“Det blev ett gigantiskt släktträd där jag kunde se vilka som var släkt med mördaren och hur de var släkt. Totalt blev det ett träd med mellan 600 och 700 personer”, berättar Peter Sjölund. Kuriosa, Porträtt | 16 december 2021. Fem veckor tog det för släktforskaren Peter Sjölund att lösa dubbelmordet i Linköping.
- I 16 år gäckade mördaren polisen.
- Trots ett bra DNA-spår och ett gediget utredningsarbete med 7 000 tips, 6 000 förhör och 5 000 topsade män, förblev gärningsmannen okänd.
- Jag ringde polisen i Linköping och erbjöd mina tjänster.
- Och då hade man, som första land i Europa, beslutat att använda sig av DNA-släktforskare för att se om man kunde komma närmare en lösning, säger Peter Sjölund.
Nu tar han emot på sambiblioteket i Härnösand, där han tillsammans med flera andra egenföretagare hyr in sig i en del av byggnaden på plan 4. Han är uppenbart uppsluppen. Efter det nästan osannolika genombrottet har han fått ta emot många hyllningar från kollegor runt om i Europa.
- Och hans team på sju släktforskare börjar bli varma i kläderna och har på sex månader hittat 60 okända pappor och en och annan morfar och farfar, berättar han i inledningen av intervjun.
- I början av juli berättade han om detektivarbetet i radioprogrammet Sommar i P1.
- En modern Kalle Blomkvist, som älskar att grotta ner sig i ett virrvarr av släkttrådar för att med DNA-spårets otvetydiga säkerhet, slutligen hitta rätt person bland alla träffar som indikerar släktskap.
Fick fram ett par hundra personer – Medan polisen bara tittar på 15 olika ställen i DNA-kedjan, tittar vi släktforskare på 700 000 ställen för att hitta bokstavskombinationer som matchar. En DNA-kedja innehåller 3,2 miljarder bokstäver i kombination ACGT och träffsäkerheten ökar naturligtvis med ju fler ställen man kan titta på.
Vi släktforskare kan se så mycket mer och kan hitta avlägsna släktingar. I det första steget fick polisen plocka fram en DNA-profil från mördarens DNA, som passar för släktforskning. Provet skickades till ett laboratorium i Houston i delstaten Texas, USA. Det är i USA de bästa DNA-företagen finns, och som tillåter att polisen söker i deras register.
Peter Sjölund känner ägaren till det amerikanska företaget. Och den person som tog hand om provet är svensk från Linköping och blev väldigt engagerad i fallet. Sverige var också första land utanför USA som prövade att söka en gärningsman med DNA-metoden.
- Är något av DNA lika så är man släkt.
- Och vi fick fram ett par hundra personer som på något sätt var släkt med mördaren, berättar Peter Sjölund.
- Släktband från förr Och de 20 till 25 namnen högst upp på listan verkade intressanta och han kunde avgöra att de borde vara släkt på 1700- och/eller 1800-talet.
– Utifrån hur mycket DNA som är lika går det att se hur pass nära släkt personerna är och när i tiden. Men det går inte av provresultaten säga hur de är släkt. Och där kommer släktforskaren in. Ja, nu fick Peter Sjölund göra det han är bäst på och tycker är roligast.
Det blev till att bläddra i gamla kyrkoarkiv och gå tillbaka i tiden så långt som till 1790. – Det blev ett gigantiskt släktträd där jag kunde se vilka som var släkt med mördaren och hur de var släkt. Totalt blev det ett träd med mellan 600 och 700 personer. Och så började han kartlägga trådarna och hittade kopplingar i början och mitten av 1800-talet.
Sedan var det bara att vända på steken och börja kartläggningen framåt i tiden. För där någonstans fanns mördaren bland alla barnbarns barnbarn. – Jag letade efter kandidater som var födda vid rätt tid. Kvinnan hann avge ett signalement innan hon dog. Gärningsmannen skulle vara i 20-årsåldern vid tidpunkten för dådet och vara född 1978–1985.
Största mordutredningen efter Palme Så långt i hantverket var det bara att vända igen och forska bakåt. Det är bara mördarens släktträd som i slutänden kommer att gå ihop med alla DNA-släktingar, enligt Peter Sjölund. – Namnen på listan föll bort en efter en och kvar fanns bara en familj med två bröder.
Polisen plockade in båda bröderna för förhör och båda topsades. – Då säger en av dem: Är det nu jag behöver en advokat? Den andra brodern var helt oförstående, men blev lättad när han förstod att det handlade om dubbelmordet. Han visste ju att det inte var han.
– Det fanns ingen koppling mellan offren och mördaren. De valdes slumpmässigt. Det visade sig att gärningsmannen var psykiskt sjuk och han dömdes till rättspsykiatrisk vård. Mordet i Linköping är Sveriges största mordutredning efter Palmemordet. Utredningen omfattar 40 000 dokument och som mest var 60 poliser inkopplade i fallet.
I 16 år hade de anhöriga levt i ovisshet. Men den 9 juni 2020 greps mördaren efter Peter Sjölunds insats som släktforskare. – Det var otroligt stort! Särskilt att träffa de anhöriga. Då kändes det att jag hade gjort något viktigt.
Släktforskning med DNA Det finns flera företag i USA som tar emot DNA-prov och gör en analys: Family tree, Ancestry, Myheritage och 23andme är de fyra största. Att göra ett DNA-test kostar cirka 1 000 kronor. Om man vill ha professionell hjälp med att hitta okända fäder, eller bara är nyfiken på hur släktträdet ser ut så kostar en dags forskararbete i Peter Sjölunds team 8 500 kronor plus moms. Att leta efter en okänd pappa kan ta mellan en till tre dagar om DNA-provet ger många bra träffar. I annat fall är den genomsnittliga arbetstiden två till fyra dagar. Biometriutredningen I maj 2021 avslog integritetsskyddsmyndigheten förslaget att Polis ska kunna använda DNA-släktforskning i mordutredningar. Myndigheten ansåg att det var olagligt och integritetskränkande. Sista ordet är dock inte sagt. Regeringen vill att Polis ska kunna använda biometri i brottsbekämpningen. En särskild utredare har tillsatts och ska redovisa uppdraget i februari 2023.
Contents
Vem löste dubbelmordet i Linköping?
När det fruktansvärda dubbelmordet i Linköping kunde klaras upp efter 16 långa år var det en släktforskare som stod för genombrottet. Peter Sjölund gick 200 år bakåt i tiden och byggde ett släktnät som lyckades ringa in mördaren, som greps och erkände direkt.
Visa hela svaret
Hur hittades mördaren i Linköping?
Därför ser släktforskarna mer än polisen i dna-spåren – Åsgatan, Linköping, morgonen den 19 oktober 2004. Åttaårige Mohammed Ammouri var på väg till skolan genom det lugna bostadsområdet när han attackerades av en knivbeväpnad man och brutalt höggs till döds.
Samtidigt kom den 56-åriga språkläraren Anna-Lena Svensson ut från sin port och blev vittne till vad som hände. Mördaren överföll även henne och knivhögg henne så svårt att hon avled vid ankomsten till sjukhuset. Dubbelmordet chockade Linköping och berörde hela Sverige. Polisens tekniker hittade snabbt mordvapnet som låg slängt på marken.
En stund senare hittades även en stickad mössa, som gömts i ett tidningsställ en bit från platsen. Från dessa båda föremål kunde mördarens dna säkras. Polisen hade nu gärningsmannens genetiska fingeravtryck och ett antal vittnen som berättade att mannen troligen var i 20-årsåldern. 
Efter dubbelmordet i Linköping den 19 oktober 2004 sökte polisen igenom platsen för att hitta spår efter gärningsmannen. Bild: Jeppe Gustafsson / TT-BILD Kalifornien, april 2018. Nyheten kablas ut över världen – en av USA:s värsta seriemördare har gripits.
Mannen kallas The golden state killer och härjade i Kalifornien på 1970- och 80-talen, då han begick minst 13 mord och ett 60-tal våldtäkter. Nu hade han hittats med hjälp av en helt ny metod – dna-sökning efter släktingar i kommersiella släktforskningsdatabaser, Polisen i Sverige såg snabbt möjligheterna att lösa kalla fall med dna-släktforskning och dubbelmordet i Linköping utsågs till pilotfall för att pröva metoden.
Som släktforskare hade jag länge hjälpt privatpersoner med att hitta okända fäder och att lösa andra släktgåtor med hjälp av dna. När jag fick höra att polisen ville använda de här metoderna erbjöd jag min hjälp. Jag knöts till utredningsgruppen och första steget var att sätta igång den komplicerade processen för att få fram en dna-profil som var tillräckligt omfattande för att kunna laddas upp till släktforskningsdatabaserna.
Visa hela svaret
Vem var det som sköt polisen?
Gunnar Norgren grips efter att ha mördat polismannen Ragnar Sandahl i Nyköping 1966. Sedan början av 1900-talet har 32 poliser i Sverige avlidit under tjänstgöring på grund av dödligt våld. Med undantag för ett fall från 1992, då en polis blev skjuten till döds i Stockholm, så har alla mord klarats upp.
- Alla poliser har varit män och alla mord är begångna av män.
- Merparten av gärningsmännen är personer med allvarlig psykisk sjukdomsproblematik och vanligaste vapnet är ett skjutvapen.
- Det blodigaste årtiondet var 1900–1910, då sju polismän mördades, med 1960-talet som näst blodigast då sex polismän mördades.
Ytterligare 69 poliser har dött under tjänstgöring under samma period, exempelvis i bilolyckor, men dessa listas inte här. Det finns också fall där poliser dödats då de ingripit vid pågående brott och liknande, utanför sin tjänstgöring, men dessa listas inte heller här.
| Antal polismord i Sverige per årtionde 1890–2021 | |
Vem är dubbelmördaren?
Världen Dubbelmördaren Stig Millehaugen, 53, är känd som ‘en av Norges farligaste män’. Efter en permission befinner han sig nu på rymmen och ett rikslarm har utfärdats. En man har gripits, misstänkt för medhjälp till rymningen. Även svensk polis är informerad.
Visa hela svaret
Hur mycket är sant i den osannolika mördaren?
Netflix-serien “Den osannolika mördaren” anmäls för förtal av avliden I tv-serien Den osannolika mördaren råder inga tvivel om vem som mördade Olof Palme – Skandiamannen pekas ut som gärningsmannen. Producenterna trycker på att det är en fiktiv skildring och varje avsnitt har tillfogats brasklappen att det inte är bevisat att Engström mördat Olof Palme.
- I en skriftlig kommentar till Kulturnyheterna har Netflix tidigare även sagt att serien inte gör anspråk på att lösa fallet, och att den är baserad på boken “Den osannolika mördaren” av Thomas Pettersson.
- Personen som JK-anmält serien anser dock att den förklaringen inte håller, och att Stig Engström utsatts för ett karaktärsmord, något
- “Att ett utpekande sker i skönlitteratur har aldrig utgjort ett hinder mot en fällande dom för förtal eller förtal av avliden och samma resonemang bör tillämpas på den typ av (av verkligheten “inspirerad”) fiktion som det här rör sig om”, skriver anmälaren och konstaterar även att filmmediet har en särskilt stor genomslagskraft jämfört med litteratur.
Vem är den 18 åriga mördaren i Malmö?
Bestämt sig dagen innan – Enligt domen ska mannen, redan dagen, innan bestämt sig för att utföra dådet. Offren ska ha valts ut slumpmässigt och motivet ska inte helt kunnat ha klarlagts. Han ska dock ha gjort ett flertal sökningar på skolskjutningar och massakrer natten före attacken och uttryckt frustration över att “inte passa in i dagens samhälle”.
Visa hela svaret
Kan polisen se gallrade brott?
Tio år sedan domen – I augusti 2018 fick Linda ett samtal från sin närmaste chef, som meddelade att det inte fanns något fortsatt jobb för henne på Lundens LVM-hem när vikariatet tog slut. Hon hade arbetat på Lunden sedan 2016. Motiveringen var att hon, enligt det utdrag som Sis sparat i Lindas personalakt, fanns i polisens belastningsregister.
Något som inte längre var fallet eftersom det gått mer än tio år sedan hon dömdes. Polisen gallrar sina belastnings- och misstankeregister efter tio år. –Arbetsgivaren hindrade henne från att prövas rättvist genom att de sparat alltför gamla uppgifter, säger Sekos ombudsman Roger Pettersson, som drivit Lindas fall.
–Sis borde ha begärt ett nytt utdrag, då hade de funnit att hon inte finns i något register längre, säger han.
Visa hela svaret
Får polisen provocera fram ett brott?
Får aldrig provocera fram brottslig vilja – – Det är alltså tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja, säger Isabelle Bjursten. För brottsutredande myndigheter finns en mängd regler att följa redan inför ett beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning och även regelverk för hur beslutet ska verkställas.
Visa hela svaret
Vad har Norges farligaste man gjort?
“Norges farligaste man”, dubbelmördaren Stig Millehaugen, är på rymmen. Norsk polis har utfärdat ett rikslarm och även svensk polis är informerad om rymningen.53-årige Stig Millehaugen, känd som “Norges farligaste man” är dömd till 21 års förvaring för mord. Han dömdes för att ha mördat gängledaren Mohammad “Jeddi” Javed och avtjänar sitt straff på Trondheims fängelse,
Visa hela svaret
När dog Kevin?
Fallet Kevin är ett svenskt dödsfall och efterföljande rättsutredningar, som började den 16 augusti 1998 då den fyraårige pojken Kevin Hjalmarsson hittades död i Arvika, Två bröder, då fem och sju år gamla, anklagades för brott och påstods ha erkänt mord.
Visa hela svaret
Finns det någon svensk seriemördare?
Anders Lindbäck kallas Sveriges förste seriemördare – Anders Lindbäck, 1803-1865, brukar kallas Sveriges förste kände seriemördare. Han var kyrkoherde i Silbodal, en problemtyngd skogsbygd utanför Årjäng i Värmland. Kyrkoherden hade sociala ambitioner och ett hett engagemang mot omoral, dryckenskap och allmänt ogudaktigt leverne.
För att minska de stora kostnaderna för fattigunderstöd lät kyrkoherden vid hembesök hos de mest utsatta och sjuka sockenborna förgifta det nattvardsvin han bar med sig. Han bjöd på det arsenikspetsade vinet och kort efter var personen död. Hans eller hennes umbäranden var över och församlingen befriades från underhållskostnaderna.
När verksamheten uppdagades avslöjades också att han skott sig på flera av offren. Han misstänktes för en lång rad dödliga förgiftningar och mordförsök, men rannsakningen stannade vid tre mord, vilka kunde bevisas efter att man funnit giftet i de uppgrävda kropparna. Hilda Nilsson. Foto: Polismuseet
Visa hela svaret
Vem förstörde skolan Jesper Rönndahl?
Vem mördade skolan? Den frågan ställer sig den grävande skjutjärnskomikern Jesper Rönndahl i en satirisk true crime-serie i sex delar om det påstådda mordet på den svenska skolan. Han tar hjälp av experter, rekonstruktioner och djupdykningar i gamla filmer och klipp för att ta reda på vad och vem som är skyldiga till brottet.
Visa hela svaret
Vad hände med Stig Engström?
| Stig Engström | |
| Född | Stig Folke Wilhelm Engström 26 februari 1934 Bombay (Mumbai), Brittiska Indien |
|---|---|
| Död | 26 juni 2000 (66 år) Täby, Stockholms län, Sverige |
| Begravd | Täby norra begravningsplats kartor |
| Medborgarskap | Sverige |
| Sysselsättning | Grafiker, marknadsförare, grafisk formgivare |
| Arbetsgivare | Kungliga Armétygförvaltningen (1957–1960) Skandia (1968–) |
| Politiskt parti | |
| Moderaterna | |
| Redigera Wikidata |
Stig Folke Wilhelm Engström, även känd som Skandiamannen, född 26 februari 1934 i Bombay (Mumbai), Brittiska Indien, död 26 juni 2000 i Täby, Stockholms län, var en svensk grafisk formgivare och reklamkonsulent, Han pekades den 10 juni 2020 av chefsåklagare Krister Petersson ut som misstänkt gärningsman för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
- Utredningen lades därpå ned med anledning av att den misstänkte, det vill säga Engström, var död – något som väckte stark kritik från flera håll.
- Stig Engström, som bevisligen hade varit nära platsen när skotten föll, uppgav att han hade anlänt dit omedelbart efter mordet och förhördes av polis i egenskap av vittne ett flertal gånger.
I rättegången år 1989 mot den för mordet då anklagade Christer Pettersson vittnade han i rätten om sin roll i skeendet och att han då bland annat skulle ha talat med Lisbeth Palme och lagt maken Olof i framstupa sidoläge, Engström kom senare att utpekas som möjlig gärningsman av olika skribenter och privatspanare som menade att han hade försökt dölja sin egentliga roll och förvirra utredarna genom att uppträda som vittne.
- Under Engströms livstid väckte dessa anklagelser inte någon större uppmärksamhet och tycks inte ha lett till några mer omfattande utredningsåtgärder.
- I februari 1987 avskrevs Engström av Palmeutredningen som “på platsen varande”.
- Han åtalades aldrig för mordet och dömdes inte heller för något brott med anknytning till detta.
Engström kom att kallas Skandiamannen då han arbetade i Skandiahuset på Sveavägen som reklamkonsulent på försäkringsbolaget Skandia, Skandiahuset ligger nära mordplatsen, Engström arbetade över samma kväll som mordet och lämnade arbetsplatsen enligt företagets stämplingsklocka strax innan eller kring tiden för dådet.
Visa hela svaret
Vem mördade Olof Palme serie?
En dramatisering av hur Stig Engström, mannen som påstod sig ha bevittnat det ödesdigra dådet, i själva verket kan ha kommit undan med mordet på Olof Palme. Titta så mycket du vill.
Visa hela svaret
Vad såg Palme för film?
| Bröderna Mozart | |
| Genre | komedifilm |
|---|---|
| Regissör | Suzanne Osten |
| Manusförfattare | Etienne Glaser, Suzanne Osten, Niklas Rådström |
| I större roller | Philip Zandén Loa Falkman Agneta Ekmanner Lena T. Hansson Helge Skoog |
| Kompositör | Björn J:son Lindh |
| Teknisk information | |
| Premiär | 21 februari 1986 |
| Land | Sverige |
| Språk | svenska |
| Mer information | |
| IMDb SFDb Elonet Redigera Wikidata |
Bröderna Mozart är en svensk komedifilm från 1986 i regi av Suzanne Osten, Filmen blev guldbaggebelönad 1987, och är även bekant som den film Olof Palme såg samma kväll som han mördades.
Visa hela svaret
När började man använda sig av DNA?
den 1 oktober Svar på fråga 2003/04:17 om DNA-teknik i brottsbekämpningen Justitieminister Thomas Bodström Torkild Strandberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärd för att öka möjligheterna att använda DNA-tekniken i brottsbekämpningen. DNA-analys kan användas både som ett hjälpmedel under utredning om ett brott och som bevis i rättegång.
Analysresultaten ger ofta en god hjälp i utredningsarbetet och tillmäts som regel stort värde i bevishänseende. Den som är skäligen misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse får kroppsbesiktigas, vilket bland annat innefattar sådan provtagning som behövs för att göra en DNA-analys. Analysen kan sedan användas i brottsutredningen.
För att förbättra möjligheterna att utreda brott infördes den 1 april 1999 bestämmelser som ger polisen möjlighet att föra två register som innehåller resultat från DNA-analys. Det ena är DNA-registret som innehåller uppgifter om personer som har dömts för brott.
- Det andra är spårregistret som innehåller uppgifter om DNA-analyser som gjorts under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person.
- När det gäller DNA-registret ansåg både regering och riksdag att registrering bör begränsas till brott som erfarenhetsmässigt medför risk för återfall och där DNA-tekniken har betydelse för att få fram uppgifter om att en person befunnit sig på en viss plats.
Detta ansågs framför allt vara fallet med brott mot en persons liv eller hälsa, personliga integritet eller säkerhet. När det gäller kravet på brottets svårhetsgrad ansåg regering och riksdag att det bör röra sig om brott som allmänt bedöms allvarliga.
Det kravet ansågs bli uppfyllt om brottet kan leda till mer än två års fängelse. Enligt Statens Kriminaltekniska Laboratorium finns det i dag cirka 2 500 personer i DNA-registret och det ökar med i genomsnitt 90 personer i månaden. Som Torkel Strandberg påpekar föreslog Polisdatautredningen inga ändringar i den gällande lagstiftningen.
Rikspolisstyrelsen framförde i sitt remissvar att en person borde få registreras i DNA-registret om han eller hon dömts för ett brott där fängelse ingår i straffskalan. Övriga remissinstanser hade emellertid inga synpunkter på utredningens förslag. Vi arbetar sedan en tid tillbaka med utredningens förslag och remissvaren.
Dessutom har Beredningen för rättsväsendets utveckling gjort en översyn av polisens arbetsmetoder för att förhindra, avslöja och utreda brott samt lämnat förslag som syftar till att öka effektiviteten samtidigt som rättssäkerheten stärks (SOU 2003:74). Betänkandet kommer att remitteras inom kort. I den fortsatta beredningen av dessa förslag anser jag det självklart att vi också undersöker vilka åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare förbättra möjligheterna att använda DNA-teknik i brottsbekämpningen.
När det gäller att införa nya regler om tvångsåtgärder är det dock viktigt att de inte blir ett hastverk. Det krävs alltid att vi gör en noggrann avvägning mellan intresset av effektiva brottsutredningar och skyddet för den personliga integriteten.
Visa hela svaret
Vad är Familjesökning?
Familjesökning Särskild form av sökning i polismyndighetens egna dna-register som syftar till att lista kandidater som kan vara nära släkt, förälder/barn eller helsyskon, med den person som avsatt ett dna-spår i ett grovt brott.
Visa hela svaret
