Hur Många Studerar På Umeå Universitet?

Kort om universitetet Antalet studenter hade nått 25 000 i mitten av 1990-talet, för att i början av 2000-talet öka med knappt 1 000 per år. Idag har univer- sitet 29 000 studenter. På campus finns även SLU, och de två lärosätena driver tillsammans Umeå miljöhögskola.
Visa hela svaret

Hur många studenter är det i Umeå?

Ett av landets större universitet – Umeå universitet är ett av landets större utbildningsuniversitet. Under 2021 var antalet studenter vid Umeå universitet totalt 37 985, varav 36 992 på grundnivå och avancerad nivå samt 903 studenter på forskarnivå. På universitetsområdet sker ständigt förändringar. Nya hus byggs och befintliga hus har byggts på. Totala lokalytan är på 244 981 m 2.
Visa hela svaret

Är Umeå en studentstad?

Umeå: Sveriges fjärde bästa studentstad 2022 Studera i norra Sveriges kanske mest gedigna studentstad! Västerbottens residensstad Umeå har varit en universitetsstad sedan 60-talet och är idag en modern, snabbt växande stad och en populär studentstad. Umeå rankar på andra plats över städerna med bäst möjlighet till extrajobb och har topp 10-placeringar för parametrarna masterutbildning samt sport och fritid.

Trygghetsnivå boende Medel

Visa hela svaret

Hur är det att studera vid Umeå universitet?

Vi gillar när det är enkelt – Det är enkelt att vara student i Umeå. Från campus är du nära centrum, skog och natur, bostadsområden, mataffärer och kulturupplevelser. Men du är också nära mötet med andra människor som kan berika din vardag. Många studenter vid Umeå universitet har uppskattat att de har haft en nära kontakt med sina lärare och andra studenter. Så välkommen hit, det börjar här.
Visa hela svaret

Vilken studentstad är störst?

Vilken är den största studentstaden i Sverige? – Den största studentstaden i Sverige är Stockholm med omkring 90 tusen studerande på Stockholm olika universitet och högskolor. På andra plats hamnar Göteborg med omkring 60 tusen studenter. Nedan kan du se en fullständig tabell på Sveriges studentstäder och hur många studenter varje stad har.

Stad	Antal studenter
Stockholm	90 000
Göteborg	60 000
Uppsala	50 000
Lund	46 000
Umeå	38 000
Linköping	35 900
Malmö	24 000
Karlstad	19 000
Luleå	19 000
Örebro	17 000
Växjö	14 000
Gävle	13 500
Halmstad	12 000
Skövde	11 000
Sundsvall	7 300
Visby	4 300

Datan är baserad på hur många som studerar på varje universitet och därför kommer siffrorna inte helt korrekta eftersom det kan finnas studenter som studerar på distans och därför bor på en annan ort.
Visa hela svaret

Får man CSN när man studerar på universitet?

Studiemedel är till för dig som studerar på till exempel högskola, universitet, komvux eller yrkeshögskola. Om du läser på grundskole- eller gymnasienivå kan du få studiemedel från och med hösten det år du fyller 20.
Visa hela svaret

Kan alla klara universitet?

Behörighet – För att få läsa på universitetet eller högskolan måste du vara behörig för högskolestudier. Det betyder att du måste ha vissa förkunskaper för att klara av utbildningen. För alla utbildningar måste du ha det som kallas grundläggande behörighet och till många utbildningar behöver du även särskild behörighet.

Den grundläggande behörigheten är samma oavsett vilken utbildning du väljer. Vilka förkunskaper du behöver ha när det också krävs särskild behörighet beror på vilken utbildning du vill läsa och på vilken utbildningsnivå. Behörighet är dina förkunskaper Undervisning I ditt schema står det vilken typ av undervisningsform du har.

Det kan till exempel vara en föreläsning, ett seminarium med gruppdiskussioner, ett grupparbete eller laborationer. En föreläsning kan äga rum i en stor aula med flera hundra personer, eller i ett mindre klassrum. Du kan ställa frågor, men det viktigaste är oftast att lyssna och skriva bra anteckningar som du sedan kan använda när du pluggar inför examinationen.

Föreläsningar är generellt inte obligatoriska, men oftast nödvändiga för att förstå litteraturen och uppgifterna. Vid seminarium förväntas du vara påläst och förberedd för att diskutera ämnet med de andra studenterna. Seminarium och grupparbeten är oftast obligatoriska och examinerande. Examination Om en uppgift är examinerande betyder det att examinationen utgör ett underlag för betyg.

Du kan examineras genom till exempel en tentamen, inlämningsuppgift eller muntlig presentation. En tentamen, eller tenta som det även kallas, kan jämföras med ett prov och skrivs antingen som en salstenta, hemtenta eller grupptenta. En inlämningsuppgift innebär till exempel att du ska skriva en rapport, en artikel eller en uppsats.

Examen Examen är ditt bevis på att du har klarat av ett visst antal högskolepoäng och läst ett ämne till en viss nivå. En examen består av slutförda kurser och för att få en examen måste du uppfylla vissa krav, examenskrav. Om du baserar en examen på fristående kurser så är den lika mycket värd som om du tar examen efter att du har läst ett program.

Mer om examen Så funkar det att plugga Universitetet är inte gymnasiet, men vad är egentligen skillnaden? Och hur är det att skriva en tenta för första gången? Och det här med högskolepoäng, behörighet, meritvärde och urval
Visa hela svaret

Hur många studenter går på universitetet i Luleå?

Forskning och forskarutbildning Forskningen vid Luleå tekniska universitet är till övervägande del tillämpad och sker i nära samarbete med internationella och nationella företag och samarbetspartners. Forskningen omsätter närmare 1 miljard kronor och var vid årsskiftet indelad i 67 forskningsämnen. Omsättning Luleå tekniska universitet omsätter 1,9 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 815 anställda, 49 % kvinnor och 51 % män. Vi har 19 155 studenter, 58 % kvinnor och 42 % män. Fakta på fickan 2022 En snabb överblick av universitetets organisation och fakta baserat på årsredovisning 2021. Medarbetare Så många forskare, lärare och annan personal arbetar på Luleå tekniska universitet. Publicerad: 6 november 2014 Uppdaterad: 15 december 2021
Visa hela svaret

Hur många studenter finns det?

Årsrapport 2021 År 2020 har varit ett annorlunda år för samhället i stort, inte minst för den svenska högskolan. Coronapandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans alla verksamheter och kommer att göra så ett bra tag framöver. Men i en tid av osäkerhet och förändring har högskolesektorn visat prov på stor flexibilitet och anpassningsförmåga.

En snabb övergång till digital undervisning följdes av en ökad studenttillströmning och omfattande utbyggnader av högskolan, som inneburit ett stort tryck på högskolans alla verksamheter. Det livslånga lärandet har aktualiserats under coronapandemin. Att det finns goda möjligheter att ställa om genom utbildning är viktigt både för individer och samhället.

Här spelar universitet och högskolor en central roll. Coronapandemin har inneburit stora konsekvenser för samhällsekonomin, och den del av arbetsmarknaden där unga ofta arbetar har drabbats särskilt hårt. Precis som vid tidigare nedgångar i ekonomin innebar det ett ökat tryck på högskolan.

• För att möta det förväntade trycket satsade regeringen på omfattande utbyggnader av högskolan.
• För studenterna, lärosätena och samhället är det viktigt att studenterna genomför sina påbörjade utbildningar och tar examen.
• Antalet examinerade studenter på grundnivå och avancerad nivå var läsåret 2019/20 nära 72 000, vilket var en stor ökning jämfört med läsåret innan.

Detta förstärker en redan långsiktig trend att fler och fler examineras. Även om lärosätena inte på egen hand kan lösa framtidens kompetensbehov inom bristyrken, spelar de en viktig roll. För att tillgodose efterfrågan på arbetskraft i framtiden behöver nybörjarna på vissa utbildningar öka rejält enligt UKÄ:s senaste prognoser, framför allt på lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvård.

Lärarprogrammen har tillsammans flest nybörjare av alla program. Läsåret 2019/20 påbörjade 13 560 en lärarutbildning, en svag ökning jämfört med läsåret innan. I ett inledande skede av coronapandemin har nyutexaminerade män som grupp haft det svårare än nyutexaminerade kvinnor på arbetsmarknaden. En anledning är att arbetsmarknaden i privat sektor har drabbats hårdare än den i offentlig sektor, och män arbetar i högre utsträckning än kvinnor i privat sektor.

Att arbetsmarknaden är könsuppdelad är ett resultat av att kvinnor och män till stor del väljer olika utbildningsvägar i högskolan. Under 2020 gick utbildningen på grundnivå och avancerad nivå för högtryck medan lärosätenas användning av forskningsmedel minskade i spåren av pandemin.

Det är något som också återspeglas i lärosätenas ekonomi. De samlade intäkterna till universitet och högskolor 2020 var 78,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,2 miljarder kronor i fasta priser jämfört med 2019. Medan utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade i omfattning minskade lärosätenas användning av forskningsmedel.

Det syns bland annat genom att intäkterna av forskningsbidrag minskade under året. Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade bland professorerna även om det är den anställningskategori där andelen ökat mest under de senaste 10 åren. Men under perioden 2017–2019 minskade andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer, tvärtemot regeringens rekryteringsmål för professorer.

• Bland rektorer, rektorernas ställföreträdare, vicerektorer, förvaltningschefer och dekaner eller akademichefer varierade andelen kvinnor mellan 40 och 65 procent.
• Andelen kvinnor var lägst bland rektorerna, där 40 procent var kvinnor och 60 procent var män.
• Coronapandemin har präglat universitetens och högskolornas verksamhet det senaste året, men det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser om de långsiktiga konsekvenserna.

När detta skrivs i maj 2021 pågår fortfarande pandemin. Den här årsrapporten ger några svar på vilka konsekvenser pandemin har haft för lärosätena så här långt, men att fortsatt följa utvecklingen kommer att vara en viktig del av vårt arbete den närmaste tiden.

• Det kommer att göras både inom ramen för vår löpande uppföljning och inom ett särskilt regeringsuppdrag om att följa konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som genomförts med anledning av pandemin.
• Coronapandemin har haft en stor inverkan på utbildningen på grund och avancerad nivå under det senaste året.

Intresset för högskolestudier har varit rekordstort och antalet studenter var rekordmånga i den svenska högskolan höstterminen 2020. Detta trots att antalet inresande studenter minskade stort. Jämfört med föregående läsår ökade även antalet examinerade stort.

Den yrkesexamen som utfärdades i störst antal var sjuksköterskeexamen. Kvinnorna är i fortsatt klar majoritet bland de examinerade. Lärarprogrammen har tillsammans flest antal nybörjare av alla program. Antalet nybörjare har varit högt men relativt oförändrat i många år, trots satsningar på fler utbildningsplatser.

Däremot ökar antalet examinerade till det högsta på många läsår. Trots en viss minskad social snedrekrytering till högskolan under senare år är snedrekryteringen fortsatt kraftig. Studenter med lågutbildade föräldrar var underrepresenterade i högskolan läsåret 2019/20.

Intresset för att påbörja högskolestudier var rekordhögt höstterminen 2020. Antalet sökande utan tidigare högskolestudier var 142 000 personer, vilket var den högsta nivån på hela 2000-talet. Ökningen av sökande var särskilt stor bland yngre personer, vilket med stor sannolikhet är en effekt av coronapandemin.

Även antalet antagna utan tidigare högskoleerfarenhet ökade i motsvarande grad. Stora ökningar i antalet sökande kunde noteras för bland annat läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammen, vilket även det kan vara en konsekvens av pandemin.

Sökande som inte tidigare studerat i högskolan har ökat kraftigtFler 19-åringar söker till högskolanFörväntad ökning av 19–25-åringar i befolkningenAntagna som inte tidigare studerat i högskolan fortsätter att ökaAntalet behöriga förstahandssökande till olika program ökar igenStor ökning av sökande till program inom vårdområdetFortsatt högst söktryck till psykologprogrammet

Antalet nybörjare i högskolan ökade kraftigt jämfört med föregående läsår. Framför allt ökade antalet svenska nybörjare. Den stora ökningen av antalet svenska nybörjare var framför allt på fristående kurser. Jämfört med de senaste läsåren var det fler yngre nybörjare i den svenska högskolan.

Kraftig ökning av antalet högskolenybörjareDe flesta högskolenybörjare har enbart studerat i gymnasieskolanStora skillnader i övergången till högskolestudier mellan olika gymnasieprogramFärre 24-åringar börjar i högskolanStora regionala skillnader i övergången till högskolestudierAntalet yngre nybörjare ökade kraftigtStor ökning av antalet svenska nybörjare på fristående kurserFler programnybörjare på generella programAntalet nybörjare på yrkesexamensprogram ökade

Totalt var det 384 500 studenter registrerade i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet studenter var därmed rekordmånga: 19 600 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010. Jämfört med förra året ökade antalet svenska studenter kraftigt, medan antalet inresande studenter minskade.

Rekordmånga registrerade studenterAntalet distansstudenter fortsätter ökaFler studenter inom alla ämnesområdenDeltagandet i högskoleutbildning högst vid 22 års ålder

Antalet helårsstudenter i den svenska högskolan har ökat de tre senaste åren och uppgick läsåret 2019/20 till 311 800. Den största volymen fortsätter att finnas på programmen, även om volymen har ökat på både program och fristående kurser. Juridik och samhällsvetenskap var det klart största ämnesområdet.

Antalet helårsstudenter fortsätter att ökaSamtliga studieformer ökade i volymFlest helårsstudenter finns inom juridik och samhällsvetenskap

Antalet studenter som tog en examen på grundnivå eller avancerad nivå ökade under läsåret 2019/20. Både antalet studenter som tog ut en generell examen och en yrkesexamen ökade med 9 procent. Av alla yrkesexamina var det flest studenter som tog antingen en civilingenjörsexamen eller en sjuksköterskeexamen.

Stor ökning av antalet examineradeFler tog en generell examenSjuksköterskeexamen störst bland yrkesexaminaKonstnärliga examina ökade

Utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att öka. Andelen kvinnor som är högutbildade har länge varit högre än andelen högutbildade män och skillnaden mellan könen ökar för varje år. För de som fyllde 40 år 2019 var skillnaden mellan kvinnor och män 18 procentenheter. Samma mönster kan ses i de övriga nordiska länderna och också i många andra OECD-länder.

Utbildningsnivån fortsätter att ökaKvinnor är mer högutbildade än män

Studenternas genomsnittliga prestationsgrad på totalnivå var 83 procent läsåret 2017/18. Den har legat oförändrad de fyra senaste åren. Studenter på program uppvisar överlag högre prestationsgrader än studenter som läser på fristående kurser. Examensfrekvenserna var högst på barnmorskeprogrammet och läkarprogrammet.

Kvinnor fortsätter att ha högre prestationsgrader än mänStudenter på program har högst prestationsgraderStudenter på barnmorskeprogrammet hade högst examensfrekvens

Läsåret 2019/20 var det totalt 13 560 nybörjare på lärarprogrammen. Det var en svag ökning jämfört med läsåret innan. Lärarprogrammen fortsätter att vara störst av yrkesexamensprogrammen om man utgår ifrån det totala antalet nybörjare. Samma läsår tog 9 760 en lärarexamen av något slag – det högsta antalet examinerade på flera år.

Ökat antal sökande och antagna höstterminen 2020Fortsatt höga nybörjarnivåer på lärarprogrammenHögsta antalet examinerade sedan lärarlegitimationens införande

Trots en viss minskad social snedrekrytering till högskolan under senare år, är snedrekryteringen fortsatt kraftig och studenter med lågutbildade föräldrar var underrepresenterade i högskolan läsåret 2019/20. Personer med svensk och utländsk bakgrund påbörjar högskolestudier i ungefär samma utsträckning, med undantag för dem som invandrat vid 7–18 års ålder, vilka halkar efter.

Viss minskad social snedrekrytering – men den är fortsatt starkEndast var femte nybörjare hade lågutbildade föräldrarUtrikes födda som invandrat efter skolstart halkar efterPersoner med utländsk bakgrund ökar både i högskolan och i befolkningen

Utöver dem som avlägger examen vid svenska universitet och högskolor tillförs den svenska arbetsmarknaden också de högskoleutbildade som har invandrat till Sverige eller av någon annan anledning har studerat i ett annat land. En person som har avslutat en utbildning i ett annat land än Sverige kan ansöka om en bedömning av sin utbildning.

1. Det innebär att Universitets- och högskolerådet (UHR) skriver ett utlåtande som visar vad utbildningen motsvarar i det svenska utbildningssystemet.
2. Under 2020 utfärdade UHR 6 980 utlåtanden.
3. Den vanligaste bedömningsjämförelsen var kandidatexamen, där 4 370 utbildningar ansågs motsvara en svensk kandidatexamen.

Därefter kom 1 060 magisterexamen, 1 050 masterexamen, 330 högskoleexamen, och 170 doktorsexamen. Bland yrkesexamina gällde de flesta utlåtandena ingenjörsutbildningar – 780 bedömdes motsvara högskoleingenjörsexamen och 260 civilingenjörsexamen. De inkomna ansökningarna för bedömning under 2019 omfattade ett antal utbildningsländer.

• Flest ansökningar avsåg Indien och därefter följde Iran, Syrien, Turkiet och Storbritannien.
• Om en utländsk utbildning gäller arbete inom hälso- och sjukvården, där legitimation krävs, så är det Socialstyrelsen som gör bedömningen och utfärdar legitimationen.
• De senaste uppgifterna som finns tillgängliga är från 2019.

Då utfärdade Socialstyrelsen cirka 2 230 legitimationer för personer med utländsk utbildning, varav cirka 1 120 var läkarlegitimationer och 430 sjuksköterskelegitimationer. Antalet kan jämföras med att Socialstyrelsen samma år utfärdade ungefär 10 800 legitimationer till personer med svensk utbildning.

1. På motsvarande sätt gör Skolverket prövningar för lärarlegitimation.
2. Under 2019 utfärdade Skolverket legitimationer till 692 personer med utländsk lärar- och förskollärarutbildning.
3. Älla: UHR, Socialstyrelsen och Skolverket.
4. Lärosäten kan ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder i studiesituationen.

Totalt fick 22 910 studenter (33 var doktorander) stöd under 2020 – varav 67 procent var kvinnor och 33 procent var män. Det fanns åtta olika funktionsvariationsområden, där det största var dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter. Knappt hälften (10 680 studenter) av dem som fick stöd var studenter med denna variation.

1. Jämfört med året innan har antalet studenter med stöd ökat med 2 760 personer, och jämfört med år 2010 har antalet ökat med hela 15 710 personer.
2. I högskolan totalt sett var antalet studenter ungefär detsamma läsåren 2009/10 och 2019/20.
3. Höstterminen 2020 minskade antalet nya inresande studenter som kom till Sverige kraftigt jämfört med höstterminen innan, troligen som en effekt av coronapandemin.

Det kom färre studenter från samtliga geografiska områden. Men under läsåret 2019/20 ökade antalet inresande studenter jämfört med läsåret innan. Fler av dem betalade avgifter för sina studier i Sverige, och majoriteten av de betalande studenterna var män.

Även antalet inresande studenter som tog examen ökade. Allt färre svenska studenter väljer att studera utomlands. Det senaste läsåret minskade både antalet som anordnade sina utlandsstudier själva liksom antalet som deltog i ett utbytesprogram. De största mottagarländerna var USA och Storbritannien, men antalet utresande studenter minskade till båda länderna.

Betydligt färre nya inresande studenter kom till Sverige höstterminen 2020 jämfört med höstterminen innan, med största sannolikhet till följd av coronapandemin. Däremot ökade antalet nya inresande studenter läsåret 2019/20 jämfört med läsåret innan. Det senaste läsåret var männen i majoritet bland de nya betalande studenterna och bland de freemover-studenter som påbörjade ett masterprogram.

Färre nya utbytesstudenter till SverigeFler nya inresande studenter på läsårsnivåMinskat antal studenter från USAMän i majoritet bland nya freemoverstudenter på program

Antalet nya inresande studenter från Pakistan minskade markant läsåret 2011/12 efter att studieavgifter hade införts, men sedan dess har antalet successivt ökat. Läsåret 2019/20 ökade antalet med 180 jämfört med läsåret innan. Pakistan är därmed återigen ett av länderna med flest nya inresande till Sverige.

Allt fler inresande studenterFler finansierade studieavgifter med svenska stipendierFortsatt fler inresande freemoverstudenter tog examen

Både antalet utresande utbytesstudenter och utresande freemover-studenter minskade 2019/20 jämfört med läsåret innan. USA och Storbritannien är fortsatt de största mottagarländerna, men antalet utresande studenter minskade till båda länderna jämfört med förra läsåret. Antalet svenska studenter som väljer att studera till läkare utomlands fortsätter att minska.

Färre utresande studenterStorbritannien största mottagarlandetFärre studerade till läkare utomlandsStörre andel män har studerat utomlands av de examinerade

Under de senaste tio läsåren har Storbritannien, USA och Danmark tappat många utresande från Sverige, medan antalet till bland annat Nederländerna och Lettland har ökat. Inresande studenter Totala antalet inresande studenter är samtliga inresande studenter som studerar i Sverige, oavsett om de har gjort det i en termin eller flera år.

Nya inresande studenter är inresande studenter som för första gången studerar i den svenska högskolan. Nya inresande studenter är alltså en delmängd av det totala antalet inresande studenter. Utbytesstudenter är studenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor. Freemover-studenter anordnar sina studier i Sverige på egen hand.

Det är personer som har beviljats uppehållstillstånd för studier, utrikes födda som invandrade mindre än sex månader före studiestarten och övriga personer som inte har svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. Inresande freemover-studenter som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz betalar anmälnings- och studieavgifter för sina studier i Sverige.

Utresande studenter Utbytesstudenter deltar i ett utbytesprogram som anordnas av svenska och utländska universitet och högskolor.Freemover-studenter har studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN) för studier utomlands och har anordnat sina studier själva.

Det saknas landuppgifter för en andel av gruppen inresande freemover-studenter. Studenter från övriga Norden behöver inte uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och det är troligt att många studenter från EU/EES och Schweiz inte heller ansöker om uppehållstillstånd, eftersom de inte behöver tillståndet för kortare vistelse i landet.

Det innebär att antalet freemover-studenter från EU/EES och Schweiz antagligen är underskattat, eftersom det troliga är att en stor andel av studenterna från dessa länder redovisas med okänt ursprungsland. Dessutom behöver inte freemover-studenter som enbart studerar på distans uppge land. Det finns två statliga stipendieprogram för inresande, betalande studenter som studerar på grundnivå och avancerad nivå.

Det första programmet syftar till att främja lärosätenas internationalisering genom att underlätta rekrytering av särskilt kvalificerade studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. UHR administrerar programmet och fördelar medel till sökande lärosäten, som själva beslutar om stipendiernas användning och om de ska täcka hela eller del av studieavgiften.

1. Det andra programmet består av två delar och administreras av Svenska institutet (SI).
2. En del av stipendierna riktas mot studenter från länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med, och övriga riktas mot studenter från länder som klassas som låg- eller medelinkomstländer enligt OECD:s biståndskommitté (OECD/DAC).

Regeringens mål med programmet är att bidra till kvalificerad kompetensförsörjning i utvecklingsländer. Stipendierna täcker hela studieavgiften och dessutom studenternas levnadsomkostnader. Antalet nybörjare på forskarnivå var 3 100 år 2020 och har minskat något jämfört med året innan.

För andra året i rad var det något fler kvinnor än män bland nybörjarna. Det internationella inslaget i forskarutbildningen är stort. Bland nybörjarna var andelen utländska doktorander 40 procent och i den totala mängden doktorander 37 procent. Varken antalet utländska nybörjare eller utländska doktorander har hittills minskat på grund av coronapandemin.

Flest doktorander fanns inom medicin och hälsovetenskap. Doktorandernas försörjning har förbättrats och andelen med doktorandanställning har ökat. Bland nybörjarna hade 76 procent doktorandanställning och bland doktoranderna 69 procent 2020. En majoritet av doktoranderna studerade på heltid på forskarnivå.

Både antalet doktorsexamina och antalet licentiatexamina minskade. Det innebär att antalet forskarexaminerade minskade för fjärde året i rad. Könsfördelningen var jämn bland dem som tog en doktorsexamen. Det tar längre tid för kvinnor än för män att avlägga en examen på forskarnivå. När det gått åtta år efter nybörjaråret har dock skillnaden mellan könen försvunnit.

Snedrekryteringen utifrån svensk eller utländsk bakgrund har i det närmaste försvunnit. Den sociala snedrekryteringen har minskat, men är fortfarande tydlig. Övergången till forskarutbildningen från grundnivå och avancerad nivå var högre bland männen än bland kvinnorna.

1. Störst var övergången bland examinerade med inriktningen naturvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik (IKT).
2. Lägst var den bland examinerade inom pedagogik och lärarutbildning.
3. Antalet nybörjare på forskarnivå var 3 100 år 2020, och av dem var 40 procent utländska nybörjare.
4. Hittills har antalet utländska nybörjare inte påverkats av coronapandemin.

Försörjningsvillkoren har förbättrats för nybörjarna, och 2020 hade 76 procent av dem en doktorandanställning. Flest nybörjare studerade inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap.

Fler kvinnor än män för andra året i radFortsatt hög andel utländska doktorandnybörjareMedicin och hälsovetenskap vanligast bland nybörjarnaFlest utländska nybörjare inom naturvetenskap och teknikDoktorandanställning vanligaste försörjningenNybörjarna yngst inom naturvetenskap och teknikMinskad andel i befolkningen som påbörjar en forskarutbildning

Den totala mängden doktorander var 17 100 hösten 2020, vilket var något färre jämfört med året innan. Doktorandernas försörjning har förbättrats eftersom fler har doktorandanställning och anställningar utanför högskolan. Majoriteten av doktoranderna studerade på heltid.

1. Flest doktorander, en tredjedel, studerade på en forskarutbildning inom medicin och hälsovetenskap.
2. Hösten 2020 fanns 17 100 doktorander, vilket var en minskning med 600 jämfört med hösten 2019.
3. Det var lika många kvinnor som män bland doktoranderna 2020, och könsfördelningen har varit jämn under den senaste tioårsperioden.

Antalet doktorsexamina minskade för fjärde året i rad. Minskningen skedde till största delen inom medicin och hälsovetenskap samt teknik. Även antalet licentiatexamina minskade något jämfört med året innan. Könsfördelningen var jämn bland dem som tog en doktorsexamen.

Examensfrekvensen inom fem år oförändradKvinnornas examensfrekvens sjönk någotEn doktorsexamen tog i snitt tolv terminer

Snedrekryteringen till utbildning på forskarnivå har minskat utifrån både social och nationell bakgrund. Men medan den sociala snedrekryteringen fortfarande är tydlig har snedrekryteringen utifrån svensk eller utländsk bakgrund i det närmaste försvunnit.

Minskad social snedrekryteringEn majoritet har högutbildade föräldrarAvtagande snedrekrytering utifrån nationell bakgrundDoktorandernas nationella sammansättning liknar befolkningens

Utländska doktorander är personer som har kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning. De kan urskiljas i statistiken eftersom de har beviljats uppehållstillstånd för studier och för att det beslutet fattades mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.

• Alla utländska doktorander ansöker dock inte om uppehållstillstånd, och därför räknas även de personer som är utrikes födda och invandrade mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.
• Notera att utländska doktorander skiljer sig från doktorander med utländsk bakgrund.
• För mer information om utländsk bakgrund, se avsnittet Breddad rekrytering.

Inom ramen för EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning Europa2020 finns målet att minst 20 procent av de examinerade inom det europeiska området för högre utbildning ska ha haft en studieeller praktikperiod utomlands. Den ska vara i minst tre månader under någon del av den totala studietiden.

UKÄ har samlat in uppgifter från lärosätena om antalet examinerade på forskarnivå 2019 som har genomfört en del av sin utbildning utomlands. Av de 2 750 som doktorsexaminerades 2019 hade 30 procent haft en utlandsvistelse. Det är något fler än året innan när 27 procent var utomlands. Det var fler män än kvinnor som hade en utlandsvistelse under utbildningen.

Majoriteten av de som varit utomlands var doktorander inom naturvetenskap och teknik. Av de doktorander som varit utomlands hade 18 procent varit i USA. Därefter följde Storbritannien och Tyskland med 10 respektive 8 procent. Det finns inga uppgifter om hur stor andel av medlen till forskning och utbildning på forskarnivå som används till forskarutbildning på lärosätena, eftersom kostnaderna inte särskiljs i redovisningen.

UKÄ har därför tagit fram en ny modell för att uppskatta kostnaderna för perioden 1999–2019. I modellen räknas kostnaden per doktorand ut, vilket sedan multipliceras med antalet helårsdoktorander för att få fram den totala kostnaden för forskarutbildningen. Kostnaderna är också omräknade mot ett index för att kunna jämföras över tid.

Enligt UKÄ:s beräkningar blir kostnaderna för forskarutbildningen 12,9 miljarder kronor 2019. Kostnaderna har legat på ungefär samma nivå sedan 1999, trots att lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat betydligt under tidsperioden.

• Lärosätenas totala kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå ökade från 30 miljarder kronor 1999 till 45 miljarder kronor 2019.
• Samtidigt minskade kostnaderna för forskarutbildningen enligt modellen från 13,5 till 12,9 miljarder kronor.
• Det innebär alltså att lärosätenas kostnader för forskning successivt har ökat, medan kostnaderna för forskarutbildning har minskat något.

En förklaring är att lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat betydligt mer än de direkta statsanslagen. Externa medel finansierar lärosätenas forskning i större utsträckning än de finansierar forskarutbildning. En annan delförklaring är att antalet doktorander (mätt som helårspersoner) minskade.

Denna analys ingår i projektet Fokus forskarutbildning, där UKÄ under ett par års tid belyser utbildning på forskarnivå ur olika perspektiv. Vi studerar studenternas intresse för forskarutbildningen i Sverige, lärosätenas dimensionering av forskarutbildningen och samhällets behov av forskarutbildade.

Alla universitet har tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå, och från och med 1 januari 2010 kan högskolor ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillståndet söks inom ett område och ansökan prövas och beslutas av UKÄ.

Mellan 2010 och 2020 har 16 högskolor beviljats examenstillstånd. För konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen, som infördes som egna examina den 1 januari 2010, måste såväl universitet som högskolor ansöka om examenstillstånd. Ansökan prövas och beslutas av UKÄ. År 2020 hade fyra lärosäten tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Stockholms konstnärliga högskola.

Beslut om examenstillstånd för enskilda utbildningsanordnare fattas dock av regeringen. Staten har genomfört flera satsningar på forskarskolor för yrkesverksamma lärare, varav den första startade 2008. Därefter följde ytterligare satsningar som påbörjades 2010, 2012, 2014 respektive 2018.

1. Lärarna får, med bibehållen lön, gå utbildningen på forskarnivå under två och ett halvt år och samtidigt arbeta kvar som lärare på 20 procent av sin arbetstid.
2. Utbildningen avses leda fram till en licentiatexamen.
3. Den senaste satsningen på forskarskolor för yrkesverksamma lärare påbörjades alltså 2018 och 29 lärare har påbörjat en forskarutbildning, varav 12 började 2020.

Liksom på lärarutbildningen dominerar kvinnorna bland doktoranderna på dessa forskarskolor. I den föregående satsningen 2014 påbörjade 58 lärare en forskarutbildning och av dessa har totalt 33 avlagt en licentiatexamen 2020, varav 11 avlagt examen 2020.

• Prognoser visar att arbetsmarknadens behov är stora.
• På många områden finns det risk att antalet högskoleutbildade inte kommer att täcka behoven 2035.
• Det gäller särskilt utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning, liksom de flesta utbildningar inom hälso- och sjukvård samt social omsorg.
• Det går bra på arbetsmarknaden för de som tar en examen i högskolan.

En majoritet av dem som tog en examen läsåret 2017/18 var etablerade på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen. Högst etablering hade de examinerade från vårdutbildningar och ingenjörsutbildningar. Även etableringen för dem som har en utländsk utbildning och genomgått en kompletterande utbildning var god.

Tre år efter fullföljd utbildning var etableringsgraden nästan lika hög som för dem som gått en motsvarande ordinarie utbildning. Coronapandemin verkar inte ha drabbat arbetsmarknaden för nyutexaminerade från högskolan i så hög grad. Men det råder stora skillnader mellan utbildningar. De som tagit en civilingenjörsexamen har fått det svårare på arbetsmarknaden, medan examinerade från hälso- och sjukvårdsutbildningar har fått det lättare.

Antalet forskarutbildade har ökat stort på den svenska arbetsmarknaden. Bland dem har andelen kvinnor och andelen som genomgått en forskarutbildning utanför Sverige ökat. Nära fyra av tio forskarutbildade arbetade inom utbildningsväsendet. UKÄ:s prognoser visar att arbetsmarknaden har ett stort behov av högskoleutbildade på många områden.

• Det gäller särskilt utbildningarna inom pedagogik och lärarutbildning samt merparten av utbildningarna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg.
• För civilingenjörer bedömer vi en risk för brist på arbetskraft för vissa inriktningar.
• Prognoserna för arbetsmarknadsläget fram till 2035 handlar om tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov.

Resultaten visar att det kommer att uppstå brister inom många områden på arbetsmarknaden.

Brist på arbetskraft för många lärarexaminaBrist på arbetskraft inom hälso- och sjukvård samt social omsorgBrist på arbetskraft för vissa inriktningar inom civilingenjörsexamen

Ett varierat arbetsmarknadsläge är en situation där arbetsgivarnas svar i Arbetskraftsbarometern inte är entydiga, utan varierar i stor omfattning mellan god tillgång, balans och brist. Det kan tyda på regionala skillnader, eller skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. Utbildningarna med ett varierat arbetsmarknadsläge 2035:

läkarexamenagronomexamen och hortonomexamengenerell examen inom biblioteks- och informationsvetenskapgenerell examen inom datavissa inriktningar av civilingenjörsexamen

Arbetsmarknaden var god för en majoritet av dem som tog en examen på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2017/18. Etableringsgraden låg på ungefär samma nivå som läsåret innan. Kvinnor hade något lägre etableringsgrad än män, och en högre andel kvinnor än män hamnade i grupperna osäker och svag ställning på arbetsmarknaden.

Majoriteten var etableradeKvinnorna hade lägre etablering än mänHögst etableringsgrad för personer med yrkesexamina

Även för personer med utländsk utbildning som gått en kompletterande utbildning var läget på arbetsmarknaden bra. Tre fjärdedelar av de som fullföljt en kompletterande utbildning läsåren 2014/15–2016/17 var etablerade efter ett år. Tandläkarutbildningen hade högst etablering.

Tre fjärdedelar var etableradeEtableringen ökar med tidenTandläkarutbildningen i topp

Coronapandemin har påverkat arbetsmarknaden för många. För de som examinerades våren 2020 har andelen som har bra möjlighet till försörjning minskat något jämfört med examinerade våren 2019. Män verkar ha drabbats hårdare. En anledning kan vara att arbetsmarknade i privat sektor har påverkats mer än i offentlig sektor.

För samtliga examinerade har det skett en liten nedgång i möjligheten till en god försörjningCivilingenjörer har fått det svårare med bra möjlighet till försörjning

Antalet forskarexaminerade har ökat stort på den svenska arbetsmarknaden under de senaste tio åren. Men de är relativt ojämnt fördelade på olika näringsgrenar. Högst är andelen inom kunskaps- och forskningsintensiva näringsgrenar. Landets högskolor är de arbetsgivare som har anställt flest forskarutbildade under tidsperioden.

1. Med hjälp av en ny statistikkälla från SCB som baseras på arbetsgivardeklarationer har vi jämfört uppgifter om inkomst för dem som tog en examen under våren 2020 med dem som tog en examen ett år tidigare.
2. Uppföljningen gjordes i oktober samma år de tog examen.
3. Syftet är att undersöka de nyutexaminerades ställning på arbetsmarknaden under coronapandemin.

Vi har fokuserat på hur stor andel som tjänar över 20 000 kronor i månaden, vilket här räknas som att ha en bra möjlighet till försörjning. För att definieras som etablerad på arbetsmarknaden krävs att individen uppfyller följande kriterier:

Personen är sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret.Den sammanräknade arbetsinkomsten under året ska överstiga 247 900 kronor (år 2019).Det ska inte finnas några händelser som indikerar perioder av arbetslöshet (på heltid eller deltid) eller att personen varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Den definition av etablerad som används här är på många sätt snäv. Det är flera villkor som måste vara uppfyllda under uppföljningsåret för att en person ska räknas som etablerad, och definitionen avser personer som har en god ställning på arbetsmarknaden.

Etablerad : God ställning på arbetsmarknaden Osäker : Relativt låg arbetsinkomst eller förekomst av arbetslöshet Svag : Låg arbetsinkomst eller förekomst av heltidsarbetslöshet en stor del av året Utanför : Ingen arbetsinkomst

Högskolans personal fortsätter att öka i antal. De anställda vid landets lärosäten motsvarande 54 020 heltidsekvivalenter 2020, vilket är en ökning med drygt 2 procent jämfört med året innan. Av de anställda i högskolan tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent tillhörde personalen med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Lektorer var den största anställningskategorin inom den forskande och undervisande personalen. Det var också den kategori som ökade mest i antal jämfört med året innan, följt av annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen. Bland personal med andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter var den administrativa personalen i majoritet.

Även den administrativa personalen ökade jämfört med året innan. Samtidigt var övriga anställningskategorier i stort oförändrade eller så minskade de i antal. Högskolans personal bestod av 54 020 heltidsekvivalenter 2020. Av dem tillhörde 60 procent den forskande och undervisande personalen, medan 40 procent hade andra än forskande och undervisande arbetsuppgifter.

Sex av tio tillhör den forskande och undervisande personalenAntalet anställda har ökat över tid

Den forskande och undervisande personalen fortsätter att öka i antal och var 32 340 heltidsekvivalenter 2020. Den största anställningskategorin var lektorer. Under den senaste tioårsperioden har den forskande och undervisande personalen ökat med 22 procent. Andelen kvinnor har ökat inom i stort sett alla anställningskategorier och forskningsämnesområden.

Den forskande och undervisande personalen ökarLektorerna ökar mest i antalFler lektorer och färre adjunkter under den senaste tioårsperiodenKönsfördelningen mest ojämn bland professorer – trots att antalet kvinnor ökarFör få kvinnor nyrekryteras som professorerOmkring 4 procent anställs som professorer inom tolv årPostdoktorer och biträdande lektorer ökar bland meriteringsanställdaStörst ökning av antalet anställda inom medicin och hälsovetenskapAndelen lektorer störst inom samhällsvetenskap samt humaniora och konstMeriteringsanställda ägnar mest tid åt forskning och utveckling

Personal med andra än forskande och undervisande uppgifter har ökat jämfört med året innan och uppgick 2020 till 21 690 heltidsekvivalenter. Den klart största anställningskategorin var administrativ personal. Under den senaste tioårsperioden har den administrativa personalen ökat i antal, medan övriga anställningskategorier tvärtom har minskat.

Flest tillhör den administrativa personalenDen administrativa personalen ökar

Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Den baseras på en datainsamling från högskolornas administrativa register och genomförs årligen. Populationen består av anställda vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd under mätmånaden oktober 2020.

Målpopulationen omfattar inte anställda som var yngre än 16 år vid årets slut, helt tjänstlediga eller utlandsanställda. Följande anställningsbenämningar är även exkluderade från målpopulationen: EU-stipendiat, forskare affilierad, forskarstipendiat, lektor affilierad, professor affilierad, stipendiat, styrelseledamot och personal med utbildningsbidrag.

Anställda med forskande och undervisande arbetsuppgifter delas utifrån Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 in i följande sex forskningsämnesområden: • naturvetenskap• teknik• medicin och hälsovetenskap• lantbruksvetenskap och veterinärmedicin• samhällsvetenskap• humaniora och konst.

I högskolelagen (1992:1434) regleras anställning för professorer och lektorer, medan anställning för biträdande lektorer regleras i högskoleförordningen (1993:100). Utöver de anställningskategorier som anges i högskolelagen och högskoleförordningen beslutar lärosätena själva vilka lärarkategorier som ska finnas och hur karriärstrukturen för lärare och forskare ska se ut vid lärosätet.

I statistiken bildar tjänstebenämningarna forskarassistent, biträdande lektor och postdoktor tillsammans anställningskategorin meriteringsanställningar. Postdoktorer har funnits i sin nuvarande form sedan hösten 2008, då Arbetsgivarverket och fackliga företrädare slöt avtal om en tidsbegränsad anställning som postdoktor.

• Enligt avtalet kan universitet och högskolor anställa en postdoktor i högst två år, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl.
• Anställningar som postdoktor fanns även innan dess och var då lokalt utformade på lärosätena.
• Behörig att anställas som biträdande lektor är den som antingen har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande vetenskaplig kompetens.

En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst i fyra–sex år, vilket bestäms av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att den anställda ska ha möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig både vetenskapligt och pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor.

Utöver biträdande lektorer finns även fyraåriga meriteringsanställningar med tjänstebenämningen forskarassistent på lärosätena. Enligt en reglering i högskoleförordningen som infördes 2017 ska en biträdande lektor efter ansökan befordras till en tillsvidareanställning som lektor, förutsatt att hen är behörig och vid en prövning bedöms som lämplig för en sådan anställning.

Sedan 2015 ingår enkätfrågor om internationell mobilitet som ett tillägg i den enkätundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför vartannat år kring arbetstidens fördelning hos högskolans personal. Undersökningen är en urvalsundersökning som riktar sig till personal som arbetar med forskning och utveckling (FoU) eller direkt stöd till FoU vid universitet och högskolor.

1. R 2019 fick SCB in svar om 6 237 tjänster, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 51 procent.
2. För mer information om undersökningen, se Statistikens framställning, Forskning och utveckling i Sverige, UF 0301, 2020, SCB.
3. Resultaten för frågorna om internationell mobilitet 2019 är jämförbara med resultaten från 2017.

Omgången dessförinnan, 2015, var en pilotomgång och frågeutformningen har ändrats sedan dess. På grund av ett misstag i enkätframställningen 2019 saknas resultat från två frågor som fanns med 2017. Det handlar om antal veckor som personen vistats utomlands i tjänsten samt i vilken utsträckning utlandsvistelsen ägnats åt forskning, undervisning, studier respektive en kombination av dessa.

• Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning finns en viss felmarginal i svaren.
• Denna felmarginal blir större när resultaten bryts ner på olika anställningskategorier och forsknings-ämnesområden.
• I beskrivning av resultaten fokuserar vi på de resultat som är statistiskt säkerställda.
• För att se resultaten från undersökningen, se avsnittet Vanligast att professorer var utomlands i tjänsten 2019, kapitlet Högskolans personal, i UKÄ:s årsrapport 2021 UKÄ genomför vartannat år en enkätundersökning om könsfördelningen i vissa övergripande ledningsfunktioner vid lärosätena.

Undersökningen har genomförts åren 2021, 2019 och 2017 och avsett könsfördelningen den 1 januari respektive år. I enkäten har lärosätena besvarat ett mindre antal frågor om könsfördelningen bland personal i vissa ledningsfunktioner. Svarsfrekvensen har varit hög.

Rektor. Universitetets eller högskolans chef med ansvar för hela verksamheten (HL 2 kap.3 §). Rektors ställföreträdare, prorektor eller motsvarande (HF 2. kap.10 §). Vicerektor, prorektor eller motsvarande, som inte är rektors ställföreträdare. Ansvarar för ett övergripande område inom ett lärosäte. Förvaltningschef, universitets-/högskoledirektör eller motsvarande. Ansvar för universitetets eller högskolans gemensamma administration och ekonomi. Dekanus, akademichef eller motsvarande. Ordförande för central nämnd eller fakultetsnämnd på lärosätet, det vill säga ett organ som arbetar med frågor som gäller utbildning och/eller forskning och som innehåller lärarrepresentanter. Chefsbibliotekarie eller motsvarande. Högsta chef för universitetets eller högskolans bibliotek.

Beroende på lärosätenas olika storlek och organisation finns det en variation i vad som rapporterats in under respektive ledningsfunktion. Störst enhetlighet bland tjänstebenämningar finns i rapporteringen av rektor och prorektor. För funktionen dekanus används en rad olika tjänstebenämningar, bland annat dekan, akademichef och ordförande.

• Förutom dessa ledningsfunktioner finns ytterligare ledningsfunktioner som inte omfattas av denna undersökning.
• Detta beror på att lärosätenas olika organisation och tjänstebenämningar gör det svårt att skapa jämförbara beskrivningar av ledningsfunktioner.
• Högskolorna beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte annat är föreskrivet.

För statliga högskolor regleras i högskoleförordningen att rektor ska ha en ställföreträdare. För att se resultaten från undersökningen, se avsnittet Fyra av tio rektorer var kvinnor 2021, kapitlet Högskolans personal, UKÄ:s årsrapport 2021. År 2020 visade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat.

Det positiva resultatet beror huvudsakligen på ökade anslagsintäkter och minskade driftskostnader – två viktiga effekter av coronapandemin på lärosätenas ekonomi. Samtidigt skilde sig den ekonomiska utvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden åt. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ökade i omfattning.

Coronapandemin låg bakom det ökade intresset för högre utbildning, och staten sköt till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Flera lärosäten kunde också använda sparade anslagsmedel från tidigare år. Aktiviteten inom forskning och utbildning på forskarnivå saktade i stället in.

Det tog sig uttryck i minskade intäkter av forskningsbidrag och en ökning av de oförbrukade bidragen. År 2020 uppvisade universitet och högskolor ett positivt samlat ekonomiskt resultat. Intäkterna ökade inom såväl utbildning på grundnivå och avancerad nivå som forskning och utbildning på forskarnivå.

Däremot ökade inte kostnaderna i motsvarande omfattning, framför allt inte inom forskningsverksamheten. De totala kostnaderna för verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor var 78,0 miljarder kronor 2020. Det motsvarar 1,57 procent av Sveriges BNP, vilket är samma nivå som föregående år.

Kostnaderna utvecklas olikaDe totala intäkterna ökadeLiten förändring av de totala intäkternaÖverskott i både utbildnings- och forskningsverksamhetenLärosätena ökar sitt myndighetskapital

Med anledning av coronapandemin och för att hantera följderna av den väntade lågkonjunkturen har staten skjutit till medel för både tillfälliga och permanenta utbyggnader av utbildningen. Det leder till att högskolans utbildningskapacitet kommer att öka betydligt under 2021–2023.

Statliga anslag för finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivåÖverproduktion inom utbildningsverksamhetenFlera utbyggnader med anledning av coronapandeminUtbildningskapaciteten väntas öka kommande årÖkade intäkter av studieavgifter trots coronapandemin

År 2020 var lärosätenas totala intäkter av uppdragsutbildning 1,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,2 miljarder kronor jämfört med året innan. År 2020 ökade lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå marginellt räknat i fasta priser.

Huvuddelen av forskningsmedlen är statligaAndelen externfinansiering minskarMinskande intäkter av forskningsbidragLägre förbrukningstakt bakom de minskade bidragsintäkternaMinskade avgiftsintäkter

Lärosätenas hyreskostnader var drygt 8 miljarder kronor under 2020. Hyreskostnaderna är därmed den klart största delen av lärosätenas lokalkostnader. Under perioden 1997–2020 ökade både den totala ytan och de totala hyreskostnaderna (räknat i fasta priser) med drygt 25 procent. Det betyder att kvadratmeterpriset var stabilt kring 2 000 kronor under hela perioden. Utöver detta framgår också att

från och med 2019 ligger majoriteten av den yta som lärosätena förfogar över i storstadsområdenantalet kvadratmetrar per campusstudent har ökatantalet kvadratmetrar per anställd har minskatAkademiska hus ställning som hyresvärd är oförändrad.

För att beskriva den ekonomiska utvecklingen med hänsyn till inflationen, har uppgifterna från tidigare år räknats om till 2020 års priser, det vill säga vad beloppen motsvarar i 2020 års penningvärde. En sådan beräkning tar bort effekten av inflation och mäter i stället volymförändringar.

	Index	Årlig förändring
2000	62,21
2001	64,65	3,92
2002	66,51	2,89
2003	68,49	2,97
2004	68,84	0,51
2005	70,71	2,72
2006	73,53	3,98
2007	75,71	2,97
2008	78,11	3,18
2009	79,62	1,93
2010	79,99	0,46
2011	82,85	3,58
2012	84,48	1,97
2013	85,06	0,69
2014	86,67	1,89
2015	88,59	2,22
2016	89,75	1,31
2017	92,17	2,69
2018	94,93	3,00
2019	98,88	4,16
2020	100,00	1,14

Under början av 2020 reagerade börser världen över kraftigt negativt till följd av pandemin. Eftersom att många av stiftelserna som finansierar forskning via bidrag är beroende av avkastning på börsen, fanns farhågor om att intäkterna från dem skulle minska.

Som en del i uppföljningen av pandemins effekter på högskolan har Universitetskanslersämbetet undersökt detta. Studien visar att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat stiftelsernas möjligheter att bevilja finansiering till nya projekt. Ingen forskning har heller behövt ställas in till följd av indragen finansiering.

De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering. I studien framträder två viktiga undantag. Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna uppger att de tillfälligt drar ner sitt stöd till nya projekt med totalt 700 miljoner kronor.

Det är ett betydande bortfall, som innebär sämre finansieringsmöjligheter för forskare och forskargrupper vid de universitet som framför allt omfattas av dessa stiftelsers program och utlysningar. UKÄ bedömer att effekterna av pandemin hittills kommer att stanna vid ett tillfälligt bortfall av forskningsfinansiering.

Läs mer i rapporten Coronapandemins effekter på den privata forskningsfinansieringen (Rapport: 2021:11). Medicin och hälsovetenskap står för den största forskningsvolymen i Sverige mätt i antalet publikationer. Medicin och hälsovetenskap har också de största intäkterna – drygt en tredjedel av de 45 miljarder kronor som lärosätenas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppgick till 2019.

Flest FoU-årsverken utfördes däremot inom naturvetenskap. Forskare vid de stora breda universiteten och de fackinriktade universiteten ägnar en betydligt större andel av sin arbetstid åt FoU-verksamhet än forskare vid övriga lärosäten. Under perioden 2012–2019 blev det allt vanligare att sprida forskningsresultat genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom samtliga forskningsämnesområden.

Antalet böcker av forskare som är verksamma vid svenska lärosäten har samtidigt minskat. Universitetens och högskolornas totala intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå var 45 miljarder 2019. Det största forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap med en tredjedel av de samlade intäkterna.

Flest årsverken som ägnas åt forskning och utveckling genomfördes 2019 inom naturvetenskap. Hur stor andel av arbetstiden som forskare ägnar åt FoU-verksamhet varierar mellan forskningsämnesområden och mellan olika lärosäten. Högst andel av arbetstiden ägnades åt FoU-verksamhet vid fackinriktade universitet.

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter är den vanligaste publikationstypen vid svenska lärosäten. Flest artiklar publicerades 2019 inom medicin och hälsovetenskap. Antalet publicerade böcker har minskat sedan 2012 medan andelen artiklar i vetenskapliga tidskrifter ökar.

Inom naturvetenskap samt medicin och hälsovetenskap genomfördes flest FoU-årsverken 2019 (tabell 3). Fördelningen av årsverken mellan forskningsämnesområden stämmer inte helt överens med intäkternas fördelning. Det beror på att forskningen är mer kapitalintensiv och resurskrävande inom vissa områden. En betydande del av FoU-årsverkena inom medicin och hälsovetenskap utförs dessutom utanför universitet och högskolor, framför allt vid universitetssjukhusen.

Huvuddelen av forskningsintäkterna går till de stora breda universiteten och de fackinriktade universiteten. Det är också vid dessa lärosäten som forskare och lärare ägnar störst del av sin arbetstid till FoU-verksamhet – omkring hälften jämfört med omkring trettio procent vid övriga lärosäten.
Visa hela svaret