1968 – Femdagarsveckan införs i skolan. Sedan 50-talet hade försök med lediga lördagar pågått i många skolor, men nu genomfördes reformen i alla skolformer. Samtidigt fastställdes läsåret till 40 veckor (från 39).
Visa hela svaret
Contents
När började man vara ledig på lördagar?
Lördagen i Sverige – I Sverige är lördagen godisdag för många barn. Lördagar är generellt sett ledig dag i skolor och de flesta arbetsplatser i Sverige och i de flesta andra länder. Detta infördes mestadels på 1960-talet i Sverige. Innan dess var lördagen vanligen (förkortad) arbetsdag, undantaget helgdagsafton,
Under 1950-talet blev lördagsgodis ett begrepp i Sverige, i syfte att begränsa barns intag av godis till just lördagar.1982 beslutade regeringen att Systembolaget skulle hålla stängt på lördagar. Först år 2000 blev det lördagsöppet igen.
När slutade man jobba på lördagar i Sverige?
Under alla tider hade skolbarn i Sverige gått i skolan sex dagar i veckan. Man var bara ledig på söndagarna. Det var samma sak för alla arbetare som också jobbade från måndag till lördag och bara var ledig en dag i veckan. Men så i början av 1960-talet började allt fler arbetare få femdagarsvecka med lediga lördagar, och då började man diskutera om inte också skolbarnen skulle kunna ha lediga lördagar.
- Jag gick på den tiden i Hässelbystrandskolan som bara var något år gammal, när förslaget om lediga lördagar kom upp för diskussion.
- Så på våren 1963 planerade man att på prov försöka med femdagarsvecka i några av Stockholms skolor.
- Det diskuterades ivrigt om detta i skolan och på skolgården, och vi elever var mycket förväntansfulla inför denna möjlighet att få ännu en ledig dag varje vecka.
Det var då, i april 1963, som vi fick en försändelse från vår rektor: Till elever och målsmän. Som bekant börjar i maj månad försök med 5-dagarsvecka i Stockholms skolor. Lördagarna 4/5, 11/5, 18/5, 25/5 samt 8/6 blir fria från undervisning (lördag 1/6 är pingstafton och ingår i de allmänna lovdagarna).
För att inte lördagens lektioner ensidigt skall drabbas av arrangemanget kommer ett system med s.k. vandrande lördagar att tillämpas. Detta innebär, att lördagsschema läses på veckans andra dagar enligt följande: tisdag 30/4, torsdag 9/5, måndag 13/5, onsdag 22/5 samt fredag 31/5. Dock är att märka, att ingen inskränkning i ordinarie lektionstider kommer att äga rum de dagar lördagsschema läses, utan att återstående lektioner för denna dag läses i den omfattning schemat anger.
Ex. tisdag 30/4 läses efter lördagsschema så långt det räcker. Därefter läses efter tisdagens ordinarie schema. Så uttrycker jag en förhoppning om att försöket måtte utfalla till alla belåtenhet. Undertecknat Lennart Klintestam, rektor för Hässelbystrands rektorsområde På lördagarna gick vi alltid färre lektioner än de övriga dagarna, så vi hade trott att vi skulle få gå hem tidigare de dagarna vi hade “vandrande lördag” mitt i veckan, men så bra var det ju förståss inte. Efter lördagstimmarna återgick vi till ordinarie schema de timmar som var kvar av dagen. Provet med lediga lördagar i Stockholms skolor utföll med gott resultat och redan till höstterminen 1963 infördes lediga lördagar i de flesta av Hässelbys skolor. På några skolor fick man dock inte lördagsledigt förrän efter 1967. När det gäller Sverige i sin helhet var det först under 1969 som femdagarsveckan hade genomförts i samtliga skolor.
Visa hela svaret
Hur såg skolan ut för 100 år sedan?
En skola utan högstadium – Till en början rådde stor brist både på utbildade lärare och på skolhus. Dessutom fanns ett motstånd mot att skicka sina barn till skolan, till exempel för att resvägen var lång eller för att barnen behövdes som arbetskraft hemma på gården.
- Folkskolan var obligatorisk för alla och de allra flesta barn gick den också i sex år, men det kunde skilja sig åt en del.
- I början av 1900-talet gick knappt vart femte barn mellan 7 och 15 år i folkskola på heltid, en årskurs per klass.
- På 1940-talet hade andelen ökat till cirka 40 procent, till följd av nya beslut som främjade att barn kunde gå i skolan.
Högstadiet som vi känner det i dag ingick alltså inte i den obligatoriska folkskolan. I vissa städer och tätorter kunde det finnas möjlighet att gå längre tid i folkskolan eller vidare till andra skolformer, som exempelvis realskolan. Men för de alla flesta erbjöds inga studier på högstadienivå, utan 14-15-åringarna förväntades jobba, till exempel hemma på gården eller ta en anställning.
Visa hela svaret
När blev det 9-årig grundskola?
En fråga som väckte mycket debatt i samhället under 1900-talets första halva var den om hur skolan skulle vara organiserad. Till stor del rörde det här sig om en krock mellan en äldre och en nyare syn på utbildning. Den äldre hade framför allt läroverken stått för, där man betonade disciplin och klassisk bildning.
- Nya idéer inom pedagogiken kom tillsammans med den allmänna samhällsutvecklingen att innebära stora förändringar.
- När nazism och fascism bredde ut sig över Europa stod det allt mer klart att en viktig uppgift för skolan var att säkerställa att eleverna förstod värdet av demokrati.1950 beslutade riksdagen om nio års skolplikt.
På grund av den oenighet som fanns om skolan bestämde man sig för att inte direkt övergå till något nytt. Istället drog man igång en försöksverksamhet med “enhetsskola”, vilket var vad man kallade den skolform som skulle ersätta folkskolor, realskolor, fortsättningsskolor och alla andra sorters skolor som fanns vid den tiden.
- Problemen var dock att det fanns olika åsikter om till exempel vilken typ av kunskap som skulle läras ut i skolan.
- Och kunde det fungera att alla fick samma skolgång – oavsett social bakgrund, hur duktig man var i skolan eller om man planerade att studera vidare eller inte.
- Redan innan försökstiden var över bestämde man sig för att införa den nya sortens skola, som kom att få namnet “grundskola”.
Riksdagen fattade beslut om detta 1962 och samma år kom en ny skollag och en skolstadga. Tanken med grundskolan var att alla elever skulle gå i samma sorts skola, med samma läroplan (Lgr 62). Grundskolan skulle vara uppdelad i tre stadier: lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.
- Betygen i grundskolan följde en femgradig skala med sifferbetyg, där 1 var lägst och 5 det högsta betyget.
- Under de första sex åren var alla ämnen gemensamma, medan man i sjuan och åttan valde mellan olika tillvalsämnen, till exempel språk eller svårare kurs i matematik och engelska.
- Från början var nionde klass uppdelad på olika “linjer”, där åtta stycken var allmänna och yrkesförberedande och en till för de som skulle gå vidare till gymnasiet.
I och med den nya läroplanen som kom 1969 (Lgr 69) slopades uppdelningen i nian, och istället infördes ett högstadium som var sammanhållet för alla. Vissa tillvalsämnen fanns dock kvar, som språk, ekonomi, teknik eller konst.
Visa hela svaret
Hur länge gick man i skolan på lördagarna?
1968 – Femdagarsveckan införs i skolan. Sedan 50-talet hade försök med lediga lördagar pågått i många skolor, men nu genomfördes reformen i alla skolformer. Samtidigt fastställdes läsåret till 40 veckor (från 39).
Visa hela svaret
När slutade man med Lördagsskola?
Lediga lördagar infördes i Sverige i slutet av 1960-talet till början av 70-talet, införandet skedde kommunvis. – Visa: källor http://www.skolmuseet.se Taggar: Skola, Sommar
Visa hela svaret
