Hur Pratar Man I Örebro?

Närkingska är ett samlingsnamn på de svenska dialekter som talas i Närke, både de gamla genuina dialekterna och det regionala riksspråk som talas där i dag. Dialekterna hör till den grupp av svenska dialekter som kallas mellansvenska mål, vilket är ett övergångsområde mellan sveamål och götamål,
Visa hela svaret

Vilken dialekt pratar man i Örebro?

Dialekterna i Närke tillhör mellansvenska mål. Här finns drag från både uppsvenska mål och götamål. Dialekterna i den centrala delen av Närke skiljer sig i flera avseenden från talspråket i de västra och södra delarna av landskapet. I västra Närke finns till exempel nära band med dialekterna i Värmland.
Visa hela svaret

Hur pratar örebroare?

Örebro dialekt – Närkingska | Voice To Me I Närke ligger bland annat den välkända staden Örebro och här talas den typiska Örebro-dialekten, en form av närkingska. Närke är ett landskap i Sveriges inland som tillhör både Örebro län, Västmanlands län, Södermanlands län och Östergötlands län.

Här bor närkingar i bland annat Örebro, Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå. Dialekten här är typisk för både örebroarna och de övriga närkingarna i landskapet. Behöver ni en professionell röst som talar genuin närkingska eller örebro-dialekt kan vi på Voicetome hitta en lämplig röst just för er, oavsett projektets omfattning eller inriktning.

I vårt stora röstarkiv finns ett flertal exempel på den typiska närkingska dialekten, talad av både män och kvinnor i alla åldrar, från yngre barn till äldre seniorer.
Visa hela svaret

Hur låter Gnällbältet?

Ljud – Ett ord som är typiskt för gnällbältet är “träligt”, vilket betyder tråkigt eller segt. Ordet uttalas ungefär “träelit”. Ett typiskt uttal för gnällbältet är att man lägger till ett lätt framstönat ‘e’ ( schwa -ljud) efter vissa vokaler, vilket låter som bokstaven ö i “öppen”.
Visa hela svaret

Var t för Närke?

Indelningar före 1654 – Närkes och Värmlands län 1654-1779, Blått var Närkes och Värmlands län. Rött är Tiveden som 1967 lades till Örebro län. Närkes omfattning var från början av 1300-talet ungefär som nu. I norr räknades emellertid även Noraskog intill 1570-talet till Närke.

• Närke var ursprungligen delat i tre tredingar och utgjorde en egen lagsaga, Närkes lagsaga,
• Ur lagsagan överfördes 1617 Noraskogs socken till Västmanlands och Dalarnas lagsaga,1817 tillfördes Karlskoga härad till lagsagan och 1827 resten av Värmland, varvid lagsagans namn ändrades till Närkes och Värmlands lagsaga.

Alla Närkes härader förutom Sundbo (och Noraskog) ingick i Örebro slottslän, Från 1634 till 1639 var Närke en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad,
Visa hela svaret

Kan skåningar säga r?

Konsonantljud – Alla “r” är självklart skorrande tungrots-r. Explosiverna p, k, t, blir i de skånska orden ofta uttalade som b, g, d. T-ljudet är ofta tjockare än det rikssvenska. Tungan har en placering längre bak i gommen. Dj-ljudet är idag ett ovanligt och utdöende ljud, som kan liknas vid g-ljudet i det engelska ordet “vegetable”.

• I österlen- dialekten förekommer ljudet ofta som ersättning till g-ljud i t ex “vägg” som blir “väddj”.
• Två d betecknar kort ä-ljud, dvs e- ljud.
• I österlen-dialekten uttalas ibland riks- svenska ord med ttj-ljud till ett ck-ljud.
• Ett exempel är “nyttja” som blir “nycka”.
• Det lustiga är att det även förekommer uttals- ombyte på andra hållet, t ex i ordet “häck” som blir “hättj”.

En del ord med andra “jobbiga” kombinerade konsonantljud för- ändras också. T ex: “ord” blir “or”, “efter” blir “ettår”, “ångra” blir “ånka”. Vad det gäller sje-ljudet i skånska dialekter, uttalas dessa alls inte som i rikssvenskan. I rikssvenskan är det ju ingen större skillnad på sje-ljudet och tje-ljudet (dvs båda låter ungefär som tyskans sch-ljud), men de skånska sje-ljuden saknar motsvarighet i något kändare språk.

Det uttalas med en kraftig luftström genom trutande läppar utan inblandning av tungan. En del rikssvenska ord såsom t ex “fläsk” och “fisk”, får uttal med sje-ljud som: “fläsch” och “fisch”. Det är ju heller inte så konstigt med tanke på det tyska ursprunget “fleisch” och “fisch”. Som ett kuriost exempel kan jag berätta att min kära mamma, Gertraud Gröhn, som är född och uppvuxen i Tyskland, hade allt sjå i världen för att lära sig att säga sjuhundra-sjuttiosju.

Det fanns en anledning. Ibland frågade folk hur stor vår tomt var, och antalet kvadratmeter var just 777.
Visa hela svaret

Hur låter tjockt l?

Tjockt L – “Tjockt” L som uttalas längre bak i munnen än vanligt, “tunt” l.

Tjockt L av äldre fornspråkligt – rd(h) i ord av typen garþer ‘gård’, iorþ ‘jord’, borþ, fiordh, som på dialekt blir gåL ‘gård’, joL ‘jord’, boL ‘bord’, fjoL ‘fjol’ (jämför sydsvenska mål Öppnas i nytt fönster. : jor, fjor ).Tjockt L i ord av typen folk, vråla : fôLk, vråLa.

Visa hela svaret

Vad är det som låter i Örebro?

Gåtan fick sin lösning – Nu har gåtan fått sin lösning, avslöjar NA. Det är ventilationen till Real Meal pizzeria och restaurang, på Järnvägsgatan, som orsakat det förbryllande ljudet. Pizzeriaägaren har själv stört sig på ljudet när han varit ute på gatan – men inte förstått att det kommit från hans restaurang, eftersom det kommit från ventilen uppe på taket.

– Vi började misstänka att det var vår fläkt som låter. Sen kom det några arbetare från fastighetsbolaget och tittade. Det är en rem som behöver bytas tror jag, så det är inte något stort, säger Mehdi Safa till Aftonbladet. Örebro kommun sa tidigare att de skulle inleda en utredning för att lokalisera det mystiska ljudet, men Mehdi Safa har inte haft någon kontakt med dem.

Själv fick han vetskap om oljudet genom en artikel i Nerikes Allehanda. – Då började jag höra ljudet när jag gick till och från jobbet. Fast jag misstänkte aldrig att det kom från oss, tills jag provade att stänga av fläkten en dag och då blev det tyst. “Pipljudet” som gäckat Örebros invånare verkar komma från restaurangens fläkt
Visa hela svaret

Hur börjar man prata?

Hur får jag igång en konversation?

Du är här:

Jag har precis börjat skriva med en kille. Men jag vet aldrig vad jag ska skriva för att få i gång en konversation. Framför allt med folk som jag inte känner. Hur ska jag göra för att få det att flyta på? Jag förstår känslan, det är vanligt att känna som du, att inte komma på något att skriva.

• Du kan börja prata om lite allmänna saker, till exempel fråga vad han gillar att göra.
• Om ni inte känner varandra kan du fråga om han går i skolan eller om han jobbar eller gör något annat.
• När han berättat kan du fråga lite mer ingående om det, till exempel vad han pluggar eller vad han jobbar med och så vidare.

Berätta lite om dig själv också. Att växla mellan frågor och att berätta om sig själv brukar funka bäst. Musik, film och fritidsintressen kan också vara bra grejer att prata om. Fråga om han sett någon bra film nyligen eller om han kan tipsa om en bra serie.

Ommer du bara över den där första känslan av att du inte vet vad du ska säga brukar det flyta på. Testa, jag tror att det kommer funka bra. Och oavsett hur det går blir du mer säker på dig själv ju mer du pratar eller skriver med nya personer. Det är bra att du vågar utmana dig själv med såna saker. Då blir det lättare nästa gång.

Med vänliga hälsningarAnna Eklund, sjuksköterska Här hittar du innehåll om kärlek. : Hur får jag igång en konversation?
Visa hela svaret

Vad kännetecknar Örebro?

Örebro är befolkningsmässigt landets sjätte största kommun. Här bor cirka 156 000 personer på en yta av 1 380,1 km² (landareal). I kommunen finns invånare från cirka 165 olika länder. Själva staden Örebro är drygt 700 år gammal. Slottet började byggas redan på 1200-talet. I dag finns bland annat restaurang, olika konferenslokaler och landshövdingens bostad i Örebro slott.
Visa hela svaret

Vilka talar mest dialekt?

Hur mycket dialekt talas i övriga Norden jämfört med i Sverige? – Vi talar olika mycket dialekt i de olika nordiska länderna. Svenskar talar mycket mer dialekt än danskar. I Danmark har dialektutjämningen (se föregående fråga) gått väldigt långt. Många danskar över hela Danmark pratar nuförtiden som de gör i Köpenhamn.

1. Man säger att köpenhamnskan utgör standard för talspråket i Danmark.
2. Norrmän talar däremot mer dialekt än svenskar.
3. Även i officiella sammanhang använder norrmän sin dialekt.
4. Dialekter har högre status i Norge än i Sverige.
5. En viktig anledning är att det i Norge finns två officiella skriftspråk: bokmål och nynorsk.

Det gör att norrmännen är mer vana vid variation i både tal och skrift än vad vi är i Sverige. Islänningar talar inte mycket dialekt alls. De har heller aldrig gjort det, till skillnad mot danskarna som talade mer dialekt förr i tiden. Island är en ganska isolerad ö ute i Atlanten med en liten befolkning.

De har därför inte lånat in nya ord och uttal från sina grannar på samma sätt som vi gjort här i Skandinavien. En annan bidragande orsak är att islänningarna har en lång och stark skriftspråkstradition. Alla har kunnat läsa och läste ganska mycket även långt tillbaka i tiden. Det har hjälpt till att bevara språket och motverkat dialektala förändringar.

Färöarna har fler dialekter än Island, trots att de har en mindre befolkning. Hur kan det ha blivit så? Islänningarna har en lång skriftspråkstradition, men på Färöarna är det precis tvärtom! De fick inte ett skriftspråk förrän på slutet av 1800-talet.

• Ända fram tills dess utvecklades den talade färöiskan fritt utan ett skriftspråk att hålla sig till.
• Du kan läsa om de svenska dialekterna i Finland i nästa fråga! I Finland finns det personer med svenska som modersmål.
• De talar finlandssvenska.
• Det är inte svenska med finsk brytning! Svenska dialekter i Finland kallas för finlandssvenska dialekter.

De flesta som talar finlandssvenska bor i regionerna Österbotten, Åland, Åboland och Nyland. Både finska och svenska är officiella språk i Finland. De som talar svenska i Finland har inte haft så mycket kontakt med svenskar. Därför är de finlandssvenska dialekterna mer ålderdomliga än många dialekter i Sverige.

1. Det innebär att de har kvar ord och uttal som fanns förr i tiden.
2. Ett exempel är orden djup och djur.
3. I många finlandssvenska dialekter uttalas de som de stavas, med både d och j.
4. Så säger vi inte i Sverige längre, men man kan se på stavningen att vi också sa så en gång.
5. De svensktalande på landsbygden i Finland har levt ganska isolerat.

De har inte haft mycket kontakt med finsktalande. Finlandssvenskan i städer som Helsingfors och Vasa har däremot påverkats en del av finskan. Där heter element (som värmer upp hus) batteri. Det är för att element heter patteri på finska. Lån av finska ord är allra vanligast bland unga i städerna.
Visa hela svaret

Hur man pratar dalmål?

I övre Västerdalarna uttalas dj i början av ord som d+j, vilket gör att ett ord som till exempel djup fortfarande uttalas och så vidare, medans standardsvenska talare uttalar djup utan hörbart d-, alltså.
Visa hela svaret

Hur låter stockholmska?

För hundra år sedan lät stockholmskan på Södermalm annorlunda mot vad den gör i dag. Och uttalet av sje-ljudet – en tydlig överklassmarkör – har förändrats sedan 1860-talet. Men det klassiska och klasslösa Stockholms-e:et är på väg att försvinna. Inflyttarna bidrar med bättre e:n.

1. Och mer öppna ä:n.
2. Varianten av det svenska språket som vi talar i Stockholm heter stockholmska.
3. En storstadsdialekt som är betydligt mer varierande än en dialekt på landsbygden.
4. Det är nämligen inflyttningen av människor med andra dialekter och andra språk som påverkar dialekten i en storstad.
5. Helt enkelt för att det är fler olika slags grupperingar av människor som använder stockholmskan än som använder en landsbygdsdialekt.

– I en storstad som Stockholm finns ett mångfacetterat arbetsliv och näringsliv som gör att grupper med olika ekonomisk och social status bildas. Det blir en social hierarki som märks i språket på alla möjliga sätt, i både uttal, ordval och meningsbyggnad, säger Jenny Öqvist, forskare på dialekter.

• Det är alltså klass och grupptillhörighet som är det avgörande för de språkliga skillnaderna i stockholmskan.
• Sedan har även olika områden i staden olika sammansättning av människor och olika status.
• För hundra år sedan var till exempel Södermalm en stadsdel där det bodde en arbetarklass som använde slangord som dojor (skor), bellar (kostar) och dinka (klocka).

Ord som knappast används av den medelklass som befolkar Södermalm i dag. – Slangen är den del av ordförrådet som växlar snabbast. Det gäller inom alla språk. Nya generationer och nya grupper utvecklar hela tiden nya ord och uttryck för att markera grupptillhörighet och för att spegla den tid och det samhälle vi lever i, säger Jenny Öqvist.

Martin Persson, som också forskar på dialekter, tror att många ute i landet förknippar just slangen med stockholmska. Men slangen är bara en del av själva stockholmskan som kallas ekensnack. Och skulle han tippa vilka tre dialekter som är minst omtyckta i Sveriges så är han övertygad om att stockholmskan skulle hamna i topp tre, på god andraplats efter skånskan och före göteborgskan.

– Folk tycker att stockholmskan är en dialekt som låter dryg. Sen handlar det om makt, stockholmskan är i mångt och mycket maktens språk, säger Martin Persson. Vilka tror du är de mest omtyckta dialekterna då? – Definitivt gotländska och norrländska. Han menar att det inte är ovanligt att den som flyttar in till Stockholm utifrån landet släpper sin egen dialekt i någon slags omedveten anpassning.

Däremot är det mer sällan som stockholmarna som flyttar till annan ort byter dialekt, möjligen anammar de vissa ord i dialekten som talas där. – Det finns ett stöd i att prata standardnära, alltså så när rikssvenskan som möjligt, säger Martin Persson. Om slangen har varit förbehållen arbetarklassen – hur har det då sett ut med stockholmskan bland höginkomsttagare.

Jenny Öqvist har fokuserat på att analysera uttalet av stockholmskan i sin forskning. Hon har undersökt dialekten bakåt i tiden och lyssnat på inspelning av stockholmare som är födda på 1860-talet. Och det finns tydliga skillnader i uttalet som går att koppla till klasstillhörighet.

Den äldsta är skillnaden i sje-ljudet – som i ordet “sjuk”. – I princip alla stockholmare som tillhör arbetarklassen i mitt material uttalar sjeljudet långt bak i munnen – ungefär som i Bach. Medan ganska många i medelklassen och övre medelklassen uttalar det längre fram, ungefär som i engelskans sheep.

Den skillnaden verkar finnas kvar även i dagens stockholmska. Den stockholmska som talas av överklassen brukar förknippas med tre uttalsdrag, sje-ljudet, ett främre och mer öppet långt a-ljud och de långa “surrande” i- och y-ljuden. De har använts i stockholmskan sedan 60 år tillbaka.

• Hur är det då med den betydligt nyare Rinkebysvenskan – är det stockholmska? – Det är inte en dialekt utan ett multietniskt ungdomsspråk som finns i alla storstäders förorter, även i Gårdsten i Göteborg och Rosengård i Malmö.
• Det är en förortskultur som handlar om samhörighet och används av en viss åldersgrupp, säger Martin Persson.

Det finns också i stockholmskan det som kallas Stockholms-e, som i “reven” – räven. Ett sätt att säga “e” som var vanligt från trettiotalet och framåt i alla samhällsklasser och alltså inte handlar om slang. Men Martin Persson menar att det e:et lever en tynande tillvaro i dag.

1. Det är ett “e”, som håller på att försvinna ur stockholmskan.
2. Inflyttarna bidrar med bättre e:n Likaså har ett mer öppet “ä” blivit vanligare, säger Martin Persson.
3. Går det att höra i dag ifrån vilket område i Stockholm någon kommer? – I dagens Stockholm förknippas Söderort ofta med lägre social klass, medan förorterna som ligger nordöst om stan förknippas med högre social klass med relativt enspråkiga miljöer, där svenska dominerar som förstaspråk.

Förorter västerut, både i söder och norr, kopplas ofta ihop både med lägre social klass och med flerspråkighet. Det är de här sociala skillnaderna, snarare än geografin “i sig” som är avgörande för de språkliga skillnaderna som finns i Stockholm. I tidningen Språk skriver Jenny Öqvist att stockholmska är både makten och gatans språk och att hon tycker att det är spännvidden som gör stockholmskan så fascinerande.

Kan stockholmskan urholkas på sikt? – Inflyttningen till Stockholm är inget nytt fenomen. Tvärtom. Människor har sökt sig till Stockholm från andra orter i Sverige, och från andra länder, ända sen stadens uppkomst. Stockholm har präglats av språklig mångfald i alla tider. OM DIALEKTER Det finns dialekter i alla levande språk, men alla språk har inte lika stora dialektala skillnader.

I länder där en folkgrupp som talar samma språk har bott länge finns det ofta många olika dialekter. I Storbritannien finns det därför fler engelska dialekter än i USA. Ändå är USA större och det bor ungefär fem gånger så många människor där. VARFÖR VI HAR DIALEKTER Blandningen av gammalt och nytt i språket skiljer sig åt från plats till plats.
Visa hela svaret

Vilken bokstav har Örebro län?

T – Örebro län.
Visa hela svaret

Vad är potatis på skånska?

I Skåne kan potatis kallas päror, som på många andra ställen, men också pantofflor, Det är ett märkligt ord som synonym till päror och potatis, för det kommer från samma ord som franskans pantoufle ‘toffel’, ‘sko utan bakkappa’. Ordet påminner om tyskans Kartoffel som betyder ‘potatis’ och det är en ombildning efter det ordet.

Man har, väl skämtsamt, använt ordet pantoffel om detsamma som det likljudande Kartoffel, Lite lustigt med rimmet kan man tänka, och vitsigt med ljudlikheten mellan pan- i pantoffel och köksredskapet panna, som det är lätt att associera till. Detta kan ha skett i tyskan först och sedan lånats till skånskan, men ombildningen skulle även kunna ha gjorts i Skåne.

/Carl-Erik Lundbladh
Visa hela svaret

Vad tycker svenskar om skånska?

Skånskans revansch – Skånskan har länge haft dåligt rykte i Sverige. Den har ansetts vara svår att förstå och grötig som en grishals. Enkätundersökningar från 70-talet visar hur gymnasieungdomar värderade skånskan mycket lågt i jämförelse med till exempel norrländska, dalmål, värmländska och göteborgska.

1. Men på senare år har skånskan fått allt bättre rykte.
2. Skånskan anses nu vara en av Sveriges mest pålitliga – och sexiga – dialekter.
3. Till skillnad från stockholmskan som hamnar längre ner på skalan.
4. De flesta dialekter har varit mer eller mindre stigmatiserade, nu talar man om att pendeln har svängt och att det har blivit inne med dialekter, nu pratas det till exempel mer skånska i TV och radio än tidigare, säger dialektforskare Mathias Strandberg.

Mathias Strandberg doktorerade nyligen med avhandlingen “De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014)”. : Därför låter skånskan som den gör
Visa hela svaret

Vad betyder pirra på skånska?

Pirra – ett ord med variationer Tidigare språkspalters resonemang om kärra kontra vagn förde in på ordet pirra, det vill säga ett slags mindre bagagekärra. Eller hur det nu ska beskrivas. Bagagekärra är ingen riktigt bra synonym, skriver Bertil Ljungars, som har flera tankar om ordet.

Ursprungligen är det en säckkärra, skriver han, och det var också den benämningen som användes på den östgötska landsbygden. Varje någorlunda stor bondgård hade en kärra av den här typen, berättar han. Vidare tänker han sig att ordet pirra i högre grad hör hemma i stadskultur, företrädesvis Stockholm, där kopplingen till bondekulturen är svagare.

Bland bondebefolkningen i riket över huvud taget var säckkärra (eller säckakärra) den vedertagna benämningen, enligt Ljungars. Det förefaller vara en helt riktig iakttagelse. Dock ska nog även Norrland läggas till över områden där pirra är etablerat. (Även om teorierna spretar lite där.) Sedan finns helt andra betydelser av ordet pirra, med geografiska variationer.

1. Att det kan pirra i magen, av spänning eller förälskelse, är väl bekant för de flesta.
2. I sydsvenska dialekter kan det dessutom ha en sexuell betydelse, då pirra betyder ha samlag.
3. Vilket möjligen har försvårat för pirra i betydelsen kärra.
4. Den exakta etymologiska bakgrunden låter sig nog inte redas ut, men en koppling mellan en pirrande känsla i magen och pirra med den sexuella betydelsen verkar inte alltför långsökt.

Gräver man djupare i ordhistorien finns också en sidobetydelse där pirra används om vätskor och då med innebörden välla fram eller spruta. Kanske hänger det också ihop med den sydsvenska varianten av pirra. : Pirra – ett ord med variationer
Visa hela svaret

Vad är typiskt för skånska?

Kännetecken – Skånskan har flera drag gemensamma med danska dialekter, men skiljer sig också från dessa, dels genom kännetecken som delas med andra sydsvenska dialekter, och dels genom egna unika särdrag. Gemensamt med danskan har skånskan till exempel förmjukningen av fornnordiskans p, t och k efter långa vokaler.

Svenskans k motsvaras av g i ord som skrika → skriga ( da. skrige ) och kaka → kaga (da. kage ), p utvecklas till b (eller i sydvästra Skåne v ) gapa → gaba / gava (da. gabe ) och pipa → piba / piva (da. pibe ), och t blir d i t.ex. vit → vid (da. hvid ) och mat → maud (da. mad ). Detta skånska uttal håller dock på att försvinna bland yngre generationer som anammat rikssvenska varianter.

Ett annat drag som delas med själländska mål är bevarat -n i femininumformerna av ord som en, min, sin, där andra sydsvenska mål har bortfall av kort -n ( e ko, mi ko ). Ett kännetecken som skiljer skånska från danska dialekter är den tillsammans med nästan alla andra svenska dialekter utvecklat musikalisk accent, det vill säga att skillnaden i tonhöjd mellan två stavelser i vissa fall är betydelsebärande (jfr.

1. Slutet av en film och ett slutet rum).
2. Danskan har en liknande funktion i den s.k.
3. Danska stöten “.
4. Ett annat exempel är att skånskan har samma förmjukning av g och k framför främre vokal till j och tj som finns i standardsvenska, jämfört med danska som behållit uttal av g- och k- i ord som give (jfr.

sv. giva ) och kerne (sv. kärna ). Diftongerna i skånskan är ett unikt drag för sydsvenska dialekter, som saknas i både danska mål och i de flesta svenska dialekter. Fornnordiskans diftonger ( ai, au, ey ) har försvunnit i både svenska och danska, med undantag av gotländska och några andra dialekter.

Diftongerna i skånska är däremot inte rester av tidigare språkbruk, utan senare utvecklingar. Dessa diftonger kallas ibland sekundära, till skillnad från de bevarade arkaismerna, som kallas primära, Det finns relativt stora lokala skillnader mellan vilka vokaler som diftongeras och hur detta sker. Skånskans prosodi (ordmelodi) identifieras som typisk sydsvensk eller östdansk,

Den skiljer sig från prosodin i övriga svenska och danska dialekter och är specifikt skånsk. Enligt språkforskare såsom Patrik Bye, aktiv på Universitetet i Tromsø, och Gösta Bruce vid Lunds universitet, är de västnorska målen i Bergen med omnejd de enda bland de skandinaviska målen som har en melodi som är lik den skånska.
Visa hela svaret

Vilka är de största dialekterna i Sverige?

Rikssvenska – Rikssvenska är den vanligaste termen för det standardspråk som uppstått främst ur de dialekter som talas kring Stockholmsregionen och som används av den stora majoriteten av svenskar. I Finland existerar fortfarande termen högsvenska för att skilja det finlandssvenska standardspråket från det i Sverige, där termen ses som tämligen ålderdomlig.

• Dock finns det skillnader mellan de båda standardspråken, såsom i vokabulär och uttal, även om dessa skillnader är relativt små.
• Rikssvenskan har många olika regionala varianter som är typiska för vissa delar av landet (regioner, landskap, städer).
• Även om dessa varianter ofta är påverkade av de mer genuina bygdemålen, så är grammatik och fonologi i högsta grad mellansvenska.

I massmedia är det numera ganska vanligt att journalister talar med en distinkt regional accent, även om det vanligaste och mest normerande fortfarande anses vara de mellansvenska dialekterna. Även om rikssvenskan och dess definition är etablerad bland språkforskare och rätt tydligt definierad, så är de flesta svenskar ovetande om denna definition och hänvisar ofta till regionala varianter som “dialekter”.
Visa hela svaret

Vilka pratar sveamål?

Sveamål är ett samlingsnamn för ett stort antal och vitt skilda dialekter inom främst Svealand. Här ingår landskapen Södermanland, Uppland, Dalarna, Västmanland, Närke, sydöstra Värmland, Gästrikland, Hälsingland, Östergötland, nordöstra Småland och Öland.
Visa hela svaret

Vilket distrikt är Örebro?

Örebro
Tätort · Centralort · Residensstad
Län	Örebro län
Kommun	Örebro kommun
Distrikt	Örebro Nikolai distrikt, Örebro Olaus Petri distrikt, Örebro Mikaels distrikt, Adolfsbergs distrikt, Almby distrikt, Hovsta distrikt, Längbro distrikt, Mosjö distrikt, Kumla distrikt

Visa hela svaret

Vad hör Örebro till för län?

Örebro län – Örebro län har en landareal som omfattar 8 546 km2. Största delen, 65 procent, består av skogsmark. Länets regioner kan kulturgeografisk indelas i Bergslagen och Mälardalen. I det kuperade och skogrika Bergslagen har brytvärda mineraler av olika slag exploaterats ända. Läs mer
Visa hela svaret

Vad kännetecknar Örebro?

Örebro är befolkningsmässigt landets sjätte största kommun. Här bor cirka 156 000 personer på en yta av 1 380,1 km² (landareal). I kommunen finns invånare från cirka 165 olika länder. Själva staden Örebro är drygt 700 år gammal. Slottet började byggas redan på 1200-talet. I dag finns bland annat restaurang, olika konferenslokaler och landshövdingens bostad i Örebro slott.
Visa hela svaret