Stadsbild – Flygfoto över Växjö från cirka 1960. Växjö ligger omkring 180 meter över havet och är till större delen omgivet av sjöar. Norr om staden ligger den stora Helgasjön, i nordost Toftasjön, i sydväst Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön och centralt Växjösjön samt Trummen,
I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Linnéuniversitetet och dess Växjöcampus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse.
Fem torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget, Vattentorget och Oxtorget, Samtliga av stadens torg utom Vattentorget och Båtsmanstorget fungerar till största del som parkeringsplatser i staden. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.
Visa hela svaret
Contents
Vad heter Smålands sjöar?
Lista över Smålands större sjöar
| Namn | Yta (km²) | Höjd över havet (m) |
|---|---|---|
| Sommen | 132 | 147 |
| Unnen | 21,7 | 144 |
| Vidöstern | 44,8 | 144 |
| Vättern | 1893 | 88,5 |
Vilken sjö ligger närmast Växjö?
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Växjö kommun |
| Landskap | Småland |
| Socken | Växjö socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 56°52′05″N 14°48′37″Ö / 56.86796°N 14.81025°Ö |
| SWEREF 99 TM | 6302704, 488433 |
| Växjösjön Topografiska kartan över Växjösjön, | |
| Mått | |
| Areal | 0,772 km² |
| Höjd | 160 m ö.h. |
| Strandlinje | 4,09 km |
| Medeldjup | 3,4 m |
| Maxdjup | 6 m |
| Volym | 2 920 000 m³ |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Mörrumsåns huvudavrinningsområde (86000) |
| Utflöde | Bergundakanal |
| VattendragsID (VDRID) | 630488-143450 |
| GeoNames | 2663533 |
| Status | |
| Ekologisk status | Otillfredsställande |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem | |
| Övergödning | Ja |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver ) | Ja |
| Främmande arter | Nej |
| Källa | VISS (SE630502-143932) |
| Övrigt | |
| SjöID | 630429-143935 |
| ID vattenförekomst | SE630502-143932 |
| Vattenytans ID (VYID) | 630502-143932 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Södra Östersjön (SE4) |
| Limnisk ekoregion | Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h. |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 630690-143914 |
| Namn | Utloppet av Växjösjön |
| Areal | 8,59 km² |
| Vattenytor | 0,7594 km² |
| Sjöprocent | 8,84 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 20,47 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Bergundakanal |
| VattendragsID (VDRID) | 630488-143450 |
| Avstånd till havet | 114 km |
| Medelhöjd | 171 m ö.h. |
| Område nedströms | 630397-143936 |
| Källor |
Växjösjön är en sjö i Växjö kommun i Småland och ingår i Mörrumsåns huvudavrinningsområde. Sjön är 6 meter djup, har en yta på 0,772 kvadratkilometer och befinner sig 160 meter över havet, Sjön avvattnas av vattendraget Bergundakanal och vattnet rinner genom Södra Bergundasjön ut i Helige å,
Visa hela svaret
Har de stora sjöarna i norr?
Den här artikeln handlar om Stora sjöarna i Nordamerika. Se även Afrikas stora sjöar, Satellitbild över Stora sjöarna Stora sjöarna är en grupp om fem stora färskvattenssjöar i Nordamerika vid gränsen mellan USA och Kanada, Sjösystemet består av sjöarna Övre sjön, Michigan -, Huron -, Erie – och Ontariosjön och utgör den största samlingen färskvattensjöar i världen.
Visa hela svaret
Vilken sjö ligger nordligast i Sverige?
| Kilpisjärvi, sedd från den finska sidan. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land | Sverige Finland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun (Sverige) |
| Enontekis (Finland) | |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Karesuando socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 69°01′38″N 20°46′21″Ö / 69.02726°N 20.77240°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7668245, 730287 |
| Ylinen Kilpisjärvi Topografiska kartan över Ylinen Kilpisjärvi, | |
| Mått | |
| Areal | 23,4 km² |
| Höjd | 479 m ö.h. |
| Strandlinje | 45,6 km |
| Maxdjup | 48 m |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
| Utflöde | Kilpisjoki |
| VattendragsID (VDRID) | 765774-170212 |
| GeoNames | 605172 |
| Status | |
| Ekologisk status | Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem | |
| Försurning | Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver ) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE765824-170238) |
| Övrigt | |
| SjöID | 766407-170182 |
| ID vattenförekomst | SE765824-170238 |
| Vattenytans ID (VYID) | 766787-169833 |
| Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 767046-169764 |
| Namn | Utloppet av Ylinen Kilpisjärvi |
| Areal | 188,84 km² |
| Vattenytor | 34,18 km² |
| Sjöprocent | 18,1 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 198,41 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Kilpisjoki |
| VattendragsID (VDRID) | 765774-170212 |
| Avstånd till havet | 546 km |
| Medelhöjd | 654 m ö.h. |
| Område nedströms | 765889-170347 |
| Källor |
Kilpisjärvi ( nordsamiska : Gilbbesjávri ) är gränssjö mellan Finland och Sverige. Den ligger i sin finländska del i Enontekis kommun vid byn Kilpisjärvi i Lappland, Den svenska delen ligger i Kiruna kommun, På svensk sida vid nordöstra delen av Övre Kilpisjärvi ligger Koltaluokta, dit turistbåten M/S Malla sommartid går från byn Kilpisjärvi.
- En bit nedströms den södra delen av Nedre Kilpisjärvi ligger Kummavuopio, som länge var Sveriges nordligaste plats med fast bosatta.
- Ilpisjärvi ligger i Skanderna, den skandinaviska fjällkedjan.
- På den finska sidan ligger fjälltopparna omkring 300–550 meter och på den svenska sidan omkring 300 meter ovanför sjöns vattenyta.
Stränderna är torra, karga och steniga. Det mest kända fjället nära sjön är Saana, Kilpisjärvi är tudelad och delas av ett sund vid Salmivaara i den norra (övre) Ylinen Kilpisjärvi (nordsamiska Bajit Gilbbesjávri ) och i den södra (nedre) Alanen Kilpisjärvi eller Alajärvi ( Vuolit Gilbbesjávri eller Vuolle-Gilbbesjávri ).
- Sjön avrinner genom Könkämä – Muonio – Torne älvar till Bottenviken,
- Ilpisjärvi sammanlagda yta uppgår till 37 kvadratkilometer.
- Det största djupet på 57 meter ligger i den södra (nedre) bassängen.
- I den norra (övre) bassängen är det största djupet på 47 meter.
- Medeldjupet är 19,5 meter (22 meter enligt några källor), vilket innebär att Kilpisjärvi innehar det näst största medeldjupet i Finland efter Pyhäjärvi i Artsjö,
Isarna lossnar i slutet av maj och sjön fryser till i början av november.
Visa hela svaret
Vilken är Sveriges nordligaste sjö?
Mer än hälften av sjöarna hade god ekologisk status – Under 2013-2018 provfiskades 45 trendsjöar (se karta). Två tredjedelar (66 procent) av sjöarna hade god eller hög status vilket innebär att dessa sjöars fiskfauna stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar.
Av de resterande 15 sjöarna hade 10 måttlig status, 3 otillfredsställande status och två dålig status. I södra Sverige kan det till stor del förklaras av försurningspåverkan, eller av höga närsaltshalter i två skånska sjöar. Däremot kan ingen känd miljöpåverkan förklara varför sex av 16 sjöar i de två nordligaste vattendistrikten fick sämre än god status.
Den allra nordligaste sjön, Abiskojaure, som bedömdes ha måttlig status, innehåller endast röding. En trolig förklaring till den dåliga klassificeringen är att bedömningsgrunderna ger en felaktig klassning i de fall en sjö naturligt innehåller endast en eller ett fåtal arter.
Visa hela svaret
Hur är Växjö som stad?
Bara några minuter efter att jag har träffat kommunstyrelsens ordförande i staden som har utnämnt sig själv till Europas grönaste stad, står det klart varifrån han får mycket av sin inspiration. Det är inte bara det faktum att 61-årige Bo Frank har på sig en svart Beatles t-shirt och bär en Beatles-knapp på kavajslaget.
När han visar in mig till sitt kontor på bottenvåningen i Växjö stadshus ser man memorabilia från popgruppen vart man än tittar. Där finns också fotografier av Sveriges kung och drottning, Barack Obama och en svartvit teckning av honom själv med långt hår och iklädd en blommig skjorta, från tiden då han först blev vald till kommunfullmäktige, för 41 år sedan.
De svallande lockarna är sedan länge borta, men Bo Frank har inte förlorat idealismen från sin Beatles-tid, när han nu styr denna lilla svenska stad (89000 invånare) mot att bli fossilbränslefri 2030 – ett mål som kommunfullmäktige under Franks ledning enades om redan 1991 och som man var den första staden i världen att göra.
Bo Frank undertecknar sina e-mail med den sista raden av Beatleslåten “The End” från Abbey-Road-skivan från 1969: “The love you take is equal to the love you make” (Kärleken du tar motsvarar kärleken du ger) – och meningen står också på några av kommunfullmäktiges miljöbroschyrer. “Varje medborgare måste bidra” förklarar han.
“Man kan inte bara skylla på andra och förvänta sig att de ska göra något. Man måste börja med sig själv: hur man handlar, hur man lever, hur man kör, hur man använder transporter, uppvärmning och el. Efterfrågan är mycket viktigt för att uppnå förändring”. Bo Frank. Photograph: Terry Slavin/The Guardian Och förändringen har hittills varit imponerande. Förra året var koldioxidutsläppen per invånare 2,4 ton – bland de lägsta i Europa, och en minskning med 48 procent från när staden började mäta sina utsläpp 1993.
Och man har lyckats med detta utan att offra tillväxten: mellan 1993 och 2012 ökade BNP per capita med 90 procent. I en BBC-dokumentär från 2007 kallades Växjö “den grönaste staden i Europa”, och staden har uppenbarligen ansträngt sig hårt för att leva upp till lovorden – trots att det inte finns något officiellt sätt att jämföra städers ” grönhet ” på.
Danmarks huvudstad Köpenhamn, med koldioxidutsläpp på 2,8 ton per invånare, siktar nu på att överta Växjös plats och bli fossilfritt 2025 – men för tillfället ligger staden efter när det gäller energiomställningen. Bo Frank förklarar sin stads framgång med det faktum att inkomstskatten i Sverige går direkt till kommunfullmäktige som har stor handlingsfrihet över hur den spenderas, och de åtta politiska partierna, som spänner över hela det politiska spektrumet, har under årens lopp varit enade kring den gröna dagordningen.
“Vi debatterar inte ens ämnet på lokal nivå. Man kan säga att vi är åtta gröna partier”. När det gäller värme och elektricitet är Växjö redan nästan fossilfritt. Staden ligger mitt bland granskogar och sjöar i södra Sverige, och avfallsträ från skogen står för 90 procent av stadens uppvärmning och en fjärdedel av dess elektricitet, via en enorm kombinerad kyl-, värme- och elanläggning,
Resten av Växjös elektricitet produceras i små lokala vattenverk, vindverk, biobränsleverk och solverk, samt med hjälp av import från Sveriges elnät, vilket till största delen produceras från vattenkraft och kärnkraft. Jag får en rundtur på Veab, kraftverket som ägs av staden, av vice ordförande i kommunstyrelsen, den ungdomliga Åsa Karlsson Björkmarker.
Medan vi ser på hur väldiga lastbilar elegant tippar sin last av träflis, kommer jag att tänka på en annan Beatles-rad, som med en lokal twist blir: “Isn´t it good, Swedish wood” (Visst är det bra, svensk trä?) Det har varit en mild höst i Sverige, men på vintern, då temperaturen kan sjunka till minus 10 grader, behövs det tre av dessa lastbilar i timmen för att hålla Växjö uppvärmt, förklarar Marianne Mattila, Veabs kundchef.
Men till skillnad från biomassakraftverk i Storbritannien, som Dax, som får sitt trä från så avlägset håll som Kanada, så kommer Växjös lastbilar från inom en radie av 80 – 100 km från staden. Växjö. Photograph: John Mcconnico/AP Jag har aldrig varit helt övertygad det hållbara med biomassa – borde inte träden få stå kvar för att absorbera koldioxid, snarare än att avge det när de huggs ned och bränns för att bli energi? Marianne Mattila förklarar att Veab bara använder det resträ – grenar och toppar – av träden som går till lokala pappersfabriker, eller till Ikea för att användas till möbler (det näraliggande Älmhult – A:et i Ikea – är födelseorten och huvudsätet för företaget) Annars kanske den biomassan skulle lämnas kvar att ruttna och avger då metangas som är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid, säger Marianne Mattila.
I stället förs askan från det förbrända träet tillbaka till skogen och används som gödningsmedel. Jan Johansson, Växjös energichef som har anslutit till oss på rundturen, säger att det finns fler ekonomiska fördelar: “En av fördelarna är att biomassa är ett mycket billigare bränsle än fossila bränslen”.
Trä brinner också rent, utan att avge svaveldioxid, och småpartiklar har betydelse, säger han. Och Veab, som har beställt en ny värmepanna i år, räknar med att dikväveoxidutsläppen också kommer att gå ned till noll. Som i de flesta skandinaviska städer är det centrala värmesystemet mycket energieffektivt och värmen levereras till Växjös bostäder och företag genom 400 kilometer rör som går under marken. Växjö. Photograph: Erik Martensson/AFP/Getty Images Senare, medan vi åt middag på en mysig ekologisk restaurang, förklarade Åsa Karlsson Björkmarker vikten av att staden vann den fajten. Växjö växer snabbt, 1100 människor flyttar in varje år, och staden erbjuder tillfälliga boenden för hundratals asylsökande från Syrien, Afghanistan och andra länder.
Att kunna bygga ut fjärrvärmen för att möta kommande behov är avgörande för att kunna nå klimatmålen: “Det finns inte något annat värmealternativ som någonsin skulle kunna mäta sig med så låga koldioxidutsläpp”. Den ökande befolkningen utgör också ett hinder i stadens kamp för att hålla nere utsläppen för transporter, som är den absolut största utmaningen för att nå ambitionen om ett fossilfritt samhälle.
Av de 2,4 ton koldioxid som Växjös invånare släppte ut 2014, kom mer än två ton från transporter. Åsa Karlsson Björkmarker förklarar att staden sträcker sig över ett område på 30 km, och drar till sig arbetstagare som bor så långt som en timmes bilfärd bort.
Alla kommunala bussar går på biogas från skogsavfall, men staden fokuserar på att utöka andelen cyklister, genom att bygga ut de redan nu omfattande cykelbanorna och gågatorna, för att minska fordonsanvändningen och främja elcyklar och elbilar. När Bo Frank kör runt mig nästa dag i en av stadens miljöbilar, återvänder han till Veab för att visa mig elstationen för elbilarna, som drivs av biogasanläggningen, och där taxichauffören Lars Göranson håller på att ladda sin nyligen levererade Tesla.
“Jag är så stolt över detta, det är lokalt producerat och miljövänligt” säger Frank. Nästa stopp är det kommunala daghemmet i den nya stadsdelen som heter Vikaholm, där de flesta av husen är byggda helt av trä och av passivhusstandard – så energisnåla att de hålls varma av de boendes kroppsvärme, till och med under den kallaste svenska vinter. Växjö. Photograph: Soren Andersson/AFP/Getty Images Det är nu lunchtid, och när Bo Frank visar mig veckomenyn, förklarar han att 40 procent av all mat som serveras i kommunal verksamhet som daghem och sjukhus är ekologisk, och vegetarisk minst en gång i veckan.
“Jag hoppas kunna införa köttfria måndagar”, lägger han till. “Paul McCartney har sagt att om alla slakterier skulle ha väggar av glas så skulle alla vara vegetarianer”. Jag är inte säker på om de här små människorna på Vikaholms daghem är med på hans resonemang. Varje onsdag får barnen rösta fram sina egna måltider, och de hugger in på pasta med köttfärssås, älsklingsrätten.
Kocken Nathalie Johansson säger att de vegetariska rätterna främst är baserade på quorn, som fungerar som ställföreträdande kyckling. Jag ser andra tecken på motstånd mot Växjös centralt planerade gröna revolution under min 24 timmars vistelse i staden.
En ung boende i en av lägenheterna i ett passivhus klagar på att man ibland måste öppna fönstret för att kyla av den. “Vi har en termostat, men det verkar inte spela någon roll vad jag sätter den på”. Men överlag tror Bo Frank att Växjös invånare är stolta över stadens miljövänliga rykte, och han tänker tala mer för sin sak under kommande månads FN-konferens om klimatet i Paris, under lanseringen av ” Växjö-deklarationen “, en uppmaning till alla europeiska lokala myndigheter att bli fossilfria.
Växjö var en av de grundande medlemmarna av Borgmästaravtalet, en sammanslutning av 6612 europeiska städer som har förpliktat sig att gå längre än EU när det gäller miljöskydd. Bo Frank har kära minnen från Beatles-eran och radikalismen på 1970-talet – men han är ännu mer exalterad inför den kommande miljödebatten, som han menar måste ledas av städerna.
Translation: Kristina Rönnqvist – VoxEurop
Var får Växjö sitt vatten ifrån?
Till Växjö kommer dricksvattnet från Bergaåsen som ligger utanför Lagan. Det är ett kallt och fint grundvatten som inte kräver så stor behandling med kemikalier innan det når våra kranar. Bergaåsen levererar cirka 200 liter vatten per sekund, dygnet runt. Vattnet transporteras till Växjö i två stycken 5 mil långa parallella ledningar. Från Växjö försörjs även följande orter med dricksvatten:
GemlaÖjaDänningelandaVederslövTävelsåsIngelstadBramstorpVärends NöbbeleÅby.
Även boende i Alvesta, Blädinge och Hjortsberga får sitt dricksvatten från Bergaåsen. Totalt får cirka 70 000 personer sitt dricksvatten från Bergaåsen. Vattnet från Bergaåsen är mjukt. Därför behöver du inte dosera så mycket tvättmedel. Mer information om vattnets kvalitet under rubriken Relaterade länkar.
Visa hela svaret
Hur gammal är Växjö?
På 1170-talet inrättades Växjö stift och från denna tid härrör de äldsta delarna av Växjö domkyrka. På 1200-talets slut inrät- tades domkapitlet.1342 blev Växjö stad. Staden har sedan dess varit ett centrum för handel och hantverk, kyrkan, skolan och sedan Kronobergs län inrät- tades 1634 även för staten.
Visa hela svaret
