Hur Många Dog I Trollhättan?

Skolattacken i Trollhättan var en attack som ägde rum på förmiddagen den 22 oktober 2015 på grundskolan Kronan i stadsdelen Kronogården i Trollhättan i Sverige,
Visa hela svaret

När hände Trollhättan?

Anton Lundin Pettersson gick in på Kronans skola i Trollhättan beväpnad med ett svärd den den 22 oktober 2015. Tre personer dog i attacken och gärningsmannen sköts till döds av polis. Fem år senare berättar en av eleverna som tog en bild på mördaren utan att veta att han redan gått till attack: – Vi såg blod på hans svärd, och vi trodde det var ett halloweenskämt.

• Vi fattade ingenting, säger hon till P4 Väst.
• Larmsamtalen var desperata.
• Det första ringdes in klockan 10.08 på torsdagsförmiddagen.
• Vi behöver alla poliser i världen, det är panik här”.
• Vi behöver polis och sjukvård”.
• Vi har en kille som har stuckit ner en personal här”.
• Anton Lundin Pettersson, 21, hade beväpnat sig med ett svärd och gått in på Kronans skola i Trollhättan.

Tre personer – en lärare, en elevassistent och en elev – kom aldrig hem. Det var den 22 oktober 2015 och vad polisens presstalesperson Thomas Fuxborg snabbt beskrev som “en av de värsta händelserna i svensk historia”.
Visa hela svaret

Hur många skolskjutningar i Finland?

Skolmassakern i Kauhajoki – Wikipedia Skolmassakern i Kauhajoki Polis på plats ett par timmar efter incidenten. Plats,, Datum23 september 2008 c.10:40 – c.12:30 (+3)MålSeinäjoki yrkeshögskolaAttacktyp,, mord-självmord, Vapen Dödsoffer11 (inklusive gärningsmannen)Skadade3, (1 allvarligt, 2 lindrigt) GärningsmanMatti Juhani SaariMotiv”Hat mot mänskligheten” Skolmassakern i Kauhajoki var ett skottdrama som inträffade tisdagen den 23 september 2008 på en i, i i,

Skolan var en lokal enhet tillhörande vars huvudort är, Totalt elva personer sköts till döds, bland dem gärningsmannen Matti Juhani Saari som begick självmord. Detta var tredje gången som ett skottdrama inträffat i en finländsk skola. Den första liknande händelsen inträffade 1989 vid Raumanmeriskolan i, då två personer dödades, den andra händelsen var 2007, då nio personer dödades.

Allmän påbjöds den 24 september 2008 i Finland, för offren och de anhöriga.
Visa hela svaret

Hur många Masskjutningar i Sverige?

Skjutningar i Sverige är attentat och attacker medelst skjutvapen, Vapnen som används är eldvapen, luftvapen och det som i vardagligt tal benämns som handeldvapen, Polismyndigheten beskriver en bekräftad skjutning som ett ” tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen.

1. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig.
2. Antalet konstaterade fall av dödligt våld per capita i Sverige hade en topp på 1980-talet och började åter öka efter en lägsta nivå år 2012.
3. Frekvensen av dödade genom skärande och stickande har successivt minskat, men istället har antalet skjutningar med dödlig utgång ökat till rekordnivåer under 2020-talet.

Uppklarandegraden är låg för skjutningar i kriminella miljöer, och hög för andra skjutningar. Från den 1 januari fram till augusti 2022 har det skett mer än en skjutning per dag. Dessutom har antalet dödsskjutningar blivit fler under de första 8 månaderna än föregående 12 månader året dessförinnan. Mord och dråp i Sverige per 100 000 invånare över tid. Notera att många polisanmälda misstänkta mord och dråp senare konstateras vara självmord, olyckor, med mera. Datakällor: BRÅ, SCB, Socialstyrelsens dödsorsaksregister via DN, polisen, *) Utjämnat genom löpande medelvärden över tre år.
Visa hela svaret

Vem är 15-åringen som knivhögg läraren?

Lunds tingsrätt har idag dömt en 15-årig pojke till sluten ungdomsvård för blanda annat försök till mord på en lärare vid en grundskola i Eslöv. På morgonen den 19 augusti 2021 begav sig den 15-åriga pojken maskerad och stridsklädd samt beväpnad med flera knivar och pistolliknande föremål till den grundskola där han själv var elev.

Väl inne i skolan högg han en lärare i magen med kniv. Enligt tingsrätten utdelade 15-åringen knivhugget med avsikt att döda läraren.15-åringens försvarsadvokat invände vid rättegången att 15-åringen ångrade sig efter det att han utdelat hugget och att han därför inte skulle dömas för försök till mord utan för grov misshandel.

Tingsrätten delar inte den bedömningen, utan anser att 15-åringen gjort sig skyldig till försök till mord.15-åringen döms även för nio fall av grovt olaga hot bestående av att han efter knivhugget mot läraren hotat elever och skolpersonal som befann sig på skolan med kniv och pistolliknande föremål.

Han döms också för grovt hot mot tjänsteman bestående av att han riktat ett pistolliknande föremål mot en polis. Därutöver döms han för grovt brott mot knivlagen, eftersom han vid ett tidigare tillfälle hade med sig kastknivar till skolan.15-åringen har under rättegången förklarat att han under en längre tid utvecklat ett hat mot muslimer, judar och homosexuella.

Han har berättat att han var inspirerad av terrorattacker och skolattacker samt att hans avsikt var att genomföra en attack mot skolan i Eslöv och döda ett stort antal personer i syfte att nå ut med sitt politiska budskap, men att han ångrade sig när han hade huggit läraren med kniven.
Visa hela svaret

Vem knivhögg läraren i Eslöv?

“Hans avsikt var att döda” – 17-åringen döms för tre fall av försök till mord – efter att ha knivhuggit sin lärare, en klasskamrat och försökt skada ytterligare en elev – och två grovt olaga hot till tre års ungdomsvård. – Det var klokt resonerat av tingsrätten, säger åklagare Pernilla Tallinger till TT precis efter att hon fått domen.
Visa hela svaret

Vem var killen i Eslöv?

Har skrivit manifest – Då berättar han också att han det finns ett manifest i hans hemdator där han förklarat motivet bakom attacken. På hans rum finns teckningar och budskap från vit makt-miljön. Det står saker som “remove kebab” på väggen. En mask med hakkors och texten “remove kebab” hittades på pojkens rum. Foto: Polisen Budskapet i hans manifest är starkt antiislamistiskt och han nämner inspirationskällor som till exempel Brenton Tarrant. Mannen som låg bakom moskéskjutningarna i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer dog i mars 2019. Stödanteckningar för att komma ihåg vilka salar som elever var på i högstadieskolan. Foto: Polisen Lena Nilssons första ord om saknaden efter sonen Nils Einar Grönberg Upplägget i manifestet är att dö efter fullbordat uppdrag. “Kom ihåg killar, jag försöker inte komma ur det här levande”.

• – Jag ville inte mörda någon, jag hade kunnat men jag valde att inte göra det.
• Vad tänkte du göra, frågar förhörsledaren.
• – Jag tänkte bara skada, bara skada och sen sticka tills polisen kom.

Polis på plats vid tingsrätten i Lund då rättegången mot den 15-åring som misstänks för skolattacken på Källebergsskolan i Eslöv. Foto: Johan Nilsson/TT

2. Varför ville du skada?
3. – För att få ut mina åsikter,

Attacken I Eslöv livesändes via tjänsten twitch. Enligt uppgifter från bolaget sågs sändningen av tre personer (förutom polisen och företaget själva) innan den togs ner från plattformen. Ingen av dem i Sverige. I december meddelade tingsrätten i Lund att 15-åringen döms till två år och sex månaders sluten ungdomsvård för mordförsök och flera grova olaga hot mot både lärare och elever, skriver Ett drygt halvår senare upprepas liknande skrämmande scener i Kristianstad.

1. Det är terminsstart på NTI-gymnasiet när en knivbeväpnad kille i svart coronamask anfaller i ett klassrum.
2. Han har en högtalare i handen och spelar Queens “Don´t stop me now”.
3. En elev, född 2005, skadas svårt och en lärare i 50-årsåldern skadas lindrigt.
4. En 16-årig kille grips misstänkt för mordförsök.

Det är snart klart att det finns kopplingar till 15-åringen i Eslöv. De är kompisar, “blodsbröder” och delar intressen, skriver 15-åringen ska ha invigt sin kompis i åtminstone delar av sina planer innan han skred till verket, uppger han i förhör. Precis som i Eslövsfallet har det funnits oroväckande signaler innan.

En orosanmälan var till exempel gjord till socialtjänsten på orten. Rektorn på 16-åringens högstadieskola ska ha fått veta att eleven poserat på bild med en sydstatsflagga och soft airvapen. Skolan ska i sin tur ha kontaktat 16-åringens föräldrar om detta. Föräldrarna ska därefter ha försökt begränsa pojkarnas möjligheter att ha kontakt online.

Källa: Polisens förundersökningsprotokoll : Skolattacken i Eslöv-nu börjar rättegången
Visa hela svaret

Är Trollhättan säkert?

Trygg och säker – Trollhättans stad I Trollhättan pågår ständigt ett aktivt säkerhetsarbete med flera samlade åtgärder för att ge en ökad trygghet till kommunens invånare. Du skall alltid känna dig trygg och säker i ditt hem och i ditt bostadsområde, och många insatser görs i Trollhättan för att alla invånare ska kunna känna sig trygga. Trygghet är ett av de prioriterade folkhälsomål som Folkhälsorådet arbetar för.
Visa hela svaret

Hur är det att leva i Trollhättan?

Publicerat fredag 12 maj 2017 kl 13.58 Internationella Handelshögskolan och tidskriften Fokus rankar för tolfte året hur bra det är att bo i landets 290 kommuner. Uddevalla och Trollhättan ligger bra till i årets mätning. Det som mäts är till exempel hur bra det är för gamla eller unga, hur arbetsmarknaden ser ut och in- och utflyttningen i kommunen.

• Högst upp hamnar storstadskommunerna och så har det varit sedan mätningen börjat.
• Det är en trend vi ser över hela världen och är en effekt av urbaniseringen, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping som lett studien.
• Ommun 1-93 Kommun 93-204 Kommun 205-260 Men hon påpekar att man inte mäter hur invånarna trivs.

– Vi mäter inte hur lyckliga människor är och vi kan inte säga att människor i storstäderna är lyckligare, säger Charlotta Mellander. P4 Väst träffar ungdomarna Jonna Hansson och Alma Hultén i Uddevalla. De håller inte med undersökningen som rankar Uddevalla som den 46:e bästa kommunen att bo i.

1. Det är en tråkigt och ful stad, säger Jonna Hansson och får medhåll: – Som en liten håla, fast med väldigt många människor, säger Alma Hultén Både Jonna och Alma planerar att flytta från Uddevalla för att plugga vidare – men kan tänka sig att återvända.
2. Enligt professor Charlotta Melander är det svårt för en kommunledning att klättra i rankningen, men det finns ändå en del man kan göra.

– Ligger man till exempel ganska lågt på “Bäst att vara ung” så kan man fundera på hur man skulle kunna förbättra klimatet för den gruppen, säger Charlotta Mellander. Årets placeringar (förra årets ranking inom parentes): Uddevalla 46 (61) Trollhättan 65 (82) Vänersborg 84 (84) Strömstad 130 (119) Sotenäs 133 (164) Lysekil 139 (152) Tanum 145 (151) Åmål 181 (202) Lilla Edet 201 (188) Munkedal 246 (224) Mellerud 255 (268) Färgelanda, Bengtsfors, Dals-Ed återfinns (utan inbördes ordning) i gruppen med kommuner som hamnat på plats 260-290.
Visa hela svaret

När blev det 9 årig grundskola?

En fråga som väckte mycket debatt i samhället under 1900-talets första halva var den om hur skolan skulle vara organiserad. Till stor del rörde det här sig om en krock mellan en äldre och en nyare syn på utbildning. Den äldre hade framför allt läroverken stått för, där man betonade disciplin och klassisk bildning.

1. Nya idéer inom pedagogiken kom tillsammans med den allmänna samhällsutvecklingen att innebära stora förändringar.
2. När nazism och fascism bredde ut sig över Europa stod det allt mer klart att en viktig uppgift för skolan var att säkerställa att eleverna förstod värdet av demokrati.1950 beslutade riksdagen om nio års skolplikt.

På grund av den oenighet som fanns om skolan bestämde man sig för att inte direkt övergå till något nytt. Istället drog man igång en försöksverksamhet med “enhetsskola”, vilket var vad man kallade den skolform som skulle ersätta folkskolor, realskolor, fortsättningsskolor och alla andra sorters skolor som fanns vid den tiden.

• Problemen var dock att det fanns olika åsikter om till exempel vilken typ av kunskap som skulle läras ut i skolan.
• Och kunde det fungera att alla fick samma skolgång – oavsett social bakgrund, hur duktig man var i skolan eller om man planerade att studera vidare eller inte.
• Redan innan försökstiden var över bestämde man sig för att införa den nya sortens skola, som kom att få namnet “grundskola”.

Riksdagen fattade beslut om detta 1962 och samma år kom en ny skollag och en skolstadga. Tanken med grundskolan var att alla elever skulle gå i samma sorts skola, med samma läroplan (Lgr 62). Grundskolan skulle vara uppdelad i tre stadier: lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Betygen i grundskolan följde en femgradig skala med sifferbetyg, där 1 var lägst och 5 det högsta betyget. Under de första sex åren var alla ämnen gemensamma, medan man i sjuan och åttan valde mellan olika tillvalsämnen, till exempel språk eller svårare kurs i matematik och engelska. Från början var nionde klass uppdelad på olika “linjer”, där åtta stycken var allmänna och yrkesförberedande och en till för de som skulle gå vidare till gymnasiet.

I och med den nya läroplanen som kom 1969 (Lgr 69) slopades uppdelningen i nian, och istället infördes ett högstadium som var sammanhållet för alla. Vissa tillvalsämnen fanns dock kvar, som språk, ekonomi, teknik eller konst.
Visa hela svaret

Hur var skolan på 1600 talet?

PONTUS FOLKESSON Det var bara början på ett minst sagt omfattande reformprojekt av det dåtida svenska skolväsendet. Precis som dagens riksdagsdebatter om skolors organisation med ständigt nya skolreformförslag, präglades skolpolitiken under 1600-talet likaledes av en omorganisering.

Utöver nya skolreformer kom 1600-talet också att innebära grundandet av nya skolor, en mängd nya gymnasier och flertalet nya universitet. J wårt Landh, är icke dedh ringeste, att Academien och Skolerne, ganska illa äre bestälte, förorsakandess där medh, att till Predike Embetett fåå finness, som dedh medh nytto och wäll kunna föra och förestå; Men till Regementett platt inge nyttige och instruerade.

Alltså och, att icke een godh Stadz Skrifware finness, sedan een godh Fougdte eller Skrifware å landett, och alle dhee, som anten äre mestadeelss så olärdhe, att och icke een part kunna skrifwa åå Landedh eller J Städerne Magistraten och Embeten bekläda, äre mestadeels så olärdhe, att och icke een part kunna skrifwa sitt nampn Landedh är blifwett Steril och ofruchtsampt på nyttigt Folck, att och J desse beswärlige och medelzlöse tijdher (1).

• Detta yttrande förklarar skolorganisationens kritiska läge, inte minst den brist som rådde på utbildade civila ämbetsmän.
• Uttalandet framfördes den 11 mars 1620, av kung Gustav II Adolf.
• Det var bara början på ett minst sagt omfattande reformprojekt av det dåtida svenska skolväsendet.
• Precis som dagens riksdagsdebatter om skolors organisation med ständigt nya skolreformförslag, präglades skolpolitiken under 1600-talet likaledes av en omorganisering.

Utöver nya skolreformer kom 1600-talet också att innebära grundandet av nya skolor, en mängd nya gymnasier och flertalet nya universitet. Från och med 1649 års skolordning infördes för första gången i svensk historia gemensamma riktlinjer för hela landets skolundervisning genom särskilda skolplaner. Källa: Olaus Magnus Historia om de nordiska folken, del 3. En kompetenshöjning av lärarna, ökad lärartäthet och en utvidgning av undervisningsämnena blev formellt fastställd. Skolväsendet (det vill säg förakademiska skolor från grundskola upp till gymnasium) underställdes också den så kallade Skolstaten, som innebar att staten för första gången tog ett mer organiserat ekonomiskt ansvar för lärarlöner och skolunderhåll.
Visa hela svaret

Hur var skolan på 1940 talet?

1940 års skolutredning – Den svenska skolan stod efter krigsslutet inför stora problem. Bristen på skollokaler och lärare var stor. Intresset för skolutbildning för barnen var stor i den växande medelklassen. Samtidigt dominerades de teoretiska utbildningarna av barn från bättre bemedlade familjer och barn från arbetar- och jordbrukarhem fanns i stort sett inte på läroverken.1940 års skolutredning hade tillsatts av högerledaren Gösta Bagge, ecklesiastikminister i samlingsregeringen 1940 i syfte att se över utbildningssystemet i allmänhet och i synnerhet med sikte på att öka rekryteringen till högre utbildning på landsbygden och bland grupper med lägre inkomster.

I direktiven underströks betydelsen av att skapa bättre balans mellan teoretisk och praktisk utbildning och att man borde undersöka “huru den praktiska utbildningen på skilda stadier skulle kunna utbyggas och ges nödig konkurrenskraft genom att höjas till full likvärdighet med den teoretiska”. Utredningens betänkanden var omfattande – 20 volymer på sammanlagt 4000 sidor.

Utredningens majoritet som bestod av företrädare för läroverk och universitet förordade ett bevarande av parallellskolesystemet, medan en minoritet bestående av folkskollärare och övriga tillskyndare var för en reformering av skolsystemet som de ansåg vara starkt segregerande och gynnade barn ur välsituerade familjer medan det med sitt sorteringssystem missgynnade barn ur lägre samhällsskikt.
Visa hela svaret

Hur var skolan på 1800 talet?

Folkskolan ledde till ökad skolgång – Under 1800-talet förändrades skolan dramatiskt. Det skedde dels genom att antalet barn som gick i skolan ökade kraftigt, dels genom att det uppstod nya skolformer. Den största av dessa förändringar var tillkomsten av folkskolan,

Detta var en skolform som utvecklades ur de fattigskolor och sockenskolor som startats under slutet av 1700-talet och 1800-talet och som 1842 beskrevs i en särskild folkskolestadga som beslutades av riksdagen. Enligt folkskolestadgan skulle alla församlingar i Sverige ha en lärare och egen skola där barnen skulle få lära sig läsa, skriva och räkna samt få grundläggande kunskaper i kristendom och kyrkosång.

Trots att folkskolestadgan var viktig för att fler skulle gå i skolan innebar den inga större förändringar för skolgången precis när den infördes. År 1842 gick redan ungefär hälften av alla barn i skolan, och det skulle dröja till slutet av 1800-talet innan mer än 90 procent av barnen gick i skolan.
Visa hela svaret

Wahlgren Gloop