Hur Sker Reningen Av Avloppsvatten I Malmö?

Avloppsvattnet avleds från fastigheten till en slamavskiljare (alltid en trekammarbrunn) och därifrån för att renas till infiltration eller markbädd.
Visa hela svaret

Hur går det till när man renar avloppsvatten?

Rening vid avloppsreningsverk Rening av avloppsvatten är viktigt för både människor och miljö. Om avloppsvattnet är förorenat i för hög utsträckning riskerar det att skapa stora problem i våra hav och vattendrag. Reningsgraden i dagens svenska avloppsreningsverk är hög för näringsämnen och blir successivt allt bättre.

1. Utsläpp från hushåll och tätbebyggelser via avloppssystemen är ändå en betydande källa för övergödande ämnen i våra vatten.
2. För att rena avloppsvatten i reningsverk, används mekaniska, biologiska och kemiska reningstekniker som kan kombineras på olika sätt.
3. Den mekaniska reningen är till för att ta bort större saker som toapapper och annat som inte löser upp sig i vattnet.

I den mekaniska reningen används oftast galler eller silar för att ta bort de större sakerna. I de biologiska reningstegen syresätts vattnet i stora bassänger. I den miljön kan mikroorganismer växa till och använda både näringsämnen och organiskt material som mat vilket renar vattnet.

1. Rester av mediciner och andra ämnen från privatpersoner eller industrier kan hamna i avloppsvattnet vilka kan påverka miljön negativt, även vid låga halter.
2. Dessa ämnen kallas för mikroföroreningar.
3. Avloppsreningsverk är vanligen inte utformade för att bryta ner mikroföroreningar.
4. Dessa passerar därför i relativt hög utsträckning opåverkade genom avloppsreningsverken till vattenmiljön utanför.

Det finns dock idag ett antal tekniker som kan användas som ett komplement till befintliga reningssteg samt nya lovande tekniker på frammarsch. Naturvårdsverket fördelar investeringsbidrag för installation av teknik för rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar vid svenska avloppsreningsverk på regeringens uppdrag.
Visa hela svaret

Hur går avloppsrening till i ett reningsverk?

Så här går reningsprocessen till. Mekanisk rening innebär att skräp som spolats ner i avloppet fastnar i ett rensgaller, sand och grus avskiljs också. De fasta partiklarna klumpas ihop med hjälp av fällningskemikalier och får sjunka i stora bassänger. Slammet samlas upp på botten och vattnet leds vidare.
Visa hela svaret

Vart tar ditt avloppsvatten vägen och hur renas det?

Reningsverket Vattnet från toaletter, vattenkranar och duschar måste renas innan det kan släppas ut i naturen igen. Det görs i renin gsverket. Reningsverket kan rena vattnet från kiss, bajs och toalettpapper. Tyvärr spolas även skräp som öronpetare och tandkrämstuber ner i toaletter och kommer till reningsverket.
Visa hela svaret

Vilka tre steg har en reningsanläggning för avloppsvatten?

Rening på tre olika sätt – Avloppsvattnets reningsprocess, vattenbehandlingen, kan delas in i tre steg: mekanisk, kemisk och biologisk rening. Mekanisk rening kallas den reningen där olika maskiner och mekaniska processer renar vattnet. Hit hör bland annat våra grov- och finrensgaller.

Skräp och papper (rens) fastnar i gallrena och tas om hand. I den kemiska reningen använder vi olika kemikalier för att få bort näringsämnet fosfor ur avloppsvattnet. Med hjälp av järnsulft fäller vi ut den fosfor som finns lös i avloppsvattnet. Det betyder att järnsulfaten klumpar ihop sig med fosforn och sedimenterar (sjunker till botten) och blir till slam.

I den biologiska reningen hjälper bakterier till med att både bryta ner organiskt material (BOD7) och att omvandla näringsämnet kväve så att det hamnar i luften i stället för i vattnet.
Visa hela svaret

Vad händer med vårt avloppsvatten när vi Renat det?

Vad händer med det vi renar bort? – När avloppsvattnet renas bildas flera restprodukter, framförallt gallerrens och slam. Gallerrens är nedspolat skräp som går till förbränning. Ett slam av god kvalitet ger oss både biogas och ett jordliknande gödsel för åkermark.
Visa hela svaret

Hur blir avloppsvatten dricksvatten igen?

Så här kan du själv spara vatten Det går åt 50 liter vatten för en tvätt. Låt inte vattnet rinna när du borstar tänderna eller när du tvålar in dig. Varje minut rinner det ut ungefär 6 liter vatten. Dra åt kranarna ordentligt och laga de kranar som droppar, det kan spara 55 liter vatten varje dygn.
Visa hela svaret

Vart hämtas vatten ifrån innan rening?

Vattenverket Vårt dricksvatten kommer ifrån ytvatten eller grundvatten, alltså från sjöar och åar eller från vatten som finns nere i marken. Det finns olika typer av vattenverk där vattnet renas från växter, partiklar och ämnen vi inte vill ha i vårt dricksvatten.
Visa hela svaret

Vad är dåligt med reningsverk?

Förorenat avloppsvatten kan bidra till övergödning och syrebrist av våra sjöar och hav men avloppsvatten kan även utgöra en värdefull resurs. Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om reningsverk i Sverige medan Havs- och vattenmyndigheten vägleder om enskilda avlopp.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att rena avloppsvatten?

Reningsprocessen I avloppsreningsverken renas avloppsvattnet med mekaniska, kemiska och biologiska metoder. Att rena avloppsvattnet tar cirka 24 timmar. Varje dygn renas cirka 355 000 kubikmeter avloppsvatten. Volymen motsvarar två tredjedelar av Globen i Stockholm.

1. När avloppsvattnet kommer in till reningsverket passerar det genom ett galler där större föremål och skräp fångas upp.
2. Med den mekaniska reningen minskas risken för störningar i den fortsatta processen.
3. Vanligt skräp som kommer till reningsverken är bomullspinnar, tamponger, våtservetter, plast med mera.

Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna tvättas och återanvänds.
Visa hela svaret

Hur fungerar reningsprocessen för rent vatten i Sverige?

I Sverige är vi bortskämda med vårt högkvalitativa dricksvatten och få vet hur det går till innan vattnet når våra kranar. Före du kan spola upp dricksvattnet i kranen genomgår det en övergripande reningsprocess vid ett närliggande vattenverk. I denna artikel tänkte vi därför berätta mer om hur rening av dricksvatten går till! Hur renas vatten? Idag finns det ungefär 1750 stycken kommunala vattenverk som hjälper till att förse oss med ett rent och drickbart vatten.

• När vattnet anländer till verket är det dock inte rent, utan för att bli det måste det först genomgå en reningsprocess som tar bort alla farliga ämnen som annars kan göra oss sjuka.
• Det vatten som renas i vattenverken innehåller nämligen både goda och elaka bakterier.
• Som du säkert har listat ut så renar man vattnet för att bli kvitt de dåliga bakterierna som annars kan leda till magsjukdomar.

När vattnet anländer till verket innehåller det dock inte enbart bakterier, utan det kan även innehålla smuts och miljögifter som också måste tas bort. I Sverige använder sig vattenverken utav antingen grund- eller ytvatten för att producera dricksvatten.

1. Beroende på vilken typ av vatten som används för att framställa den slutgiltiga produkten, används dock olika reningsmetoder.
2. Generellt sett är grundvattnet många gånger av bättre kvalitet än ytvattnet, vilket även innebär att det inte behöver genomgå lika många reningssteg.
3. För att göra ytvattnet drickbart krävs däremot komplexa processer och metoder för att det ska bli drickbart.

Hur fungerar ett vattenverk som renar dricksvatten? För att ge dig en bättre förståelse över hela reningsprocessen, tänkte vi berätta mer om hur ett vattenverk som renar dricksvatten egentligen fungerar. Nedan kan du läsa om hur processen går till för att rena både grund- och ytvatten.

Rening av grundvatten Grundvatten kommer många gånger från brunnar som är antingen grävda eller borrade, vilket leder till att dess kvalitet många gånger är bra. Denna vattentyp innehåller nästan aldrig farliga bakterier, smuts eller miljögifter, utan det är i flesta fall glasklart. Istället innehåller denna vattentyp istället höga halter av järn och metaller som måste tas bort innan det kan drickas.

Processen för att rena grundvattnet ser ut på följande sätt:

Vattnet inkommer till verket.

Vattnet genomgår så kallad luftning, där syre tillförs för att avlägsna koldioxid och järn.

Näst undergår vattnet filtrering för att eventuella farliga naturliga ämnen ska elimineras. I filtreringsprocessen kan vattnet genomgå sandfiltrering, absorberande medier i form av aktivt kol, samt membran.

Därefter genomgår vattnet en slutlig desinfektionsbehandling där det tillsätts desinfektionsmedel, ozon samt UV-ljus, för att sedan förvaras i stora tankar på anläggningen.

Slutligen behandlas vattnet för att erhålla kalokolsyrejämvikt för att sedan distribueras vidare till våra kranar.

Rening av ytvatten Som nämnts tidigare är ytvattnet många gånger av sämre kvalitet än grundvattnet, vilket innebär att det måste genomgå en komplex reningsprocess. Denna vattentyp innehåller nämligen många gånger humus, vilket gör att det är både grumligt och gulaktigt när det anländer till verket. Processen för att rena ytvattnet ser ut på följande sätt:

Vattnet anländer till verket.

För att avlägsna organiska ämnen och eventuella mikropollutanter, börjar ytvattnet med att genomgå en komplex filtrering. Denna filtrering sker vanligtvis genom såväl sandfilter som absorberande medier (aktivt kol), ultrafiltrering och nanofiltrering. Något som även ger vattnet en skyddande barriär mot virus och bakterier.

Därefter måste kolloidala ämnen som damm och bakterier elimineras från vattnet. I samband med detta tillsätter man även koaguleringsmedel som gör att föroreningarna samlar sig, vilket gör att de enklare kan föras bort med hjälp av sedimentering eller flotation.

Än en gång genomgår vattnet filtrerings- och poleringsbehandlingar.

Sist men inte minst tillsätts desinfektionsmedel, ozon och UV-ljus för att desinfektera vattnet och eliminera eventuellt kvarvarande bakterier och/eller virus.

Vattnet är nu redo att drickas och distribueras till våra hem.

Vi hoppas att du nu har bättre förståelse för hur rening av dricksvatten går till i de olika reningsverken, samt hur processen skiljer sig åt beroende på om det framställs av grund- eller ytvatten. Om du har några ytterligare frågor gällande dessa processer eller något som är kopplat till vår verksamhet är du varmt välkommen att kontakta oss!
Visa hela svaret

Vad händer om man inte renar avloppsvatten?

Sverige har sedan en lång tid tillbaka ett aktivt arbete för att förhindra olägenheter förorsakade av avloppsvatten. Äldre lagstiftning – både 1880 års vattenrättsförordning samt 1918 års vattenlag – har ställt krav på ett godtagbart omhändertagande av avloppsvatten.

Med införandet av miljöskyddslagen 1969 fick kraven på rening en modern formulering som idag återfinns i miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Orenat avloppsvatten riskerar att sprida smittämnen och miljö- och hälsofarliga ämnen som t.ex. läkemedelsrester, samt att bidra till övergödning.

För att minimera dessa risker behöver avloppsvattnet renas i en avloppsanläggning. Det finns en särskild hänsynsregel i 9 kap.7 § 1 st MB som säger “att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas omhand på något annat sätt så att inte olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer.

1. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.” Denna regel omfattar allt avloppsvatten och alla slags avloppsanläggningar.
2. I 9 kap 2 § MB framgår att som avloppsvatten räknas bl.a.
3. Spillvatten och annan orenlighet”, dvs.
4. Sådant vatten som kan uppkomma genom att ett hushåll använder WC, dusch, tvättmaskin, diskmaskin etc.

En avloppsanläggning kan se olika ut, men den gemensamma nämnaren är att den är avgränsad fysiskt dvs. man vet var avloppsvattnet kommer in, var och hur det renas och var det renade avloppsvattnet kommer ut. Det behöver också finnas en dokumenterad reningseffekt.

Den vanligaste typen av avloppsanläggningar i Sverige är så kallade markbaserade anläggningar som till stor del bygger på att man i naturliga sand- och gruslager i marken får en utveckling av en så kallad biohud av mikroorganismer som står för mycket av reningen. Avloppsvattnet i en sådan anläggning behöver bland annat fördelas över en viss minsta yta för att biohuden ska orka med belastningen så att reningen av smittämnen, näringsämnen och andra farliga ämnen som t.ex.

läkemedelsrester ska bli tillräckligt bra. Det är också viktigt att skyddsavståndet till grundvattnet är tillräckligt så att reningen hinner ske i marken innan avloppsvattnet når grundvattnet där nedbrytningen och fastläggningen av de ämnen som anläggningen är avsedd att rena fungerar sämre.

Andra faktorer som påverkar reningen är tillgången till syre och kornstorleksfördelningen i marken. Hur mycket avloppsvattnet behöver renas beror dels på vilken typ av avloppsvatten det handlar om, dels på hur känslig omgivningen är. Naturens egna möjligheter till rening (retention) kan sänka kravet på skyddsnivå och bidra till totaleffekten.

Retention innebär avskiljning av näringsämnen och andra substanser genom naturliga biogeokemiska processer, t ex att växtlighet kan hjälpa till att ta upp näringsämnen under den varma årstiden. Om det finns goda förutsättningar för retention av näringsämnen på platsen för avloppsanläggningen och om avståndet är långt till dricksvattentäkter och badplatser så kan reningskraven på anläggningen vara lägre.

Ligger däremot avloppsanläggningen t.ex. nära en dricksvattenbrunn eller riskerar den tillsammans med flera andra att påverka en recipient genom utsläpp av näringsämnen så behöver högre krav på rening ställas. Viktigt att notera är att även om markens förmåga till retention är av betydelse för vilka krav som ställs på rening av avloppsvatten kan t.ex.

en naturlig våtmark aldrig anses utgöra ett reningssteg i en avloppsanläggning, se dom från MÖD i mål M 5822-16, HaV vägleder kommunerna om tillämpning av miljöbalken, men det är kommunerna själva som gör bedömning av behovet av rening i det enskilda fallet utifrån lokala förutsättningar.

Detaljerade rekommendationer rörande tillämpningen av vissa bestämmelser i miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) finns i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, Se även vår fråga och svar: Måste Allmänna Rådets indelning i skyddsnivå följas vid prövning av en tillståndsansökan? Utöver bestämmelsen om rening av avloppsvatten i 9 kap 7§ MB finns en specialbestämmelse i 12 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899).

Där framgår att det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Förbudet gäller allt utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, såvida inte sådant utsläpp uppenbart kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Visa hela svaret

Vad händer i reningsverket?

Reningsverk är en anläggning där avloppsvatten renas innan det släpps ut i naturen (recipienten). Avloppsvattnet distribueras med hjälp av avloppsledningar och kloaker till reningsverket. I ett traditionellt avloppsreningsverk sker reningen i tre steg: Mekanisk, biologisk och kemisk rening.
Visa hela svaret

Hur renar man dagvatten?

Renas inte dagvatten? – Dagvatten kan ledas bort på olika sätt. Antingen genom gatubrunnar till ledningar och magasin under mark eller genom öppna system med diken, dammar och våtmarker. Till slut rinner dagvattnet ut i bäckar, åar eller hav. I de flesta fall renas inte dagvattnet på reningsverk, utan går orenat till recipienten.
Visa hela svaret

Får man släppa ut diskvatten?

Att diska är ibland lite besvärligt när man är till sjöss, om inte hamnen har en diskplats som filtrerar diskvatten. Diskvatten får inte släppas ut i vattnet eftersom diskmedel innehåller många olika kemikalier, varav en del är skadliga för miljön. HSR rf har i år medverkat i ett projekt där man utvecklar och testar ett smidigt system för att tillvarata diskvattnet ombord och transportera det i land.
Visa hela svaret

Kan man bli sjuk av avloppsvatten?

Vattenburen smitta kan orsakas av bakterier, virus och parasiter – Man kan bli sjuk av att få i sig orent vatten som innehåller smittämnen. I avloppsvatten, slam och latrin kan det finnas smittämnen som kommer från tarmen hos människor. Det kan vara bakterier, virus och parasiter som orsakar diarréer eller andra sjukdomar som stelkramp och hepatit.

1. I de fall arbetstagare blir smittade av vattenburna smittämnen är det ofta genom att man andats in aerosoler av det förorenade vattnet.
2. Aerosoler med smittämnen kan uppstå när förorenat vatten omblandas häftigt eller luft bubblas igenom vattnet.
3. Legionellabakterier som orsakar pontiacfeber och legionärssjuka växer bäst mellan 18°C och 45°C.

De kan förekomma i vanliga vattenledningar, klimatanläggningar, duschar och bubbelpooler. Man kan bara bli sjuk genom att andas in aerosoler med legionellabakterier. Bakterien är ganska vanlig, och det verkar framför allt vara människor med nedsatt immunförsvar som drabbas av pontiacfeber och legionärssjuka.
Visa hela svaret

Kan man dricka avloppsvatten?

Här görs dricksvatten av avloppsvatten Naturvårdsverket bekostar ett pilotprojekt som ska undersöka om det går att rena avloppsvatten så att det duger som dricksvatten. Försöket görs i liten skala. Det avloppsvatten som används i försöket har gått genom den ordinarie reningen i reningsverket där kiss, bajs och toapapper blandat med spolvatten passerar ett fingaller för att sedan behandlas i en biologisk och kemisk process.

1. När det är klart kan vattnet skickas vidare ut i Östersjön.
2. I försöket med att rena spillvatten till dricksvatten används det vattnet som råvara.
3. Det är det vatten som släppts ut, det vi säger har badvattenkvalitet, som vi renar ytterligare, säger Henrik Nygren, enhetschef på teknikförvaltningen.
4. Högst uppe på taket av en blå container kan man se “råvaran” till det som ska bli så rent att det går att dricka.

Det liknar mest en brun sörja. Slam är tillsatt för att filtret ska fungera optimalt. Vattnet pressas genom ett membran som tar bort en stor del av föroreningarna som är kvar. Sedan leds det vidare till ytterligare ett filter som tar bort ännu mindre molekyler.

•  Vi använder så kallad omvänd osmos.
• Där är filtret så tätt att bara vattenmolekyler kan passera, säger Henrik Sedman, processtekniker och förklarar att både bakterier och virus är organsimer som är betydligt större än vattenmolekylen.
• Den enda risken med den här reningen är om ett filter går sönder.

Då kan föroreningar ta sig igenom. – Akilleshälen är trasiga filter, men det har aldrig hänt och vi har larm, säger Henrik Sedman. Inte ens läkemedelsrester kommer igenom. Även de har större molekyler än vatten. Metoden är egentligen beprövad. – Så här har vattnet renats sedan dinosaurernas tid.

1. Det här går bara lite snabbare än den naturliga vägen.
2. Försöken att rena spillvatten kommer att pågå fram till sommaren.
3. Metoden är densamma som vid bräckvattenverket i Kvarnåkershamn förutom att man inte behöver avskilja lika mycket saltt när man renar spillvatten.
4. Det här tror vi bli billigare jämfört med bräckvattenverket.

Utvärderingen av provet komer att ge en indikation, säger Henrik Nygren.

• Gotland är först med att testa metoden i Sverige men i Israel och Singapore dricker man avloppsvattnet som renat till dricksvatten.
• Att rena avloppsvatten från kiss, bajs, bakterier och virus och använda det som dricksvatten låter inte särskilt aptitligt.
• – Det är viktigt att informera folk om att vattnet verkligen blir helt rent, säger Henrik Sedman som hellre kallar det kretsloppsvatten.

Ytterligare ett försök görs som är kopplat till spillvattenreningen. Hammarby Sjöstadsverk använder det smutsiga vattnet från spillvattenreningen i Visby för att undersöka hur man kan rena det från läkemedelsrester. Det är IVL Svenska Miljöinstitutet som arbetar med den delen av projektet.

1. – Vi skeppar dit koncentrerat smutsvatten från membranfiltreringen som är lättare att arbeta med.
2. När det gäller läkemedelsrester finns det inga utsläppskrav idag.
3. – Men kraven kommer, kanske inom -10 år och då är det bra om vi redan testat dennateknik.

Naturvårdsverket fördelade 57 miljoner kronor 2019 ur regeringens satsning på avloppsreningsverk för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra miljögifter till hav, sjöar och vattendrag. Region gotland fick 2,6 miljoner i beviljade förstudier för projektet med att rena spillvatten. : Här görs dricksvatten av avloppsvatten
Visa hela svaret

Vilka olika tekniker används främst idag vid svenska reningsverk för att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester?

Avloppsrening klarar inte läkemedel – Nuvarande anläggningar för avloppsrening är inte konstruerade för att rena bort läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara organiska mikroföroreningar. Den ena forskningsrapporten efter den andra har de senaste åren också visat att det ofta finns alltför höga halter av läkemedelsrester i våra sjöar och vattendrag.

Föroreningar som i vissa fall kan leda till negativa effekter i olika delar av ekosystemen och bland annat försämra förutsättningarna för vissa fiskarter. Utsläpp av antibiotikarester kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens. Läkemedelsvärlden har belyst den här problematiken ur, För att kunna rena bort läkemedelsrester behöver reningsverk byggas ut med kompletterande teknik.

Man talar om avancerad avloppsrening eller ett fjärde reningssteg. De två reningsmetoder som vanligen används bygger på nedbrytning med hjälp av ozon eller rening med hjälp av aktivt kol.
Visa hela svaret

Får man ta vatten från en å?

Ta vatten från en sjö eller ett vattendrag Då behöver du tillstånd för både uttaget till din bevattning och för regleringen av sjön eller vattendraget. Om du inte behöver reglera sjön eller vattendraget kan det räcka med en anmälan.
Visa hela svaret

Kan man dricka havsvatten?

Tyvärr är inte havsvatten lämpligt att dricka. Det innehåller för mycket salt och driver faktiskt ut vatten ur kroppen. Det kan orsaka uttorkning.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att rena avloppsvatten?

Reningsprocessen I avloppsreningsverken renas avloppsvattnet med mekaniska, kemiska och biologiska metoder. Att rena avloppsvattnet tar cirka 24 timmar. Varje dygn renas cirka 355 000 kubikmeter avloppsvatten. Volymen motsvarar två tredjedelar av Globen i Stockholm.

När avloppsvattnet kommer in till reningsverket passerar det genom ett galler där större föremål och skräp fångas upp. Med den mekaniska reningen minskas risken för störningar i den fortsatta processen. Vanligt skräp som kommer till reningsverken är bomullspinnar, tamponger, våtservetter, plast med mera.

Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna tvättas och återanvänds.
Visa hela svaret

Hur avloppsvatten renas innan det släpps ut i naturens kretslopp?

50 miljoner kubikmeter avloppsvatten varje år – På Käppalaverket renar vi avloppsvatten från över en halv miljon människor plus avloppsvatten från skolor, industrier, kontor och sjukhus. Det innebär att vi renar ungefär 50 miljoner kubikmeter varje år, vilket motsvarar ungefär 700 000 fyllda badkar varje dygn.

• Avloppsvattnet som renas hos oss kommer från våra elva medlemskommuner: Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö.
• Äppalaverket är en underjordisk anläggning.
• Avloppsreningen sker i stora salar som är insprängda i berg.
• Genom mekanisk, biologisk och kemisk rening renar vi bort fosfor, kväve och organiska föroreningar från avloppsvattnet.

Därefter släpps vattnet ut i Östersjön och återgår till naturens eget kretslopp. Avloppsreningen är ständigt igång, alla dagar om året och alla timmar på dygnet.
Visa hela svaret

Kan man bli sjuk av avloppsvatten?

Vattenburen smitta kan orsakas av bakterier, virus och parasiter – Man kan bli sjuk av att få i sig orent vatten som innehåller smittämnen. I avloppsvatten, slam och latrin kan det finnas smittämnen som kommer från tarmen hos människor. Det kan vara bakterier, virus och parasiter som orsakar diarréer eller andra sjukdomar som stelkramp och hepatit.

I de fall arbetstagare blir smittade av vattenburna smittämnen är det ofta genom att man andats in aerosoler av det förorenade vattnet. Aerosoler med smittämnen kan uppstå när förorenat vatten omblandas häftigt eller luft bubblas igenom vattnet. Legionellabakterier som orsakar pontiacfeber och legionärssjuka växer bäst mellan 18°C och 45°C.

De kan förekomma i vanliga vattenledningar, klimatanläggningar, duschar och bubbelpooler. Man kan bara bli sjuk genom att andas in aerosoler med legionellabakterier. Bakterien är ganska vanlig, och det verkar framför allt vara människor med nedsatt immunförsvar som drabbas av pontiacfeber och legionärssjuka.
Visa hela svaret