djur ner under markytan för att övervintra.

1. Tjälen utgör inget hinder – det finns isfria hålor bland rötter och under stenar.
2. Vissa gräver en håla åt sig själva, medan andra använder hålor gjorda av andra.
3. En vanlig strategi är att övervintra som ägg eller larv, eller på något vilostadium.
4. Dessa utvecklingsfaser kan tåla också sträng kyla.
5. Tjäle och snö är en bra kombination Tjäle och snö skyddar tillsammans odlingsmarkerna mot erosion.

När vintrarna blir varmare ökar erosionsrisken. Regn lösgör jordmånen och näringsämnena från snöfria och tjälfria åkrar och sköljer ut dem i diken, älvar och sjöar. Belastningen på vattendragen ökar. Tjälen bidrar också till att hålla växtsjukdomar under kontroll.

• Om marken inte är frusen under snötäcket kan vissa svampsjukdomar få övertaget.
• Tjälen stannar kvar i palsarna Den äldsta tjälen i Finland finns i palsarna, det vill säga torvkullarna, på palsmyrarna i norra Lappland.
• En pals börjar växa på en plats där tjälen sträcker sig djupare än vanligt.
• På sommaren tinar torven på ytan, men den frusna kärnan finns kvar djupt inne i palsen.

Varje vinter växer palsen. Den kan nå 2000 års ålder och bli 4–7 meter hög. Till slut spricker torven upp och ytan bryts ner. Då smälter den frusna kärnan och palsen kollapsar. : Tjälläget
Visa hela svaret

Hur djupt ska man gräva ner vattenledning?

En va-ledning ligger på frostfritt djup någonstans mellan 1,8 till 2,4 meter, men det kan vara både grundare och djupare. Ledningar med värmekabel ligger grundare och på cirka 50 cm djup, men förekommer sällan på vanliga villatomter.
Visa hela svaret

När behövs Tjälisolering?

När ska man använda tjälisolering – Du ska använda tjälisolering när du har en situation där grunden kan påverkas av kall mark som riskerar att frysa och orsaka tjällyftning. Detta kan uppstå speciellt vid kallare klimat. I Sverige är det stor skillnad mellan grundläggningsdjupet i Kiruna och Malmö.
Visa hela svaret

Vad menas med Tjälfarlig mark?

Tjälfarlig mark och grundläggningsdjup – Utvändig markisolering säkrar grunden mot tjällyftning. För att kunna skydda din grund mot tjälskjutningar behöver du veta ifall marken är tjälfarlig. Med tjälfarlig mark menas att marken inte släpper igenom något vatten dvs marken är inte dränerande, exempel på tjälfarlig mark är lera och morän.

Hur grunden ska säkras mot tjällyftning beror på var i landet du bor. Marken kan säkras mot tjällyftning antingen genom att öka tjockleken på den dränerade grusbädden under kantbalken eller att tjälisolera genom att lägga utvändig isolering runt grunden. Om du väljer du att tjälisolera behöver du inte lika mycket dränerade material under kantbalken.

En ytterligare faktor som spelar in är ifall du har golvvärme eller inte. I vår tabell för grundläggningsdjup och tjälisolering kan du gå in och se hur mycket dränerade material du behöver under kantbalken samt ifall du behöver tjälisolera. Oavsett vad tabellen för grundläggningsdjup och tjälisolering säger ska alltid all matjord bort.
Visa hela svaret

Hur mäter man Tjäldjup?

Tjäldjup Du är här: Tjäldjup är en tjänst som ger information om markens temperatur, vilket kan hjälpa dig att bedöma om en väg håller och är framkomlig. Tjäldjupet i marken mäts med en stav som sänkts ner i ett borrat hål. Staven är upp till två meter lång och har 30–40 temperaturgivare, med varierande mellanrum.
Visa hela svaret

Vad är Tjälfarlighet?

Tjälfarlig mark – hur din jordart påverkar din tjälfarlighet Dvs förmågan att släppa igenom vatten. Om vatten inte släpps igenom och jorden har hög uppsugningsförmåga så är marken tjälfarlig. Detta då vatten expanderar marken när den fryser. När sedan marken blir varm igen skapas tomrum och bärigheten i minskar.
Visa hela svaret

Hur varmt är det 200 meter ner i marken?

Temperaturen i berget är cirka 2–8°C året runt. För att kunna dra nytta av värmen i berget borras ett hål (energibrunn) 50– 200 meter ner i marken. Djupet bestäms av husets energibehov.
Visa hela svaret

Vad är dåligt med bergvärme?

Nackdelar med bergvärme – Det finns några nackdelar med bergvärme men fördelarna är betydligt fler, exempelvis blir installationen lite dyrare initialt men kan ge dig en energibesparing på upp till 75% För att hjälpa dig när du ska välja värmesystem har vi även listat 3 vanliga nackdelar med bergvärme:

Större investering Att installera bergvärme är ofta dyrare än att installera andra typer av värmepumpar, bland annat eftersom borrning och grävning tillkommer. Ingrepp i trädgården Att borra för bergvärme eller att gräva ner markslang kan innebära ett stort ingrepp som gör att trädgården behöver återställas. Brunnshål har normalt en diameter på ca 115-140 cm och behöver inte innebära mer åverkan än hålet. Markslangens längd är normalt ca 90-200 meter. Brunnslocket kan placeras under marknivå så att det inte behöver synas. Stannar vid strömavbrott Bergvärmepumpen går som de flesta värmesystem på el, så vid ett strömavbrott kan uppvärmningen upphöra.

Visa hela svaret

Hur varm ska jorden vara när man sår?

Direktsådd Att så på friland kräver att jorden är tillräckligt varm, minst 5 grader. Då kan du direktså frö utomhus direkt på den plats de ska växa. Bönor och ärtor bör inte sås innan jordtemperaturen är minst 10 grader. Rensa bort eventuellt ogräs och mylla gärna ned kogödsel två veckor innan sådd. Sår du allt på samma gång får du en kort skörd och det kan vara svårt att ta hand om allt. Så därför med några veckors mellanrum så kommer du kunna skörda under hela säsongen. En del frön är känsligare än andra, jorden kan vara för kall, blöt eller torr.
Visa hela svaret

Vad menas med tjälen går ur jorden?

Tjälen håller på att gå ur jorden, men det går långsamt. Det säger Christer Finne i Solf som mäter tjäldjupet för Finlands miljöcentrals del. När han mätte tjälen i slutet av mars höll den på att krypa längre ner i marken på grund av den kalla nätterna.
Visa hela svaret

Vad heter det när marken alltid är frusen?

Permafrost – Wikipedia Permafrost definieras som ett tillstånd där temperaturen i marken inte når upp över noll grader under minst två år i rad, Ovanpå permafrosten finns ett aktivt lager som tinar om våren och sommaren och fryser igen under vintern.

Det aktiva lagrets tjocklek beror på klimatet och markens värmeledande egenskaper men är på de flesta platser mellan en halvmeter och ett par meter. Permafrostens tjocklek beror bland annat på det nuvarande och det historiska klimatet. I områden långt norrut som har haft ett kallt klimat väldigt länge, exempelvis norra, kan permafrosten vara flera hundra meter tjock.

Permafrostområden finns i cirka en fjärdedel av landmassan på norra halvklotet, framför allt i Ryssland, Kanada och Alaska men även i Skandinavien, Grönland, Mongoliet, Himalaya och Alperna. Det finns permafrost på alla kontinenter utom i Australien.

1. I Sverige förekommer permafrost i vissa delar av fjällkedjan, exempelvis runt, och i så kallade i nordligaste Sverige,
2. I myrar bildas och skyddas permafrosten av att har speciella värmeledande egenskaper.
3. När markytan är varm på sommaren är torven oftast mycket torr och leder därför värme dåligt, men på hösten ökar fukten i torven och när torven fryser ökar värmeledningsförmågan.

På så sätt kyls marken av effektivt på vintern, men den värms inte lika effektivt på sommaren. Permafrost innebär en utmaning när man ska bygga hus. Uppvärmningen av huset kan få permafrosten att tina under huset så att huset sjunker. Man kan lösa det genom att bygga huset på pelare (antingen så att luften når under huset, eller på pelare som når ner till stabil permafrost, runt 15 meter ned), eller genom att lägga ett tjockt stabilt stenlager som isolerar huset nedåt.

1. När man ska ha vattenledningar brukar de läggas ovan marken, för att de kan tina upp permafrosten annars och för att det är svårt att gräva i frosten.
2. Vägar blir lätt dåliga i permafrost.
3. På är marken, utom en liten del av det översta lagret sommartid, fruset ned till mellan 100 meters och 300 meters djup.

Minst tjocklek är det i låglänta lägen och invid bergens fötter. Således har till exempel i Josefine- och Sofiegruvorna i mätts permafrost ned till 130–140 respektive 150 meter och i 320 meter. Den sibiriska staden är den största staden som är byggd på permafrost.
Visa hela svaret

När kan man gräva i marken?

Blir det inte problem att gräva fiber när det är så kallt? – – Just nu är det faktiskt tvärtom, säger Mats Andersson, arbetsledare på Teleservice. När det har regnat mycket sjunker maskinerna ner i leran, men med lite kallare väder blir det ett litet lager tjäle som gör att maskinerna håller sig uppe.

• Det är inte förrän det har varit barmark och åtskilliga minusgrader under en längre tid som tjälen tar sig djupare ner.
• Då blir det tuffare att ta sig ner i jorden, och framför allt blir återställningen svår att göra.
• Då får man vänta tills det varit blidväder ett bra tag innan man kan fixa till det sista.

I värsta fall kan det ta flera månader innan våren kommer och jorden är mjuk igen! Från ortsskylten som berättar att vi är i FRÄNNINGE till vägen som ska passeras ser man att marken har varit uppgrävd, men på ungefär hälften av sträckan är marken blank som ett dansgolv efter att Nicklas i grävmaskinen har gjort återställning.
Visa hela svaret

Har ständig tjäle?

Frostmarksformer Markens tjäle omskapar marken i kalla trakter. Vissa områden i fjällen har permafrost. Det är ständig tjäle som aldrig går ur marken. Sådan kan man finna på hög höjd, men även i dalgångar med sträng vinterkyla och hårda vindar, som blåser bort den isolerande snön.

• Det finns flera frostmarksformer.
• På myrar med permafrost finner vi palsar.
• De mäktigaste palsarna finns norr om Torneträsk och i norra Norge och Finland.
• De kan vara upp till 7 meter höga torvkullar på myrarna.
• I Laponia är de lägre, kanske bara ett par meter.
• Vi finner dem t.ex.
• Nära Kungsleden söder om Saltoluokta/Sáltoluokta, i områdena söder om Staloluokta/Stáloluokta samt i Sjaunja/Sjávnja vid Nujaure och Harrejaure/Hárrejávrre.

Palsar är torvkullar med ständig tjäle. Ännu på sensommaren stöter man på fast is några decimeter ned i torven. Torven isolerar från smältning under sommaren. Men genom att palsarna reser sig över myren blir de kalblåsta under vintern vilket medför att tjälen går djupare ned.

• Så småningom kollapsar palsarna, de spricker sönder och faller ihop eftersom torvbildningen upphört på de torra kullarna.
• På hög höjd i fjällen, t.ex.
• Områdena öster om Staloluokta/Stáloluokta finns tundrapolygoner.
• Marken har spruckit sönder i 4-5-kantiga former av en en storlek på 10-40 meter.
• Bäst syns detta från luften.

På marken upptäcker man rutorna som stråk av dvärgbjörkris. Under rutorna finns iskilar, permafrost som tränger långt ned i marken. Finkorniga jordar blir vattenmättade och plastiska vid tjällossningen. Detta medför att marken börjar röra sig utför sluttningar som flytjordsvalkar, gräsbevuxna terrasser i sluttningarna.

1. Är marken sluttande och stenig kan stenströmmar bildas.
2. På plan mark kan stenblock lyftas upp av tjälen som stengropar, stenringar eller blocksänkor.
3. Om marken är plan och stenfattig bildas jordtuvor.
4. Vilka frostmarksfenomen som bildas beror på klimat, jordart, mängden block, lutning och vattenhalt i marken.

: Frostmarksformer
Visa hela svaret