Stockholms tunnelbana
Stockholms tunnelbana invigdes den 1 oktober 1950 i och med att sträckan Slussen – Hökarängen öppnades för trafik. Tunnelbanesystemet har sedan förlängts 29 gånger. Vid några tillfällen har dock flera sträckor öppnats samma dag. Alla dessa förlängningar finns under, En stor förlängning var öppnandet av sträckan Hötorget – Vällingby 1952. År 1957 knöts de tidigare banorna ihop till Tub 1 genom att sträckan Slussen – Hötorget öppnades för trafik. Tub 1:s delar blev i stort sett klara under åren 1950 till 1960. Därefter har dock två förlängningar gjorts: Farsta – Farsta strand (1971) och Bagarmossen – Skarpnäck (1994) Våren 1964 invigdes Tub 2 på sträckorna T-Centralen – Fruängen/Örnsberg. Denna bana har byggts ut i flera etapper under åren 1964-1978. Tb3 invigdes 1975 på sträckan T-Centralen – Hjulsta. Sedan dess har Tub 3 fått en ny gren till Akalla och förlängts till Kungsträdgården.1985 invigdes en ny gren mellan Västra Skogen och Rissne, vilket är Tub 3 sista utbyggnad.
Anledningen till att en tunnelbana började byggas i Stockholm var att trängseln på Stockholms gator hade börjat bli ett allt större problem under 1900-talets första hälft. Någonting måste göras. Bilar, bussar och spårvagnar konkurrerade starkt om gatuutrymmet.
- Räddningen ur detta hotande kaos var tunnelbanan.
- Stockholms politiker inspirerades också av att storstäder som London, Paris och New York där det redan byggts tunnelbanor.
- Att det behövs en tunnelbana är inte så svårt att förstå efter följande exempel.
- I rusningstid går 30 tunnelbanetåg åt varje håll över Skanstullsbron mellan stationerna Skanstull och Gullmarsplan, Tb1.
Om tunnelbanetågen istället skulle ersättas med buss skulle det behövas ca 450 bussar, vilket blir en buss var 8:e sekund. Om ovanstående istället skulle ersättas med bilar skulle det behövas 33 körfält bredvid varandra i vardera riktningen.1995 blev ovanstående exempel faktiskt verklighet när tunnelbanan blev avstängd p.g.a.
- En brand. De som kom för sent till jobbet då inser snabbt vikten av tunnelbanan.
- Redan i början av 1900-talet hade diskussioner förts i Stockholms kommunfullmäktige om byggande av en tunnelbana men det var först 1941 som beslutet togs att tunnelbanan skulle börja byggas.
- Beslutet kom dock först efter en lång och ganska upprörd debatt.
En del dramatik förekom under planeringsstadiet efter beslutet 1941. I slutet av 1944 blev nämligen en utredning klar. Denna visade att befolkningen i Stockholm ökade snabbt och att tunnelbanan därför skulle behöva en större kapacitet. I all hast två nya mycket avgörande beslut för att öka kapaciteten:
Sträckan T-Centralen – Slussen skulle byggas 4-spårig istället för 2-spårig.
Stationernas längd skulle ökas från 6 vagnar (ca 100 m) till 8 vagnar (ca 145 m). Detta medförde att två planerade stationer på innerstadssträckan Fridhemsplan – T-Centralen togs bort från planerna.
Eftersom Stockholms tunnelbana är en så stor trafikapparat händer det naturligtvis att fel uppstår och att folk skadas. Ett vanligt fel är att tågens dörrar inte vill öppna eller stänga sig. Det händer tyvärr även att människor omkommer. Det kan vara uteliggare som är lite runda om benen och blir påkörda av tunnelbanetågen eller folk som vill ta självmord genom att kasta sig framför ett tunnelbanetåg.
Den senaste allvarligare branden inträffade natten till den 26 januari 1995 då det brann i en kabel vid station Skanstull, Branden orsakades av att vatten från högtrycksrengöring av tunnlarna hade kommit i kontakt med en kabel så att det blev kortslutning. Första gången det brann i Stockholms tunnelbana var 1953 då det var en kortslutning under en vagn.
: Stockholms tunnelbana
Visa hela svaret
Contents
Vilket land var först med tunnelbana?
Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öppnade år 1863 och efter bara några månader hade “the tube” 26 000 resenärer om dagen. Londons tunnelbanan har fått så modell för alla efterföljare i världens metropoler. – Metropolitanlinjen i London gick strax under gatuplanet och vagnarna drogs av ånglok, men kom med tiden att elektrifieras.
Den svarade på ett allt större transportbehov i världsmetropolen London. Redan på 1830-talet kom de första förslagen på en underjordisk järnväg, men det dröjde fram till 1850-talet innan några seriösa förslag planerades. Och 1855 beslutade det brittiska parlamentet att en underjordisk järnväg skulle byggas mellan Paddington Station och Farringdon Street som skulle gå via King’s Cross med namnet Metropolitan Railway.
I veckans sommarspecial lyssnar vi på Amanda Svenssons kortbok Tunnelbanan i London från bokserien Karavan Stadsguider, Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se, Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.
Visa hela svaret
Varför byggde man tunnelbanan?
Sveriges första tunnelbana Byggnadsverk Uppdaterad 20 sep 2022 Av och Stockholms tunnelbana har tre linjer och 100 stationer. Men allt började med en tunnel på Söder. År 1930 rullade så många spårvagnar i Stockholm att det var trångt på gatorna. Särskilt trångt var det på Södermalm, där bland annat spårvagnarna mot Skarpnäck och Örby utgick från Slussen.
För att lätta på trängseln beslutades att gräva ner dessa linjer under marken. Eftersom tunneln skulle trafikeras av spårvagnar fick den elledningar i taket. Under bygget hade tunneln inget namn, men kallades för “tunnelbanan”, vilket uppenbarligen fastande. Det officiella namnet blev sen Katarinatunneln, ofta kallad Södertunneln.
Tunnelbanan invigdes 1933 och innefattade spårvagnslinjernas tre nordligaste stationer – Ringvägen, Södra Bantorget och slutstationen Slussen. Slussen hamnade under bar himmel just utanför tunnelns öppning. Katarinatunneln och stationerna finns kvar än idag, och utgör en del av tunnelbanans gröna linje. 
Från nuvarande Skanstull till Medborgarplatsen byggdes tunnelbanan genom att gräva upp och fylla igen Götgatan – en metod som kallas “cut-and-cover”. Bilden är tagen norrut 1932 vid korsningen Götgatan-Bondegatan. 
Butiksägarna ansåg sig förlora kunder när Götgatan blev ett öppet hål. 
Vid nuvarande Medborgarplatsen övergick det öppna schaktet till en tunnel genom Katarinaberget mot Slussen. Bild tagen norrut 1932. 
Tunneln grävdes från båda sidor. Den 1 december 1932 möttes man. 
Kommunfullmäktige och borgarråd premiärpromenerar genom tunneln. Det återstår en del sprängarbete. 
Övningskörning 1933. Den maximala hastigheten i Katarinatunneln var 60 km/h. Konceptet att köra spårvagn i tunnel kallas “premetro” och används när bara en del av linjen kan särskiljas från annan trafik. 
Schaktet för tunnelbanestationen Ringvägen år 1932. Perrongen kom att ligga fem meter under ytan. 
Ringvägen 1933, fotad norrut. Vid perrongen står spårvagnen mot Skarpnäck. På perrongen en Pressbyrån-kiosk. 
Skanstull idag, fotad norrut. Tunnelbanan mot Skarpnäck kommer om två minuter. Uppgången mot Allhelgonagatan öppnade 1957. 
Stationen Södra Bantorget byggs. Fotad söderut 1932. Södra Bantorget 1933, fotad norrut. Medborgarplatsen idag, fotad norrut. Uppgången mot Björns trädgård öppnade 1995. Slussen 1934, fotad norrut. Nere i bild vänder tunnelbanan. Ovanför vänder spårvagnar från sydvästra stan.
Visa hela svaret
När kom blå linjen?
Den blå linjen är 25,5 km lång och går mellan stationerna Kungsträdgården och Akalla/Hjulsta. Linjen invigdes 1975. På många ställen i Stockholms tunnelbana har man valt att visa bergets rätta ansikte, så kallade grottstationer. Sådana stationer finns inte någon annanstans i världen. 
Station T-Centralen på blå linjen, är formgiven av Per Olof Ultvedt (1935 – 2006). Han var en svensk skulptör, målare, tecknare, grafiker och filmkonstnär. Per Olof Ultvedt är mest känd för sina mekaniska skulpturer.1966 var han bland annat med och skapade den omtalade konstinstallationen Hon – en katedral. Bildtext: Per Olof Ultvedt. Foto: Jonn Leffmann
Visa hela svaret
När byggdes Slussen tunnelbana?
Under mer än 350 år har Slussen omvandlats. Redan 1642 byggdes första slussen på initiativ av Drottning Kristina. Sedan dess har slussen byggts om vart 100:e år. Nu byggs den femte slussen. Skillnaden den här gången är att det kommer att bli den i särklass mest genomarbetade lösningen.
Det är drygt 80 år sedan Slussen byggdes om senast. Den var utsliten och behövde rivas och byggas upp från grunden. Samtidigt ska området anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare. Avrinningen för Mälaren är idag för liten och det finns risk för översvämningar, vilket bland annat hotar dricksvattnet. Slussen är en viktig knutpunkt för många och behöver anpassas till den ökade befolkningsmängden. I snitt växer Stockholms län med två fullsatta bussar per dag. En med de som föds här och en med de som flyttar hit.
Vilken är världens största tunnelbana?
Historia – Tunnelvagn (), Högertrafik tillämpas. Strålkastarna lyser även bakåt. Den första tunnelbanan är the i, numera del av tunnelbanelinjen, invigd 10 januari 1863 och ursprungligen en underjordisk gren från det omgivande järnvägsnätet. Länge användes lätt modifierade traditionella ångloksdragna tåg på Metropolitan Line.
Elektriska lok för tunneltåg introducerades först på öppnad 1890, vilket förbättrade tunnelmiljön avsevärt. Det var dock en underjordiskt borrad järnvägslinje som integrerades med tunnelbanan först 1933 och utgör idag den södra delen av tunnelbanelinjen, Världens första separata tunnelbanesystem (utan spårförbindelse med järnvägar i närheten) var lilla i som öppnades 1875.
Den är egentligen en eftersom tågen drivs av en vajer, vilket gjord att man kom ifrån rökproblemen i tunneln (ångmaskinen kunde placeras utanför). Tünel är fortfarande i drift och saknar fortfarande spårförbindelse med något av de fyra andra tunnelbanesystem som finns i,
- Den första tunnelbanan med de för tunnelbanor typiska självdrivande elektriska tunnelvagnarna var som öppnade 1896.
- Eftersom tekniken med elektriska tåg nu var etablerad öppnades därefter i rask takt flera tunnelbanor i västerländska storstäder: (1900), (1902), (1904) och så vidare.
- Sedan blev det svagare tempo på grund av första världskriget.
Under mellankrigstiden började de idag stora systemen i (1927) och (1935) att byggas ut. Efter andra världskriget har tunnelbanan spridits över hela världen. Under 1960-talet påbörjades en stark tillväxt i, först i och senare i länder som och samt, Under 1970-talet inleddes också dåvarande Sovjetunionens storsatsning på nya tunnelbanesystem och i Sydamerika fick bland annat (1974), (1975) och (1983) tunnelbanor.
- I Sovjetunionen och de sovjetinspirerade kommunistiska diktaturstaterna fick tunnelbanan ofta stor symbolisk betydelse med stora satsningar på utsmyckningar.
- Ett extremt exempel är i, som är utsmyckad med konstverk i rent och har ett avancerat musiksystem på stationerna och ombord, men en ringa trafik.
I satsade man istället på en snabb utbyggnad och tillhör idag världens längsta, men den allra snabbaste utbyggnaden har skett i kinesiska städer som och, Det svenska begreppet tunnelbana härstammar från Tunnelbanan som var begreppet på den del av i som från år 1933 gick under jorden mellan och,
Tunnelbanan i Stockholm hade egentligen inte så mycket gemensamt med spårvägen i övrigt eftersom sträckan tillsammans med flera andra ytsträckor i, liksom flera andra europeiska städer, var byggd som så kallad, alltså byggd för att på så sikt fungera som en framtida fullskalig tunnelbana (i begreppets nuvarande betydelse).
Tågen fortsatte inte heller in på innerstadens gatunät. Trafiken bedrevs dock med spårvagn före 1 oktober 1950, då tunnelbanan konverterades för trafik med längre tåg, högre plattformar och strömskena. är hittills enda tunnelbana, godkänd som tunnelbana för trafik enligt lagen om tunnelbanor och spårvägar.
Visa hela svaret
När kom tunnelbanan i Sverige?
Stockholms tunnelbana
Stockholms tunnelbana invigdes den 1 oktober 1950 i och med att sträckan Slussen – Hökarängen öppnades för trafik. Tunnelbanesystemet har sedan förlängts 29 gånger. Vid några tillfällen har dock flera sträckor öppnats samma dag. Alla dessa förlängningar finns under, En stor förlängning var öppnandet av sträckan Hötorget – Vällingby 1952. År 1957 knöts de tidigare banorna ihop till Tub 1 genom att sträckan Slussen – Hötorget öppnades för trafik. Tub 1:s delar blev i stort sett klara under åren 1950 till 1960. Därefter har dock två förlängningar gjorts: Farsta – Farsta strand (1971) och Bagarmossen – Skarpnäck (1994) Våren 1964 invigdes Tub 2 på sträckorna T-Centralen – Fruängen/Örnsberg. Denna bana har byggts ut i flera etapper under åren 1964-1978. Tb3 invigdes 1975 på sträckan T-Centralen – Hjulsta. Sedan dess har Tub 3 fått en ny gren till Akalla och förlängts till Kungsträdgården.1985 invigdes en ny gren mellan Västra Skogen och Rissne, vilket är Tub 3 sista utbyggnad.
Anledningen till att en tunnelbana började byggas i Stockholm var att trängseln på Stockholms gator hade börjat bli ett allt större problem under 1900-talets första hälft. Någonting måste göras. Bilar, bussar och spårvagnar konkurrerade starkt om gatuutrymmet.
- Räddningen ur detta hotande kaos var tunnelbanan.
- Stockholms politiker inspirerades också av att storstäder som London, Paris och New York där det redan byggts tunnelbanor.
- Att det behövs en tunnelbana är inte så svårt att förstå efter följande exempel.
- I rusningstid går 30 tunnelbanetåg åt varje håll över Skanstullsbron mellan stationerna Skanstull och Gullmarsplan, Tb1.
Om tunnelbanetågen istället skulle ersättas med buss skulle det behövas ca 450 bussar, vilket blir en buss var 8:e sekund. Om ovanstående istället skulle ersättas med bilar skulle det behövas 33 körfält bredvid varandra i vardera riktningen.1995 blev ovanstående exempel faktiskt verklighet när tunnelbanan blev avstängd p.g.a.
- En brand. De som kom för sent till jobbet då inser snabbt vikten av tunnelbanan.
- Redan i början av 1900-talet hade diskussioner förts i Stockholms kommunfullmäktige om byggande av en tunnelbana men det var först 1941 som beslutet togs att tunnelbanan skulle börja byggas.
- Beslutet kom dock först efter en lång och ganska upprörd debatt.
En del dramatik förekom under planeringsstadiet efter beslutet 1941. I slutet av 1944 blev nämligen en utredning klar. Denna visade att befolkningen i Stockholm ökade snabbt och att tunnelbanan därför skulle behöva en större kapacitet. I all hast två nya mycket avgörande beslut för att öka kapaciteten:
Sträckan T-Centralen – Slussen skulle byggas 4-spårig istället för 2-spårig.
Stationernas längd skulle ökas från 6 vagnar (ca 100 m) till 8 vagnar (ca 145 m). Detta medförde att två planerade stationer på innerstadssträckan Fridhemsplan – T-Centralen togs bort från planerna.
Eftersom Stockholms tunnelbana är en så stor trafikapparat händer det naturligtvis att fel uppstår och att folk skadas. Ett vanligt fel är att tågens dörrar inte vill öppna eller stänga sig. Det händer tyvärr även att människor omkommer. Det kan vara uteliggare som är lite runda om benen och blir påkörda av tunnelbanetågen eller folk som vill ta självmord genom att kasta sig framför ett tunnelbanetåg.
Den senaste allvarligare branden inträffade natten till den 26 januari 1995 då det brann i en kabel vid station Skanstull, Branden orsakades av att vatten från högtrycksrengöring av tunnlarna hade kommit i kontakt med en kabel så att det blev kortslutning. Första gången det brann i Stockholms tunnelbana var 1953 då det var en kortslutning under en vagn.
: Stockholms tunnelbana
Visa hela svaret
När åker första tunnelbanan?
Stockholms tunnelbana
| Allmänt | |
|---|---|
| Antal passagerare | 462 miljoner/år, 1 266 000/dag |
| Organisation | |
| Invigd | 1 oktober 1950 |
| Ägare | Region Stockholm |
Har Göteborg tunnelbana?
Västlänken är en cirka 6 km lång tågtunnel under centrala Göteborg. Tre nya stationer byggs längs den nya sträckningen: Centralstationen: Göteborgs Haga och Korsvägen. Tunneln kommer att trafikeras av regional- och pendeltåg.
Visa hela svaret
När byggdes gröna linjen?
Litteraturtips Författare: Harlén, Hans (f.1933). Stockholms stadsbibliotek Den första delen av tunnelbanans nuvarande gröna linje invigdes så tidigt som 1933, men då bara med stationerna Slussen, Södra bantorget och Ringvägen. Det skulle ta ytterligare några år innan det blev en tunnelbana på riktigt.1950 invigdes sträckan Slussen – Hökarängen.
Den här boken innehåller information om planeringen och genomförandet av tunnelbanan samt de tre gröna linjerna 17, 18, 19 och stationerna. Ett stort bildmaterial illustrerar, med foton på bland annat tåg, stationer, konst, resenärer, biljetter och reklam.48 sidor. Ange titel, författare, utgivningsår och bokförlag om du vill göra en källhänvisning till boken.
Om du vill använda Stockholmskällans beskrivning av ett litteraturtips som källa ska du skriva ut länken i webbläsarens adressfält och datumet du var inne på sidan. Exempel: Hämtad från Stockholmskällan. http://stockholmskallan.stockholm.se/post/31292 Hämtad 2020-02-16
Visa hela svaret
Hur djupt är vattnet vid Slussen?
Södertälje Kanal omfattar farleden mellan Saltsjön och Mälaren från latituden 59° 10,90´N till latituden 59° 13,55´N. Kanalen indelas i följande delsträckor (angivna söderifrån): Södra kanalen, Slussen, Norra kanalen, Linaviken och Linasundet. Slussmästare 0771-630 655, VHF K14, 68 På sjökort 6181 finns en special över kanalen i skala 1:12500.
- Sjökort 6181 innehåller också annan viktig information, t.ex.
- Radiorapportering, betydelsen av kanal- och brosignaler, m.m.
- För kommunikation med Slussen ska yrkestrafiken använda VHF-kanal 68.
- Fritidsbåtar ska använda kanal 14 vid behov av VHF-kontakt med Slussen och Mälarbron.
- Sjöfarten genom Södertälje kanal regleras i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjötrafiken på Södertälje kanal ( TSFS 2019:96 ).
Maximala fartygsstorlekar som kan passera kanalen framgår av föreskriften samt i förkortad version i länk nedan. Hamn I kanalområdet finns ingen hamn. Dock finns en kaj med ca 8 m vattendjup (Badhusbryggan) ca 0,2 M sydsydost om slussen. Ytterligare en kaj (Mälarhamnskajen) finns 0,7 M nordväst om slussen.
Vattendjupet vid den södra delen av kajen är 5,0 – 5,9 m. Maximalt djupgående Det maximala djupgåendet i Södertälje kanal delas upp i två avsnitt. Ena sträckan är Södra kanalen – slussen den andra delen slussen – Linasundet. För maximala djupgåenden vid olika vattenstånd se länk till dokument i högerspalten.
Vattendjup Södertälje kanal är en schaktad och sprängd farled med ett vattendjup av 7,6 – 8,4 m. Farled Segelfri höjd 26 m, med stängda broar, från Södra Kanalens mynning i Igelstaviken upp till slussen. Med öppna broar i Södra Kanalen är den segelfria höjden från Södertälje Sydhamn genom Södra Kanalen fram till slussen 39,9 m.
- För information om öppningstider klicka här! Segelfri höjd är 13,8 m från Slussen till Björkfjärden.
- Fritidsbåtar kan passera i en i särskilt markerad del av brospannet där fri höjd är 15 m, vid medelvattenstånd.
- Vid öppning av Mälarbron ökas den segelfria höjden till 39,9 m.
- Mälarbron – spärrtider Mälarbron får inte öppnas vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan kl.07.30-08.30 och 16.00-18.00.
Spärrtiderna gäller även skärtorsdagen, valborgsmässoafton och allhelgonaafton. Turordning vid slussning samt öppningsrutiner Mälarbron Klicka på länken nedan för att läsa om turordning vid slussning samt öppningsrutiner för Mälarbron. Mörkerrestriktioner Inga generella restriktioner.
- Dock kan lotsområdeschefen besluta att ett fartyg, pråm eller annan specialtransport endast får passera kanalen i dagsljus.
- Se länk här Vindrestriktioner Inga utfärdade vindrestriktioner Siktrestriktioner Då sikten understiger 600 m stängs kanalen för alla fartyg (utom fritidsfartyg) med lots ombord.
Se länk nedan. Övriga fartyg rekommenderas att följa restriktionen. Siktmätare finns placerade mitt i Södra kanalen (E4-bron) och i Linasundets Södra del (Linasundet). Mätdata är tillgängliga via Sjöfartsverkets ViVa-system. Ankarplatser 0,50 M sydsydost om Halls Holmes fyr (Saltsjön) 5,1 M nordnordväst om Slussen vid Bornhuvud (Mälaren) Södertälje sluss Slusskammaren är 135,00 m lång och 19,60 m bred.
Fartyg med en längd upp till 70 m: minst ett förspring och ett akterspring Fartyg med en längd mellan 70 och 100 m: minst en förända, ett förspring och en akterända. Fartyg med en längd överstigande 100 m eller en bredd överstigande 18 m: minst en förända, ett förspring, ett akterspring och en akterända.
Hur mycket kostar nya Slussen?
Nya Slussen blir 3,5 miljarder kronor dyrare att bygga enligt ny prognos. Byggkostnaden beräknas nu till 15,8 miljarder kronor, repporterar SvD.
Visa hela svaret
Vad byggs mellan Slussen och Gamla stan?
Uppslagsordet “Nya Slussen” leder hit. För den färdiga trafikplatsen, se Slussen, Projekt Slussen är Stockholms stads namn på dess projekt att riva den gamla Slussen och bygga en ny trafikplats och båtsluss i Slussenområdet mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm, I projektet ingår även en ny reglering av Mälarens vattennivåer för att förhindra framtida översvämningar.
- Ytor för biltrafik kommer att minskas medan trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister ska förbättras avsevärt.
- För den övergripande utformningen av den nya trafikplatsen står arkitektfirmorna Foster+Partners och Berg Arkitektkontor,
- Själva trafiklösningen baseras på det vinnande bidraget kallat Strömmar i en arkitekttävling anordnad av staden år 2004.
Strömmar, senare omdöpt till Nya Slussen var framtaget av Nyréns Arkitektkontor, Tyréns och ELU konsult, Byggstarten för den nya anläggningen skedde 2016 efter flera fördröjningar under den långvariga planprocessen. Enligt stadens prognos i maj 2020 uppgår projektets totala investeringsutgift till 15,8 miljarder kronor.
I summan ingår trafiklösningen med underliggande lokaler, två avtappningskanaler för Mälarens vatten, själva båtslussen och en ny bussterminal i Katarinaberget, Staden räknar även med 4,3 miljarder kronor i investeringsinkomster, bestående främst av medfinansiering från Region Stockholm, staten och EU samt intäkter från försäljning av mark för kommersiellt ändamål både ovan och under jord.
För att kunna genomföra bygget upphandlar Stockholms stad under projekttiden omkring 25 större delentreprenader; huvuddelen av byggarbetena ska vara avslutade i slutet av år 2025.
Visa hela svaret
Finns tunnelbana i Norge?
Oslos tunnelbana (T-banen) är en tunnelbana i Oslo, Norge. Den är landets enda i sitt slag och drivs av Sporveien T-banen, ett dotterbolag till Sporveien Oslo, på uppdrag av Ruter.
Visa hela svaret
Finns det tunnelbana i Danmark?
Dela Den 29 september invigs metrons Cityring i Köpenhamn. I 8 år har utbyggnationen av tunnelbanenätet i Köpenhamn pågått och med 17 nya stationer kan man nu ta sig runt hela staden under jord. Köpenhamns metro Fotograf: Büro Jantzen / Metroselskabet Med öppnandet av metrons nya Cityring kan man nu snabbt kan ta sig direkt ned i Köpenhamns tunnelbanenät när man ankommer till Københamns Hovedbanegård. Därifrån kan man ta sig till Østerbro, Nørrebro, Vesterbro och Frederiksberg.
- Nya knutpunkter för metron blir Frederiksbergs Station och Kongens Nytorv.
- I och med öppnandet av Cityringen kommer Köpenhamns metro ha 39 stationer.
- Alla stationer på den nya Cityringen ligger under jord och den sammanlagda längden av den nya tunneln är 15,5 km.
- Byggarbetet med Cityringen är det största byggprojektet i Köpenhamn sedan Christian IV byggde Christianshavn på 1600-talet.
Köpenhamns metro invigdes i oktober 2002 med sträckan Nørreport-Vestamager. Tågen är förarlösa och varje tågsätt består av tre vagnar och rymmer upp till 300 personer. Samtliga tunnelstationer använder dubbla dörrar, det vill säga en dörr på tåget och en på stationen.
Visa hela svaret
Vilka städer i Europa har tunnelbana?
Europa (inklusive Kaukasus)
| Tunnelbana | Längd i km | Invigningsår |
|---|---|---|
| Kharkovs tunnelbana | 35,6 | 1975 |
| Helsingfors metro | 35 | 1982 |
| Budapests tunnelbana | 33 | 1896 |
| Bryssels tunnelbana | 32,2/12* | 1976/1969* |
När tog MTR över tunnelbanan?
MTR Nordic Group – MTR Den 2 november 2009 tog MTR över driften av Stockholms tunnelbana på uppdrag av SL. Vi har sedan dess breddat verksamheten till att totalt omfatta sex bolag och är idag närmare 6 000 medarbetare. Under resan har MTR arbetat fokuserat med att förnya upplevelsen av tågbranschen och visat att vi är en långsiktig partner med hög leveransprecision. 
I MTR:s regi har tunnelbanan och pendeltågen i Stockholm förbättrat punktligheten rejält till rekordhöga nivåer med allt bättre service och nöjdare resenärer och MTRX har sedan flera år den punktligaste trafiken mellan Stockholm och Göteborg i jämförelse med tåg och flyg på samma sträcka.
De har även sedan 2016 utsetts till att ha Sveriges nöjdaste kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex och är korade till det tredje mest innovativa bolaget i Sverige enligt Svenskt Innovationsindex. För att lyckas krävs ett strukturerat arbete inom hela verksamheten, god samverkan med externa parter, robust trafikplanering och ett stabilt fordonsunderhåll, samt engagerade kollegor som varje dag, året om bidrar i förbättringsarbetet.
Senast uppdaterad: 2022-08-02 : MTR Nordic Group – MTR
Visa hela svaret
Vilka länder har tunnelbana?
Europa (inklusive Kaukasus)
| Tunnelbana | Längd i km | Land |
|---|---|---|
| Münchens tunnelbana | 85 | Tyskland |
| Newcastles tunnelbana | 76,5 | Storbritannien |
| Milanos tunnelbana | 100 | Italien |
| Wiens tunnelbana | 66,5 | Österrike |
Finns tunnelbana i Norge?
Oslos tunnelbana (T-banen) är en tunnelbana i Oslo, Norge. Den är landets enda i sitt slag och drivs av Sporveien T-banen, ett dotterbolag till Sporveien Oslo, på uppdrag av Ruter.
Visa hela svaret
Finns det tunnelbana i Finland?
Metrotrafik Metrolinjen sträcker sig från Mattby i Esbo till de östra stadsdelarna i Helsingfors. Metron har 25 stationer. Metron trafikerar från måndag till lördag kl.5.30–23.30 och söndagar kl.6.30–23.30. Metron trafikerar två linjer: Mattby–Nordsjö och Hagalund–Mellungsbacka.
Under rusningstider är turintervallet på det gemensamma avsnittet mellan Hagalund och Östra centrum 2,5 minuter. Mellan Mattby och Nordsjö är restiden 39 minuter och mellan Hagalund och Mellungsbacka 34 minuter. Metrolinjen förlängdes från Gräsviken till Mattby i november 2017. Tack vare förlängningen finns det nu åtta nya stationer på metrolinjen.
Metrotrafiken planeras och beställs av Helsingforsregionens trafik (HRT). Ansvarig för trafikeringen av metron och för underhållet av vagnarna är Helsingfors stads trafikverk (HST). Resa med metro, kolla på 18.11.2020 16:29 : Metrotrafik
Visa hela svaret
Vilken tunnelbana har flest resenärer i världen?
Städer med tunnelbanesystem Moskvas tunnelbana är den mest trafikerade i Europa och är känd för sina djupa, vackert inredda stationer. New Yorks tunnelbana är den mest trafikerade tunnelbanan i Amerika och har fler stationer än någon annan, med 472 stationer. Paris tunnelbana är det mest trafikerade systemet i EU och är världens mest trafikerade gummihjulsburna tunnelbana. Mexico Citys tunnelbana är det mest trafikerade tunnelbanesystemet i Latinamerika, och är känd för sin arkeologi och symboler i stationerna. Londons tunnelbana, populärt kallad “the Tube”, är det äldsta systemet i världen, verksamt sedan 1863. Detta är en lista över tunnelbanesystem efter antal passagerare per år.
- Pekings tunnelbana 3 660 miljoner (2016)
- Seouls tunnelbana (Linje 1-9) 2 661 miljoner (2014)
- Shanghais tunnelbana 2 500 miljoner (2013)
- Moskvas tunnelbana 2 451 miljoner (2014)
- Tokyos tunnelbana 2 351 miljoner (2012)
- Guangzhous tunnelbana 2 054 miljoner (2013)
- New Yorks tunnelbana 1 763 miljoner (2015)
- Hong Kongs tunnelbana 1 716 miljoner (2016)
- Mexico Citys tunnelbana 1 624 miljoner (2015)
- Paris tunnelbana 1 520 miljoner (2015)
- Londons tunnelbana 1 229 miljoner (2012)
- Osakas tunnelbana 842 miljoner (2013)
- Kairos tunnelbana 837 miljoner (2011)
- Sankt Petersburgs tunnelbana 759 miljoner (2013)
- São Paulos tunnelbana 754 miljoner (2013)
- MRT Singapore 744,8 miljoner (2010)
- Santiagos tunnelbana 621 miljoner (2010)
- Prags tunnelbana 589,2 miljoner (2012)
- Madrids tunnelbana 558 miljoner (2013)
- Berlins tunnelbana 534,5 miljoner (2015)
- Caracas tunnelbana 510,2 miljoner (2008)
- Taipeis tunnelbana 505,4 miljoner (2010)
- Kievs tunnelbana 502,8 miljoner (2009)
- Teherans tunnelbana 459,1 miljoner (2008)
- Wiens tunnelbana 428,8 miljoner (2013)
- Nagoyas tunnelbana 427 miljoner (2008)
- Buenos Aires tunnelbana 409,8 miljoner (2008)
- Atens tunnelbana 388 miljoner (2009)
- Delhis tunnelbana 278 miljoner (269 dagar under 2009-2010)
- Barcelonas tunnelbana 381,2 miljoner (2010)
- Münchens tunnelbana 360 miljoner (2010)
- Roms tunnelbana 331 miljoner (2008)
- Stockholms tunnelbana 320 miljoner (2012)
- Milanos tunnelbana 318 miljoner (2006)
- Torontos tunnelbana 304 miljoner (2009)
- Budapests tunnelbana 297 miljoner (2008)
- Montréals tunnelbana 296,3 miljoner (2010)
- Charkivs tunnelbana 278 miljoner (2007)
- Pusans tunnelbana 274,8 miljoner (2010)
- Minsks tunnelbana 262 miljoner (2007)
- Lyons tunnelbana 250 miljoner (2008)
- Bukarests tunnelbana 219 miljoner (2007)
- Washingtons tunnelbana 217,2 miljoner (2010)
- Nanjings tunnelbana 214 miljoner (2010)
- Sapporos tunnelbana 210 miljoner (2006)
- Bakus tunnelbana 206,1 miljoner (2009)
- Chicagos tunnelbana 203 miljoner (2009)
- Manilas tunnelbana 196,6 miljoner (2008)
- Hamburgs tunnelbana 194,9 miljoner (2009)
- Lissabons tunnelbana 177 miljoner (2009)
- Calcuttas tunnelbana 173 miljoner (2009)
- Yokohamas tunnelbana 164 miljoner (2007)
- Medellíns tunnelbana 155 miljoner (2008)
- Rio de Janeiros tunnelbana 154 miljoner (2009)
- Bostons tunnelbana 145 miljoner (2007)
- Warszawas tunnelbana 140,2 miljoner (2010)
- Chongqings monorail 140 miljoner (2009)
- Shenzhens tunnelbana 138 miljoner (2009)
- Bryssels tunnelbana 136 miljoner (2006)
- Bangkoks tunnelbana 136 miljoner (2009)
- Kyotos tunnelbana 125,5 miljoner (2008)
- Nürnbergs tunnelbana 122,5 miljoner (2009)
- Kobes tunnelbana 121 miljoner (2008)
- Vancouver SkyTrain 117,4 miljoner (2010)
- Ankaras tunnelbana 113,2 miljoner (2007)
- Frankfurts tunnelbana 112,1 miljoner (2008)
- Tianjins tunnelbana 111 miljoner (2012)
- Daegus tunnelbana 110 miljoner (2008)
- RapidKL Light Rail Transit, Kuala Lumpur 109,2 miljoner (2008)
- Fukuokas tunnelbana 108 miljoner (2004)
- Amsterdams tunnelbana 107,7 miljoner (2009)
- Bay Area Rapid Transit 101,7 miljoner (2007)
- Lilles tunnelbana 95,8 miljoner (2009)
- SEPTA, Philadelphia 92,4 miljoner (2009)
- Tbilisis tunnelbana 91,8 miljoner (2007)
- Monterreys tunnelbana 88,3 miljoner (2008)
- Rotterdams tunnelbana 87,1 miljoner (2008)
- Bilbaos tunnelbana 87,0 miljoner (2009)
- Metropolitan Atlanta Rapid Transit Authority 79,1 miljoner (2009)
- Santo Domingos tunnelbana 73 miljoner (2009)
- Port Authority Trans-Hudson, Newark – New York 72,4 miljoner (2008)
- Incheons tunnelbana 73 miljoner (2008)
- Oslos tunnelbana 73 miljoner (2008)
- Tasjkents tunnelbana 71 miljoner (2007)
- Novosibirsks tunnelbana 70 miljoner (2007)
- Marseilles tunnelbana 69 miljoner (2007)
- Metrovalencia 68 miljoner (2009)
- Sofias tunnelbana 65 miljoner (2009)
- Docklands Light Railway 64 miljoner (2008)
- Bangkoks tunnelbana 63,7 miljoner (2009)
- Recifes tunnelbana 59,9 miljoner (2009)
- Sendais tunnelbana 58 miljoner (2008)
- Helsingfors metro 58 miljoner (2008)
- Istanbuls tunnelbana 55,6 miljoner (2006)
- Brasílias tunnelbana 54,8 miljoner (2009)
- Köpenhamns Metro 50 miljoner (2009)
- Tyne and Wears tunnelbana 47 miljoner (2008)
- Kaohsiung MRT 46 miljoner (2010)
- Jekaterinburgs tunnelbana 46 miljoner (2007)
- Porto Alegres tunnelbana 45,3 miljoner (2007
- Los Angeles tunnelbana 45,1 miljoner (2009)
- Belo Horizontes tunnelbana 43,8 miljoner (2009)
- Rennes tunnelbana 43,8 miljoner (2007)
- Toulouses tunnelbana 42 miljoner (2004)
- Pyongyangs tunnelbana 35 miljoner (2008)
- Nizjnij Novgorods tunnelbana 33 miljoner (2007)
- Dubais tunnelbana 30 miljoner (2010)
- Izmirs tunnelbana 30 miljoner (2005
- Daejeons tunnelbana 29 miljoner (2008)
- Neapels tunnelbana 29 miljoner (2006)
- Lausannes tunnelbana 25 miljoner (2009)
- Turins tunnelbana 21,9 miljoner (2009)
- Chennais högbana 20,7 miljoner (2009)
- Hiroshimas tunnelbana 18 miljoner (2005)
- Metrorail, Miami 17,8 miljoner (2009)
- Yerevans tunnelbana 17 miljoner (2009)
- Gwangjus tunnelbana 17 miljoner (2008)
- Valparaísos tunnelbana 13,7 miljoner (2009)
- Dnipros tunnelbana 13,6 miljoner (2008)
- Sevillas tunnelbana 13,46 miljoner (2009)
- Glasgows tunnelbana 13,4 miljoner (2008)
- Metro Subway, Baltimore 13,2 miljoner (2009)
- Wuhan Metro 13,15 miljoner (2009)
- Samaras tunnelbana 12 miljoner (2007)
- Tren Urbano, San Juan 9,1 miljoner (2009)
- Kazans tunnelbana 7 miljoner (2005)
- RTA Rapid Transit, Cleveland 5,2 miljoner (2009)
- Teresinas tunnelbana 1,8 miljoner (2009)
- Palma de Mallorcas tunnelbana 1,2 miljoner (2009)
