Luleås klimat idag – Luleå kommun ligger i Norra Norrlands kust- och slättområde och präglas av läget vid kusten. Klimatet påverkas av både närheten till havet och de lägre altituderna, vilket gör att klimatet är något mildare jämfört med längre in i länet.
Rsmedeltemperaturen i Luleå är ca 1,3°C. Mest nederbörd faller under sommarmånaderna och minst i februari. Av den totala årsnederbörden om 525-675 mm faller 35-40 procent som snö och största snödjupet under vintern är i medeltal runt 70 cm längs kusten. Snön ligger ungefär 160 dagar om året och vegetationsperioden är ca 145 dagar.
Avrinningen under vintern är mycket låg i hela länet då nederbörden som regel magasineras i snötäcket. Under våren (mars-maj) ökar avrinningen något i och med att snösmältningen startar, vilket leder till höga flöden i samband med vårfloden.
Visa hela svaret
Contents
När brukar snön försvinna i Luleå?
När försvinner snön? I vårt avlånga land råder det stora skillnader i när snötäcket försvinner efter vintern. Det varierar även mycket från är till år beroende på hur vintern har varit. Om vi tittar på ett medelvärde för sista datum med snötäcke, under normalperioden 1961-1990, kan vi se följande.
På högfjället ligger snön ibland kvar ända in i juni månad, medan resten av Norrland brukar få snöfritt någon gång i maj eller slutet av april. I sydligaste Sverige brukar de sista dagarna med snötäcke vara i slutet av mars. Uppdaterad 21 mars 2018 kl 16:40 Publicerad 21 mars 2018 kl 16:31 SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet.
Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. : När försvinner snön?
Visa hela svaret
När försvinner snön 2022?
När är det vår? – Normalt kommer våren till södra Svealand under andra halvan av mars. I mitten av april är våren kommen till de lägre delarna av södra Norrland och när vi är framme i början av maj är vintern normalt sett bara kvar i fjällen.
Visa hela svaret
Hur länge kommer snön ligga kvar?
Uppdaterad 4 april 2018 Publicerad 11 november 2013 Sverige är ett avlångt land med stora variationer i temperatur. Det syns inte minst när man tittar på snötäckets utbredning. På högfjället kan den första snön falla redan i september och ligga kvar ända tills början av juni, medan de sydligaste delarna av landet ibland bara har ett fåtal dagar med snö under vintern.
- I dalgångar i de nordligaste fjälltrakterna bildas normalt det första snötäcket i början av oktober.
- På högfjället sker detta redan i september.
- Närmast hav och större sjöar är temperaturen förhållandevis hög under hösten och förvintern, varför kusttrakterna som regel är snöfattiga i början av vintern,
Vid Skånes sydkust bildas snötäcke i medeltal först en bit in i december. Det kan dröja betydligt längre än det datum kartan visar innan ett mer varaktigt snötäcke bildas, särskilt i landets södra delar. Söder om en linje från mellersta Värmland, genom södra Dalarna till mellersta Gästrikland kan man inte heller räkna med att snötäcket alltid ligger kvar vintern igenom. Klimatkarta som illustrerar medelvärdet för sista dagen med snötäcke för den av WMO definierade normalperioden 1961-1990. Förstora Bild I Norrlandsfjällen och i övrigt i norra Lappland är marken snötäckt i medeltal drygt 200 dagar om året. I Götalands kusttrakter är däremot i genomsnitt mindre än 50 dygn per år snötäckta. Under milda vintrar kan bestående snötäcke i stort sett utebli där. Klimatkarta som illustrerar medelvärdet för antal dygn med snötäcke per år för den av WMO definierade normalperioden 1961-1990. Förstora Bild
Visa hela svaret
Hur blir vädret i sommar 2022?
Sommaren 2022 kommer nog bli mest hågkommen för det mycket fina midsommarvädret och den extrema värme som drabbade Götaland och Svealand den 21 juli.
Visa hela svaret
Vad händer med snön på våren?
Informationen har producerats av Finlands miljöcentral – 
När våren kommit kan snötäcket smälta snabbt. Avdunstar snötäcket eller smälter det av vårregnen? Kan nysnö få gammal snö att smälta fortare? Snötäcket kan tunnas ut snabbt på våren. Det råder många olika uppfattningar om hur snön smälter bort. Verkligheten är ändå ganska enkel.
- Trots att vädret är varmt och tvätten torka r snabbt på tvättlinan, går snön ändå inte upp i ånga – åtminstone inte i någon större utsträckning.
- Endast några procent av snön försvinner direkt genom avdunstning under våren.
- Mest snö avdunstar vid soligt väder när luftens temperatur är några grader över eller under noll.
Om temperaturen stiger över +5 grader eller om luften är fuktig blir ångtrycket i luften ofta så högt att vattenångan kondenseras på snöns yta. Regn tar inte med sig snön, utan mättar i stället snön med vatten. Nysnö får inte heller gammal snö att smälta fortare, oavsett vad det gamla talesättet påstår.
- Snöyra på våren bidrar snarare till att fördröja snösmältningen, eftersom nysnön täcker den gamla snön med ett nytt rent och reflekterande snöskikt.
- Snön försvinner till största delen på helt traditionellt sätt på våren: när luften värms upp smälter snön och blir till vatten.
- En del av smältvattnet absorberas i marken, en del rinner ner i diken och vidare ut i vattendrag en.
En del avdunstar från snöfria fläckar där snötäcket redan försvunnit. Bild: © Riitta Weijola, Vastavalo Ordlista
Visa hela svaret
Hur blir vintern 22 23?
Väder Prognos uppdaterad 18 oktober Vintern är den årstid då medeltemperaturen stigit som mest, idag motsvarar en kall vinter det som var normalt för 30 år sedan. Vilken typ av vinter får vi i år? De kommande tre månaderna blir eventuellt kallare än normalt och relativt torra, framförallt i norr.
Det storskaliga väderläget under början av vintern pekar på att högtrycksblockeringar kommer att vara återkommande på Nordatlanten och över Skandinavien. De kalla perioderna i vinter kommer troligen påminna oss om vintrarna som var för 30 år sen, då var det i snitt 1-3 grader kallare. Det är högtryckens placering på de nordliga breddgraderna som är avgörande för om det blir en eller flera kalla perioder i vinter.
November och december har däremot under de senaste elva åren oftast varit varmare än normalt, en trend som är tydligare i söder än i norr. För att det ska bli kallt i dagens klimat krävs det oftast kalluftsutbrott, kall luft som tvingas ner från nordpolen.
Visa hela svaret
I vilken månad smälter snön?
I slutet av juni har i stort sett all snö smält bort i fjällen. Nu far de sista isarna på fjällsjöarna och vårfloden forsar intensivt. Under denna tid på året behöver renarna lugn och ro för att äta upp sig. Samebyarna lagar rengärden och renstängsel inför årets renskötselarbete.
Och nu kan man plocka den första juopmun, ängssyran. Högre upp på fjälltopparna ligger snön fortfarande kvar. De första kalvmärkningarna börjar. Är du ute på fjällvandring nu kan man få se både midnattssolen och små renkalvar. Har det varit en sen vår och snösmältningen börjat sent kan det vara kvar snö och vara blött i markerna och bäckarna kan vara strida av smältvattnet.
Det gör att det kan vara svårt att fjällvandra och svårt att vada över strida bäckar.
Visa hela svaret
Hur varmt kommer sommaren 2022 vara?
Sommaren 2022: Typiskt varierande men med varm prägel Ingen “semesterprognos” Den här sommaröversikten är till för att ge en samlad bedömning och medelvärdesbild av kommande sommar, där sommaren definieras som perioden juni till augusti (kalendarisk sommar). Storskalig förväntad medelvärdestryckbild och förväntat medelläge på polarjetströmmen enligt scenario 1. Foto: SVT Scenario 1 Det storskaliga strömningsmönstret över Europa med omnejd ser ut att präglas av generellt lågtrycksbetonat väder över Nordatlanten, speciellt över Island och östra Grönland, men bitvis även in över Skandinavien. Konsekvensanalys för scenario 1. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan.
Foto: SVT Skandinavien och Finland Det ser ut kunna bli en relativt varm sommar i en stor del av Skandinavien och Finland, men man får nog räkna med att vädret skiftar en del över tid såsom det brukar göra. Norra Sverige och norra Finland har potential att få en varm summering om scenario 1 slår in, men här väntas fler lågtryck generellt och därför kan det bitvis bli blötare just där.
Västra och södra Norge, ser i det här scenariot ut att få en del regn i perioder, vilket i sig inte är ovanligt. Dock kan det summerat sätt sluta som rätt svalt. Södra Sverige, samt södra och mellersta Finland får troligen relativt normala regnmängder, men risken finns att det blir avsevärt torrare än normalt till följd av oförutsägbara detaljer i väderutvecklingen.
Värmeböljor Det är troligt att det åtminstone vid ett antal tillfällen kommer dra upp rejält varm luft över Skandinavien och Finland som kan bli mer omfattande med viss risk för extremvärme. Speciellt i östra Sverige och Finland. Det är inte alls omöjligt det högtryck som för med sig värmen kan komma att få en västligare utsträckning till följd av extra förstärkning. Det kan i så fall även ge hög temperatur på flera håll i Norge. Värmeomgångarna väntas inte bli särskilt långvariga, de flesta kommer sannolikt bestå ett par dagar till någon vecka åt gången. Vid något tillfälle kan vi få ett förstärkt högtryck som i så fall kan stå sig längre. Risk för skogsbränder Skulle värmeböljor återkomma med större täthet än väntat ökar risken för skogsbränder markant, speciellt eftersom det också blir övervägande torrt till följd av det. I nuläget väntas dock det varierande vädret dämpa eventuell risk för skogsbrand som uppstår med jämna mellanrum. Den södra tredjedelen av Sverige, samt södra och mellersta Finland är de områden man bör hålla ett extra öga på. Grundvatten (gäller Sverige) Efter en till stor del torr eller mycket torr vår ligger grundvattennivåerna i de små magasinen i skrivande stund under eller mycket under de normala på flera håll i Sverige. När det gäller stora magasin är det främst södra Svealand, nordöstra Götaland och Gotland som ligger under eller mycket under. Endast en ordentligt blöt sommar har potential att stabilisera de små magasinen, en normalblöt eller torr sommar kommer lämna befintliga underskott oförändrade eller förvärrade. Läs gärna mer om grundvatten,
Västeuropa och de brittiska öarna Totalt sett stort inflytande högtryck i flera omgångar. Bitvis kan det bli mycket varmt i både Spanien, Portugal och Frankrike. I förlängningen kan mycket varm luft röra sig upp mot Tyskland och Benelux. Över Frankrike-Benelux-Tyskland blir värmen troligen varierande och lär avlösas av en del åskväder.
- Beroende på detaljerna i väderutvecklingen är det också troligt att de brittiska öarna får in värmen till och från, men samtidigt lär det också bli ganska svalt och regnigt i omgångar till följd av mer lågtrycksbetonat väder.
- Östeuropa och västra Ryssland Även Östeuropa får omgångar med mycket varmt väder, västra Ryssland inkluderat.
En bit längre österut över Ryssland ser det dock mer normalt ut eller till och med svalare än normalt. Den här varmluften väntas bli fuktig och kan föra med sig en del åskväder. Centraleuropa, Balkan och Italien Centraleuropa, samt Balkan och Italien ser också ut att få övervägande varmt väder i vanlig ordning, men även här kan det bitvis bli mycket varmt.
Dock ser det här området ut att ha något större sannolikhet för regn och åska, åtminstone mer än normalt vilket påverkar medelvärdesbilden av vädret i området totalt sett. Grekland ser dock ut att få övervägande torrt väder. Extrema väderhändelser med mycket regn är i princip omöjligt att förutse under dessa förutsättningar, men kan förstås förekomma.
Scenario 2 Detta är ett alternativscenario som är till för att belysa osäkerheter i översikten som är mer konkreta. Scenario 2 bör helst inte vara motsatsen till scenario 1 och det är det inte i det här fallet. Storskalig förväntad medelvärdestryckbild och förväntat medelläge på polarjetströmmen enligt scenario 2. Foto: SVT I det här scenariot har vi en mer aktiv lågtrycksbana över norra Skandinavien medan södra Skandinavien, de brittiska öarna och mellersta Europa blir mer högtryckspräglat. I södra Europa ovanligt ostadigt och lågtrycksbetonat istället. Konsekvensanalys för scenario 2. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan.
Foto: SVT Skillnader jämfört med scenario 1 De största skillnaderna om sommaren skulle anta en utveckling som liknar scenario 2 är begränsade till vissa områden. Norra Skandinavien skulle exempelvis få en betydligt svalare sommar, men inte nödvändigtvis blötare. Kring Medelhavet blir det mer regn och åska över ett ganska utbrett område och dessutom svalare än normalt.
Samtidigt blir det inte så stora skillnader över södra Sverige förutom att det sannolikheten ökar för en mestadels torr sommar. I södra och sydvästra Norge blir skillnaden tydligare, liksom de brittiska öarna och troligen även Danmark som får betydligt stabilare och torrare väder än scenario 1 visar, troligen även varmare.
- Hur togs den här sommaröversikten fram? Att ta fram en sommaröversikt kan göras på lite olika sätt, men det bästa är att få med så många olika vinklar som möjligt för att ge en så bra och samlad bedömning som möjligt.
- Det finns en rad institut runt om i världen som ger ut datorberäknade säsongsprognoser.
Flera av dessa är samlade det internationella samarbetet Copernicus och går att titta på Jag letar också upp så kallade analoga år. Det är alltså år som har flera liknande förutsättningar i det storskaliga vädret på den globala skalan och som gärna haft liknande väderutveckling som innevarande år den närmsta tiden.
- Det sista är inte alltid fullt lika viktigt, men det kan vara det.
- Analoga år är bra för att studera atmosfärens beteende just de åren och koppla eventuella samband till varandra.
- Om något likanande går att applicera på innevarande år och man hittar fler gemensamma nämnare med en eller flera analoger, så är det ett mycket bra stöd.
Därtill är vetenskapliga rapporter som beskriver olika samband ett viktigt hjälpmedel. Det kan vara samband mellan hav och atmosfär eller tropiska regnväder och det storskaliga vädret på våra breddgrader. Bara för att nämna några exempel. Analoga år
Sommaren 2001 Våren visar på relativt stora likheter med innevarande år globalt sett och gäller en rad olika fenomen och samband. Sommaren som följde bjöd på skiftningar likt scenario 1 i Skandinavien, med ett par värmeböljor med olika längd utspridda över sommaren från slutet på juni till rätt sent i augusti. Dock med en del svalare och regnigare perioder emellan. Sommaren 2001 har använts som huvudstöd i framtagandet av scenario 1, men även sommaren 2003 kan vara mycket intressant i sammanhanget. Sommaren 2003 Sommaren 2003 var mer högtrycksbetonad över de brittiska öarna än sommaren 2001, men annars finns vissa likheter mellan dessa två. Dock var 2003 generellt varmare, speciellt i mellersta och södra Europa där det bitvis var mycket extremt. Sommaren 1975 Sommaren övervägande varm och torr i södra Skandinavien, sval och delvis blöt i norra. Precis som 2001 förekom en viss variation i vädret. Det mest utmärkande är den extrema värmeböljan i första halvan av augusti i framförallt södra halvan av Skandinavien. Det slogs flera värmerekord som står sig än idag. Sommaren 1975 är intressant eftersom hösten och vintern som följde (1975-76) präglades av en för tredje året i rad. Det finns tendenser som pekar på samma fenomen i år. Samma gäller sommaren 2000, men den har visat sig vara en mindre bra analog av andra skäl. Sommaren 1975 har fått stå som grund för scenario 2. Sommaren 2012 Inte den bäst analogen, men intressant att titta på. Att årets sommar skulle gå i ett rakt igenom svalt och blött spår som sommaren 2012 känns inte så sannolikt just nu.
Metoden inte vetenskapligt testad Metoden jag använder är inte vetenskapligt testad, men grundar sig som tidigare nämnt på forskning som finns tillgänglig, data från säsongsprognosmodeller och analoga år. Många andra väderinstitut använder sig av liknande metoder. : Sommaren 2022: Typiskt varierande men med varm prägel
Visa hela svaret
Hur varmt vår det 1959?
Temperaturöverskott i juli och augusti – Juli var åter en månad med temperaturöverskott i stort sett i hela landet. Några dagar gick temperaturen upp till 30°C i delar av Götaland och Svealand. Nederbörden var ojämnt fördelad över landet. Minst nederbörd fick delar av Norrlandskusten, östra Svealands och Götalands kustland.
- En del platser fick mindre än 10 procent av den normala mängden.
- Trakterna runt Hanöbukten fick 300-400 procent av den normala nederbörden då det föll mycket regn månadens sista dygn.
- Vattentillgången var lägre än normalt i hela landet.
- Vattenståndet var lägre än normalt och det sjönk under månaden.
- I stora delar av södra och mellersta Sverige var det torrt i små vattendrag, brunnarna hade sinat och bönderna fick hämta vatten till sina djur från sjöar.
Höskörden var av god kvalitet men kvantitativt liten utom på de platser där den torkat bort helt. Säden brådmognade men även den var av god kvalitet och mindre kvantitet än normalt. I de värst drabbade områdena torkade skogsbären bort, getingarna åt upp körsbären, träd och buskar hade gulnat och gräsmattor och vallar var brunbrända.
- Värmen fortsatte i augusti.
- De relativt varmaste områdena var östra och norra Götaland samt södra Svealand.
- I Falun noterades nytt augustirekord med +31,6°C.
- Torkan fortsatte.
- I Västervik och Nyköping sattes nytt minimirekord, 6,5 respektive 3,1 mm regn under månaden.
- Vattentillgången i oreglerade vattendrag var mycket under det normala.
Många bäckar, även lite större, var helt torra. Vattenståndet var rekordlågt på de flesta håll i Sverige. I flera vattendrag uppmättes det lägsta vattenståndet överhuvudtaget sedan mätningarna började. I norr sjönk vattenståndet under månaden, medan det i söder var oförändrat, tendens till stigande på några platser, på andra sjunkande.
Brunnar sinade på många platser. Sädesskörden avslutad på många håll, tidigare än vanligt. Jorden var för torr för att man skulle kunna plöja och höstså. Mängder av getingar förstörde frukt och bär. Vattenföring vid stationen Kättilssmåla i Lyckebyåns avrinningsområde för perioden 1939-1987. Året 1955 visas i rött och 1959 i svart.
Sommaren, juni-augusti, som helhet var extremt nederbördsfattig. De hårdast drabbade områdena var östra Götaland, Mälarlandskapen och södra Dalarna. Västervik fick under denna period 41 mm mot normalt 177, Visby 56 mot 154, Örebro 65 mot 219 och Falun 90 mot 210.
Visa hela svaret
Hur blir juli vädret 2022?
Temperatur – Varmare i fjol, svalare 2020 – Under juli 2022 pendlade temperaturen mellan varma och svala perioder. I främst västra Norrland övervägde de svala perioderna och där var juli på sina håll drygt en grad kallare än under normalperioden 1991-2020.
- Det räcker dock att gå till 2020 för att finna en kyligare juli där.
- Frost förekom vid ett par tillfällen i västra Norrland.
- Som lägst -1,8° i Höglekardalen i Jämtland den 29 juli.
- Mest anmärkningsvärt var ändå de mycket höga temperaturer som uppmättes i södra Sverige den 21 juli.
- Målilla hade 37,2° vilket är den högsta temperaturen i Sverige sedan juni 1947.
Ett antal stationer noterade nya värmerekord för juli månad eller för hela året oavsett månad. Här är rekord för några stationer med långa eller mycket långa mätserier:
| Station | 21 juli 2022 | Tidigare rekord | Startår |
|---|---|---|---|
| Linköping/Malmslätt | 36,9° | 35,5° 22-23 juli 1865 | 1858 |
| Norrköping | 35,6° | 34,8° 7 aug 1975 | 1936 |
| Gladhammar/Västervik | 35,5° | 34,0° 27 juli 1994 | 1859 |
| Jönköping | 35,3° | 34,2° 8 aug 2018 | 1858 |
| Skövde | 34,9° | 34,3° 14 juli 1941 | 1915 |
Sammanfattningsvis kan sägas att det i allmänhet i Sverige var en varmare juli förra året 2021 och en kallare juli 2020. Månadsmedeltemperaturen under juli 2022. Förstora Bild Medeltemperaturens avvikelse från det normala under juli 2022 (normalperiod 1991-2020). Förstora Bild
Visa hela svaret
Vilken månad blir det varmt?
När brukar det bli vår? Det finns givetvis många definitioner för när våren anlänt. Den något yxiga meteorologiska definitionen baseras enbart på dygnsmedeltemperatur. Är medeltemperaturen över 0 grader sju dygn på raken är det vår. Det finns dock en viktig förutsättning till, och det är att det första möjliga datumet för vårens ankomst är satt till den 15 februari.
Visa hela svaret
Får snön att smälta?
Vad är snö? Snö är nederbörd som faller i form av iskristaller. Om iskristallerna är stora kallas de snöflingor. Bildandet av snö börjar i moln med att vattenånga kondenserar i frusen form på en kondensationskärna. Det kan vara en partikel bestående av salt, damm, sandstoft, luftföroreningar eller en redan befintlig iskristall.
- Det är inte ovanligt att det samtidigt finns både iskristaller och vattendroppar i molnet.
- Vatten kan förekomma i flytande form ner till 30-40 minusgrader i moln.
- När det förekommer både is och vattendroppar i molnet så växer iskristallerna snabbt på bekostnad av vattendropparna (Överkurs: Detta eftersom vattenångans mättningstryck är lägre över is än över vatten.) Snöflingorna även genom att de häftar i varandra.
När de blivit stora faller de sakta ner mot marken. Även om det är upp till 3-4 plusgrader så når de marken i form av snö. De smälter sakta i luften, men då vattnet avdunstar från ytan på dem så kyls samtidigt snöflingan. Torr snö består av helt fruset vatten, utan något vatten i flytande form.
Våt snö innehåller 3-6% vatten i kristallstrukturen och i hålrum mellan iskristallerna. När snön väl har nått maken så packas den samman och blir mer kompakt. Det sker snabbare med våt snö än torr snö. Smältning av snön på marken inträffar när temperaturen stiger över noll grader, antingen genom värmestrålning eller genom ledning (t.ex.
i kontakt med mild luft). Om temperaturen växlar över och under noll grader så smälter och fryser ytskiktet varvid man får skare, ett lager med hård is över mjukare snö. Torr snö erbjuder bra isolering -många små djur lever hela vintern i gångar närmast marken under snötäcket.
Snöfall tillhör en del av de årstider som vi har här i Skandinavien. Många barn och vuxna tycker om att leka i snön. Om det kommer mer snö än man förväntat sig och planerat för så kan det ställa till med problem, t.ex för infrastruktur som tåg och bilar. Om man smälter snö så får man flytande vatten. Flytande vatten rinner och kan frysa till is om temperaturen sjunker under noll grader.
Det händer t.ex på hustak med dålig isolering samt i järnvägens växelsystem. Vintern slutar genom att temperaturen håller sig varaktigt över noll grader. Då smälter snön. Det bildas såväl rännilar av vatten som vårfloder och översvämningar. De senare kan ställa till med problem om man inte är förberedd.
Visa hela svaret
I vilken månad smälter snön?
I slutet av juni har i stort sett all snö smält bort i fjällen. Nu far de sista isarna på fjällsjöarna och vårfloden forsar intensivt. Under denna tid på året behöver renarna lugn och ro för att äta upp sig. Samebyarna lagar rengärden och renstängsel inför årets renskötselarbete.
- Och nu kan man plocka den första juopmun, ängssyran.
- Högre upp på fjälltopparna ligger snön fortfarande kvar.
- De första kalvmärkningarna börjar.
- Är du ute på fjällvandring nu kan man få se både midnattssolen och små renkalvar.
- Har det varit en sen vår och snösmältningen börjat sent kan det vara kvar snö och vara blött i markerna och bäckarna kan vara strida av smältvattnet.
Det gör att det kan vara svårt att fjällvandra och svårt att vada över strida bäckar.
Visa hela svaret
Vad händer med snön på våren?
Informationen har producerats av Finlands miljöcentral – När våren kommit kan snötäcket smälta snabbt. Avdunstar snötäcket eller smälter det av vårregnen? Kan nysnö få gammal snö att smälta fortare? Snötäcket kan tunnas ut snabbt på våren. Det råder många olika uppfattningar om hur snön smälter bort. Verkligheten är ändå ganska enkel.
- Trots att vädret är varmt och tvätten torka r snabbt på tvättlinan, går snön ändå inte upp i ånga – åtminstone inte i någon större utsträckning.
- Endast några procent av snön försvinner direkt genom avdunstning under våren.
- Mest snö avdunstar vid soligt väder när luftens temperatur är några grader över eller under noll.
Om temperaturen stiger över +5 grader eller om luften är fuktig blir ångtrycket i luften ofta så högt att vattenångan kondenseras på snöns yta. Regn tar inte med sig snön, utan mättar i stället snön med vatten. Nysnö får inte heller gammal snö att smälta fortare, oavsett vad det gamla talesättet påstår.
Snöyra på våren bidrar snarare till att fördröja snösmältningen, eftersom nysnön täcker den gamla snön med ett nytt rent och reflekterande snöskikt. Snön försvinner till största delen på helt traditionellt sätt på våren: när luften värms upp smälter snön och blir till vatten. En del av smältvattnet absorberas i marken, en del rinner ner i diken och vidare ut i vattendrag en.
En del avdunstar från snöfria fläckar där snötäcket redan försvunnit. Bild: © Riitta Weijola, Vastavalo Ordlista
Visa hela svaret
