Hur Många Timmar Tar Det Från Göteborg Till Stockholm?

Tåget Resa med SJ Snabbtåg mellan Stockholm Central och Göteborg Centralstation tar mellan 2:50 och 3:15 timmar beroende på val av avgång. Total restid: Ca 3 timmar.
Visa hela svaret

Hur många timmar är det från Göteborg till Stockholm?

Att åka mellan Göteborg och Stockholm med tåg tar mellan ca 3 timmar upp till ungefär 5 timmar. MTRX kör rutten på drygt 3 timmar medan restiderna med SJ varierar inom tidigare nämnda tidsspann.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det mellan Göteborg och Stockholm?

Köravståndet mellan Göteborg och Stockholm är 469 km (fågelvägen är avståndet 397 km). Körtid med bil är ungefär 4 timmar 49 min.
Visa hela svaret

Hur långt är det från Stockholm till Göteborg med tåg?

Tåget. Resa med SJ Snabbtåg mellan Stockholm Central och Göteborg Centralstation tar mellan 2:50 och 3:15 timmar beroende på val av avgång. Total restid: Ca 3 timmar.
Visa hela svaret

Vad kostar tåget till Stockholm?

Vad kostar det att resa till Stockholm med tåg? – Priset på våra tågbiljetter varierar, det lägsta möjliga priset är 149 kronor. Det är efterfrågan som styr priserna. Om du har möjlighet att jämföra olika resdagar finns möjlighet att hitta bästa möjliga priser.
Visa hela svaret

Hur lång tid tåg till Stockholm?

Ta tåget från København till Stockholms centralstation på 5 timmar 13 minutes – Om du vill resa från København till Stockholms centralstation med tåg har du kommit till rätt ställe. Det tar vanligtvis 5 timmar 51 minutes att köra från København till Stockholms centralstation med tåg.

Om du vill komma dit så snabbare kan det ta så lite som 5 timmar 13 minutes med de snabbaste tågen. Den 522 km långa sträckan trafikeras vanligtvis av cirka 17 tåg tåg per dag. När du är ombord kan du luta dig tillbaka och koppla av, eftersom du inte behöver byta tåg på vägen till Stockholms centralstation.

Tågbiljetter från København till Stockholms centralstation är vanligtvis billigare om du bokar dem i förväg jämfört med om du köper dem på resdagen. Starta en sökning i vår Reseplanerare för att se de senaste priserna. Är du redo att boka? Starta din sökning efter billiga tågbiljetter hos oss idag.

Vi hjälper kunder över hela Europa att göra mer än 172 000 smartare resor varje dag : Tåg København – Stockholms centralstation
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en tågbiljett till Göteborg?

Vad kostar det att åka tåg till Göteborg? Tågpriserna varierar såklart lite på varifrån i Sverige du åker, men generellt kan sägas att du sällan behöver betala mer än 500 kronor för din tågbiljett till Göteborg.
Visa hela svaret

Vad kostar det att flyga mellan Göteborg och Stockholm?

Hur mycket kostar tur- och returflyg från Göteborg Landvetter till Stockholm? Det bästa priset vi hittade för en tur- och returresa från Göteborg Landvetter till Stockholm är 133 SEK.
Visa hela svaret

Hur snabbt går ett snabb tåg?

Ett snabbtåg kallas ett persontåg som har en topphastighet om 200 till 250 km/h. Tåg som har sin maxhastighet över 250 km/h brukar kallas för höghastighetståg, Idag kallas de X 2000 -tåg som trafikerar Sverige för snabbtåg. Förr i tiden kallades de snabbaste tågen expresståg och snälltåg (en äldre betydelse av ordet snäll är snabb).

• Före 1876 använde Statens Järnvägar beteckningarna snälltågslok, lok för blandade tåg och större eller mindre godstågslok ; därefter införde man systemet att med Littera specificera vad för typ av lok det rörde sig om.
• Expresståg är en äldre benämning för snabbare tåg,
• I Sverige marknadsfördes ett antal snabbare tåg framför allt under slutet av 1940-talet och under 1950-talet som expresståg.

Det första svenska expresståget var GDG-expressen som introducerades 1947 med den, i ett nutida perspektiv, modesta topphastigheten 100 km/h. Ett annat välkänt expresståg var Göteborgaren, Idag brukar snabbare tåg som inte är X 2000 benämnas InterCity,

• Det finns InterCity i stora delar av Europa med olika standard beroende land.
• I tyska användes förr benämningen schnellzug för snabbare tåg.
• Med tiden infördes Intercity och liknande benämningar och begreppet schnellzug förlorade en del av sin status.
• Efter en tid blev begreppet schnellzug ett begrepp för de lite sämre fjärrtågen.

Idag benämns tyska snabbtåg Intercity express (ICE).
Visa hela svaret

Vart avgår Flixtrain Göteborg?

Ankomst till Göteborg – Tåget anländer mitt i stan på Göteborgs centralstation och du är därmed redan mitt i stan. För vidare färd kan du enkelt ta spårvagn, buss eller pendeltåg till din slutdestination. Om du har lite tid innan du ska checka in på hotellet, kan du med fördel promenera runt i kärnan av Göteborg.
Visa hela svaret

Vad är mitten av Göteborg och Stockholm?

Beskrivning – Stenhammars slott strax väster om Flen en julidag 2007. Ett Intercitytåg Oslo-Stockholm passerar. Foto Markus Tellerup. Eftersom Göteborgs Central (G, 0 km/km 457) är en säckstation har alla järnvägar utfart i samma riktning. Tåg på Västkustbanan och Kust till kust-banan svänger dock strax av på en svängd viadukt på vänster sida, korsar stambanan och viker av mot söder.

På vänster sida ses samtidigt landmärket Skansen Lejonet från 1600-talet. Stambanan korsas av det s.k. Gubberospåret som används av godståg till Sävenäs från Västkust- och Boråsbanorna. Olskroken (Or, 2 km/km 455) är ett präktigt gytter av spårförbindelser. Här finns anslutning i båda riktningarna (triangelspår) till Göteborgs hamnbana / Bohusbanan och här avviker även linjen mot Trollhättan,

Vi korsar dessutom spårvägen mot Angered som vi hittills haft på vår högra sida. Vid Göteborg Sävenäs (Gsv, 3 ½ km/km 454) tar rangerbangården Sävenäs (Sär) vid på vänster sida och här ligger även stadens lokstation. Så passeras hållplatsen – eller rättare sagt “hållstället” eftersom det ligger inom en station – Sävenäs (Säv, 4 km/km 454) där lokaltågen mellan Göteborg och Alingsås stannar.

Vid Sävedalen (Sel, 6 km/km 451) har rangerbangården sin anslutning i östlig riktning. Säveån korsas. Så följer Partille (P, 9 km/km 449) station med uppehåll för lokaltågen. Det vackra stationshuset från 1901 är som så många andra ritat av Folke Zettervall, SJ:s chefsarkitekt. Kåhög (12 km/km 446) har tidigare haft en hållplats.

Banan följer Säveåns dalgång. Sträckan fram till Alingsås är förmodligen stambanans vackraste men samtidigt den krokigaste och långsammaste. Ett X2000-tåg vid Jonsered i december 2014. Foto Markus Tellerup. Dagens hållplats i Jonsered har hetat Bokedalen men benämns numera järnvägstekniskt Jonsereds Västra (Jv, 13 km/km 444). Direkt efter hållplatsen genomkorsas den 187 meter långa Jonseredtunneln som kom till vid utbyggnaden till dubbelspår 1912.

• Innan dess strök järnvägen närmare förbi bruksområdet som tillsammans med Bokedalens natur utgör en intressant sevärdhet.
• Säveån korsas åter precis där den har sitt utlopp från sjön Aspen som järnvägen sedan har på vänster sida.
• Rysstationen Jonsereds Östra (J, 14 km/km 443) är Jonsereds ursprungliga station – den korta stationssignaturen påminner om historien för hit kunde man ju åka tåg redan 1856.

Jonsered har haft flera stationshus men tyvärr är inget av dem bevarat på platsen. Aspentunneln (272 m) strax före hållplats Aspen (Apn, 17 km/km 440) byggdes precis som Jonseredtunneln när banan fick dubbelspår. Även Aspedalen (Asd, 19 km/km 439) är hållplats för lokaltågen.

1. Lerum (Lr, 20 km/km 438) station är dessvärre känd för den svåra tågolyckan i november 1987 då nio personer omkom och över 130 skadades.
2. Sedan dess har Sverige förskonats från tågolyckor ens i närheten av denna omfattning.
3. Säveån korsas en tredje gång.
4. Hållplatsen Stenkullen (Sn, 23 km/km 434) är bara till för lokaltågen liksom stationen i Floda (Fd, 27 km/km 430).

De två korta Ubbaredstunnlarna följer. Efter Floda har banan en god stund den långsträckta sjön Sävelången på höger sida. Ett pendeltåg Göteborg-Alingsås bestående av en X61-motorvagn på sträckningen längs Sävelången strax före Norsesund. Foto 2014, Markus Tellerup. Krysstation Norsesunds Västra (Ndv, 34 km/km 423) passeras. Norsesunds gamla stationshus ligger på vänster sida vid den nuvarande hållplatsen Norsesund (Ns, 35 km/km 423).

• Norsesund ligger vid Sävelångens norra hörn där Säveån på nytt korsas.
• Den lilla sjön Lillången ligger på vänster sida liksom den mycket större Mjörn som sträcker sig nästan ända fram till Alingsås.
• Pendeltågshållplatsen Västra Bodarne (Vbd, 38 km/km 419) och krysstation Bryngenäs (Bgs, 40 km/km 418) passeras innan Göteborgs lokaltåg når sin slutstation Alingsås (A, 45 km/ km 412).

Från Alingsås är det inte långt till museijärnvägen Anten-Gräfsnäs som trafikerar en del av gamla VGJ – Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Krysstation Algutsgården (Agg, 55 km/km 402) passeras när landskapet blivit lite öppnare. Även mellan Alingsås och Vårgårda rullar vi fram genom Säveåns dalgång. Som vid de flesta järnvägslinjer kan dieselloken typ TMX, TMY och TMZ – inköpta begagnade från Danmark – även ses på Västra stambanan. Här ett tåg med Tågab TMY 105 vid Vårgårda 2004. Foto Ulrik Martinussen. Herrljunga (Hr, 80 km/km 378) är ett av Sveriges många samhällen som har järnvägen att tacka för sin existens – stambanorna byggdes ju på gott och ont många gånger vid sidan om de största städerna.

• Den framträdande kyrkan är just från stambanans barndom 1865.
• I stationsområdets östra ände ansluter Älvsborgsbanan från Borås på höger sida och dess fortsättning mot Öxnered tar sedan av norrut på vänster sida.
• Mellan Herrljunga och Falköping susar vi förbi Fåglaviks (87 km/km 370) nedlagda station, krysstationen i Källeryd (Kä, 91 km/ km 366), Floby (Fby, 100 km/km 358) – ursprungligen Sörby – station där vissa regionaltåg stannar samt Odensberg (106 km/km 352), även det en nedlagd station.

Strax före Falköping C (F, 114 km/km 344) ansluter på höger sida banan från Nässjö och Jönköping, När stambanan byggdes lades stationen i Ranten en bit utanför dåvarande staden, men områdena växte sedan ihop. Det nuvarande stationshuset från 1930-talets mitt (ritat av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Birger Jonsson) är ett av Sveriges finare exempel på funkisarkitektur. Ett Reginatåg vid stationshuset i Falköping en mörk och regnig kväll våren 2003. Foto Markus Tellerup. Falköping är centrum i den jordbruksintensiva Falbygden med sitt vackert böljande landskap. Det karaktäristiska Mösseberg ses på vänster sida efter Falköping.

1. Under den trevliga färden fram till Skövde passeras stationerna Stenstorp (Ss, 128 km/km 329) och den trespåriga stationen Regumatorp (Rmtp, 135 km/km 322).
2. I Stenstorp stannar de regionala tågen.
3. Stenstorp är en gammal järnvägsknut där stambanan mötte det västgötska smalspårsnätet.
4. Fd Hjo-Stenstorps Järnväg hade godstrafiken kvar fram till 1967 medan linjen Lidköping-Skara-Stenstorp förlorade sin sista trafik något tidigare.

Stationen i Skultorp (138 km/km 319) är nedlagd. En god bit innan tåget stannar i Skövde (Sk, 144 km/km 313) ger sig denna industristad till känna. Området Ranstad på vänster sida är känt för anläggningen som skulle försörja Sveriges kärnkraftverk med anrikat uran. Ett godståg på väg österut, draget av ett Rd2-lok, rusar genom Skövde station i oktober 2021. Foto Frederik Tellerup. Efter Skövde har banan en mycket rak sträckning precis mittemellan Vänern och Vättern. Spåret har här flera gånger används för höghastighetsprov.

• I september 2008 uppnådde Reginatåget nr 062 nuvarande svenskt rekord på järnväg – 303 km/h.
• Väring (Vä, 159 km/km 298) och Moholm (Mh, 171 km/km 287) passeras, båda mindre samhällen utan tåguppehåll.
• Även Moholm har haft anslutning med smalspårsnätet i form av Mariestad-Moholms Järnväg.
• Trafik på denna bana bedrevs mellan 1874 och 1961.

Tidigare fanns även stationer i Ulvåker (155 km/km 302) och Tidan (167 km/km 291). I Töreboda (T, 183 km/km 274) stannar däremot tågen förutom de flesta X2000. Strax efter stationen korsas banans gamla konkurrent, det vill säga Göta kanal, på en öppningsbar klaffbro. Göta kanal och stationshuset i Töreboda i augusti 2007. Töreboda är en av stationerna längs stambanan där det ursprungliga stationshuset finns kvar. Se även temasidan Göta kanal möter järnvägen, Foto Markus Tellerup. Efter Töreboda följer Slätte (Sle, 191 km/ km 267) krysstation och dito i det lilla samhället Älgarås (Äl, 197 km/ km 260).

1. Nu når banan de djupa Tivedenskogarna.
2. Före Gårdsjö (Gdö, 205 km/km 252) ses på vänster sida Kinnekullebanan från Mariestad ansluta.
3. Innekulletågen mellan Mariestad och Hallsberg är de enda som stannar i Gårdsjö.
4. När Finnerödja (Fa, 214 km/km 243) passeras har vi kommit in i Närke.
5. Efter Finnerödja rullar tåget in på en av de senaste mindre linjerätningarna längs banan.

Laxå (Lå, 228 km/km 229) ligger exakt mitt emellan Göteborg och Stockholm och är en viktig järnvägsknut. Nordvästra stambanan mot Karlstad och Oslo har öster om samhället anslutande spår i båda riktningarna från Västra stambanan. Det har även funnits ytterligare en järnväg i Laxå, nämligen den åtta kilometer långa Laxå-Röfors Järnväg.

På stambanan rullar tåget vidare förbi krysstation Linddalen (Lln, 237 km/km 220). Vretstorp (Vt, 243 km/km 214) och Östansjö (Öj, 250 km/km 207) är två mindre orter i utkanten av Närkeslätten. I Tälle (Täl, 252 km/km 205) tar godstågen av på särskilda spår in mot Hallsbergs rangerbangård (Hrbg) som breder ut sig på vänster sida.

Här finns även ett anslutande spår från Skymossen på banan mellan Motala och Hallsberg ( Godsstråket genom Bergslagen ). Rangerbangården genomgick en omfattande modernisering under 2004. Lokstationen med godstågslok i långa rader passeras. Så stannar tåget i Hallsberg (H) eller för att vara exakt på Hallsbergs personbangård (Hpbg, 258 km/km 198). Det första stationshuset i Hallsberg blev snabbt för litet när stationens betydelse som järnvägsknut växte och ersattes av det nuvarande år 1886. Foto 2009, Frederik Tellerup. Godsstråkets fortsättning mot Örebro tar av norrut omedelbart efter Hallsbergs station.

På andra sidan, det vill säga till höger, ansluter ytterligare ett spår från Motalahållet – detta är Godsstråkets ursprungliga anslutning söderifrån. Stambanan går däremot rakt österut förbi Pålsboda (På, 271 km/km 186). Pålsboda var tidigare omlastningsstation till den smalspåriga järnvägen ner till Finspång (se Kimstad-Finspång ).

Resan fortsätter genom skogarna kring Kilsmo (Km, 284 km/km 175). Nära Högsjö (Hgö, 295 km/km 164) blir det åter ett öppnare landskap samtidigt som vi nått Sörmland. Ett X2000-tåg mellan Högsjö och Vingåker i juni 2007. Foto Markus Tellerup. Vingåker (Vr, 304 km/km 155) är länets minsta kommun men kan sedan hösten 2003 ståta med att man åter har tåguppehåll, låt vara endast av regionala tåg. Sörmland är ett landskap med idel sjöar och slott.

Banan har nu sjön Kolsnaren på norra sidan och Viren på dess södra. Baggetorp (Bt, 316 km/km 142) passeras. Strax före uppehållet i Katrineholm (K, 324 km/km 134) ses triangelspåret från Södra stambanan och strax därefter ansluter dess dubbelspår i riktning mot Stockholm. Katrineholm fanns överhuvudtaget inte vid stambanans tillkomst utan var blott namnet på en herrgård med tillhörande gårdar och torp.

Öster om stationen har man byggt en ny kombiterminal för godstrafiken som togs i bruk 2011. Krysstation Stolpstugan (Spn, 332 km/km 126), Valla (335 km/km 123) f d station och sedan Sköldinge (Sde, 339 km/km 119) passeras. Sköldinge station hette Kantorp fram till 1920-talets början. Ett tåg Stockholm-Malmö passerar Flen. Stationshuset är från 1892 och ritades av Folke Zettervall. Det ursprungliga trähuset flyttades till Skebokvarn. Foto 2007, Markus Tellerup. Strax före Flen (Fle, 347 km/km 111) ses på vänster sida Stenhammars slott helt nära järnvägen.

Efter stationen viker ett anslutande spår av mot den f d TGOJ-banan från Oxelösund mot Eskilstuna, Strax därefter ses denna linje korsa stambanan på en bro. Åter ute i den sörmländska landsbygden passeras det lilla samhället Skebokvarn (Skv, 355 km/km 103). Härifrån öppnade år 1907 Mellersta Södermanlands Järnväg sin linje upp till Stålboga på den dåvarande järnvägen Södertälje-Eskilstuna.

Banan lades ned på 1960-talet men två kilometer lever kvar i form av museispårvägen i Malmköping, Vid Sparreholm (Sp, 361 km/km 96) korsas det nordvästra hörnet av den vidsträckta sjön Båven och i dess bortre ände kan även Sparreholms slott anas. Krysstation Nyckelsjön (Nsj, 364 km/km 93) har fått sitt namn av en betydligt mindre sjö. Även i Gnesta ersattes Adolf W Edelsvärds ursprungliga trähus av ett större och modernare stationshus ritat av hans efterträdare Folke Zettervall, året var 1907. Foto i maj 2008, Markus Tellerup. Gnesta (Gn, 391 km/km 66) är västlig ändpunkt för pendeltågen i Stockholmsområdet.

Det vackra stationshuset vittnar om en rik järnvägshistoria – exempelvis fungerade Gnesta som bytespunkt under de kungliga resorna till Tullgarns slott. Länge betjänades Gnesta enbart av pendeltågen men från augusti 2007 stannar även många regional- och Intercitytåg. På vänster sida har resenären vacker utsikt över Frösjön och Frustuna kyrka på en udde däri.

Mölnbo (Mö, 398 km/km 59) station med uppehåll för pendeltågen passeras sedan. En bit före Järna (Jn, 409 km/km 48) ansluter banan från Nyköping från sydväst. Tågen från Nyköping korsar stambanan på en bro innan de växlas in på denna – på detta sätt behöver inte västgående tåg på stambanan störas. MTR Express X74 004 som tåg Stockholm-Göteborg på Grödingebanan mellan Björnkulla och Malmsjö den 24 maj 2015. Foto Markus Tellerup. En stund efter Järna avviker stambanans ursprungliga sträckning – numera pendeltågsbanan mot Södertälje-Flemingsberg – och korsar fjärrtågens uppspår på en bro.

Fjärrtågen rullar in på den nya Grödingebanan, inledningsvis i form av Gliatunnelns två enkelspåriga tunnlar på ca 650 meter. Därefter följer den kortare Oxtunneln. Vid sjön Lanaren strax därpå passerar Grödingebanan under den gamla linjen. Kvedestatunnlarna följer sedan och nu har banan nått utkanterna av Södertälje.

Svealandsbanan ansluter norrifrån och precis som Nyköpingsbanan har det ena spåret planskild korsning. Omedelbart före uppehållet i Södertälje Syd korsas åter den gamla banan. Pendeltågen på linjen Gnesta-Södertälje C stannar på en egen undre station medan fjärrtågen kommer till Södertälje syd övre (Söö, 419 km/km 37).

Södertälje Syd övre ligger i ena änden av Igelstabron, så efter uppehållet rullar tåget omedelbart ut på denna. Bron i sin helhet är 2045 meter lång och går högt över Hallsfjärden. Igelstabron är Sveriges i särklass längsta järnvägsbro bortsett från Öresundsbron. Den segelfria höjden är över 40 meter vilket borgar för god utsikt över hamnområdet.

Det är lätt att notera att en ansenlig del av Sveriges bilimport går via Södertälje. Nära brofästet på andra sidan syns det beryktade Hallfängelset på höger sida. Efter krysstation Malmsjö (Msj, 426 km/km 30) följer en lång rad tunnlar. Den första – Malmsjötunneln – är 900 meter lång och därefter följer den korta Kyrktorpstunneln.

Därefter kan man på höger sida skymta kyrkan i Grödinge – byn som gett den nya banan dess namn. Så följer den 1300 meter långa Karlslundstunneln och därpå en bro över Axåns dalgång. Så kommer banans kortaste tunnel (Nolingetunneln) på 47 meter och strax därefter dess längsta, den 1800 meter långa Lidatunneln.

Sedan kan man se mera av omgivningarna en stund, bland annat före detta Tullinge flygplats på höger sida. Flygplatsområdet bebyggs sakta men säkert och heter numera Riksten. Så följer de två Tullingeskogtunnlarna varav den ena rymmer Björnkulla (Bjn, 438 km/km 18) krysstation.
Visa hela svaret

Wahlgren Gloop