Hur Många Grader Är Det I Sundsvall?

torsdag 5 :e januari – Molnigt med gradantal på högst 1 ° och lägst -1 ° grader. Den genomsnittliga nederbörden under dygnet kommer att hålla sig på c:a 0 mm, Sydvästlig vind, blåser mot nordost med en vindstyrka som ligger omkring 3 meter / sekund.
Visa hela svaret

Vad blir det för väder imorgon?

Imorgon, onsdag Halvklart med gradantal på högst 3° och lägst -1° grader.
Visa hela svaret

Hur blir det i nästa vecka?

Aktuell väderprognos – Vecka har just nu 4 grader, molnigt och svaga vindar. Det blir kraftigt snöblandat regn på morgonen.1 grader. Måttliga vindar från sydost. På förmiddagen regn. Måttliga vindar från syd och en temperatur på 4 grader. Prognosen för mitt på dagen visar på regn.5 grader och måttliga vindar från sydväst.
Visa hela svaret

Hur är klimatet i Medelpad?

Sundsvall Väderstatistik och klimat En sommardag i juli blir det ungefär 21 grader på dagen i Sundsvall och 13 grader på natten. En vinterdag i januari är det normalt cirka -1 grader på dagen och -7 grader på natten.
Visa hela svaret

När kommer värmen?

Sommaren 2022: Typiskt varierande men med varm prägel Ingen “semesterprognos” Den här sommaröversikten är till för att ge en samlad bedömning och medelvärdesbild av kommande sommar, där sommaren definieras som perioden juni till augusti (kalendarisk sommar). Storskalig förväntad medelvärdestryckbild och förväntat medelläge på polarjetströmmen enligt scenario 1. Foto: SVT Scenario 1 Det storskaliga strömningsmönstret över Europa med omnejd ser ut att präglas av generellt lågtrycksbetonat väder över Nordatlanten, speciellt över Island och östra Grönland, men bitvis även in över Skandinavien. Konsekvensanalys för scenario 1. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan.

1. Foto: SVT Skandinavien och Finland Det ser ut kunna bli en relativt varm sommar i en stor del av Skandinavien och Finland, men man får nog räkna med att vädret skiftar en del över tid såsom det brukar göra.
2. Norra Sverige och norra Finland har potential att få en varm summering om scenario 1 slår in, men här väntas fler lågtryck generellt och därför kan det bitvis bli blötare just där.

Västra och södra Norge, ser i det här scenariot ut att få en del regn i perioder, vilket i sig inte är ovanligt. Dock kan det summerat sätt sluta som rätt svalt. Södra Sverige, samt södra och mellersta Finland får troligen relativt normala regnmängder, men risken finns att det blir avsevärt torrare än normalt till följd av oförutsägbara detaljer i väderutvecklingen.

Värmeböljor Det är troligt att det åtminstone vid ett antal tillfällen kommer dra upp rejält varm luft över Skandinavien och Finland som kan bli mer omfattande med viss risk för extremvärme. Speciellt i östra Sverige och Finland. Det är inte alls omöjligt det högtryck som för med sig värmen kan komma att få en västligare utsträckning till följd av extra förstärkning. Det kan i så fall även ge hög temperatur på flera håll i Norge. Värmeomgångarna väntas inte bli särskilt långvariga, de flesta kommer sannolikt bestå ett par dagar till någon vecka åt gången. Vid något tillfälle kan vi få ett förstärkt högtryck som i så fall kan stå sig längre. Risk för skogsbränder Skulle värmeböljor återkomma med större täthet än väntat ökar risken för skogsbränder markant, speciellt eftersom det också blir övervägande torrt till följd av det. I nuläget väntas dock det varierande vädret dämpa eventuell risk för skogsbrand som uppstår med jämna mellanrum. Den södra tredjedelen av Sverige, samt södra och mellersta Finland är de områden man bör hålla ett extra öga på. Grundvatten (gäller Sverige) Efter en till stor del torr eller mycket torr vår ligger grundvattennivåerna i de små magasinen i skrivande stund under eller mycket under de normala på flera håll i Sverige. När det gäller stora magasin är det främst södra Svealand, nordöstra Götaland och Gotland som ligger under eller mycket under. Endast en ordentligt blöt sommar har potential att stabilisera de små magasinen, en normalblöt eller torr sommar kommer lämna befintliga underskott oförändrade eller förvärrade. Läs gärna mer om grundvatten,

Västeuropa och de brittiska öarna Totalt sett stort inflytande högtryck i flera omgångar. Bitvis kan det bli mycket varmt i både Spanien, Portugal och Frankrike. I förlängningen kan mycket varm luft röra sig upp mot Tyskland och Benelux. Över Frankrike-Benelux-Tyskland blir värmen troligen varierande och lär avlösas av en del åskväder.

Beroende på detaljerna i väderutvecklingen är det också troligt att de brittiska öarna får in värmen till och från, men samtidigt lär det också bli ganska svalt och regnigt i omgångar till följd av mer lågtrycksbetonat väder. Östeuropa och västra Ryssland Även Östeuropa får omgångar med mycket varmt väder, västra Ryssland inkluderat.

En bit längre österut över Ryssland ser det dock mer normalt ut eller till och med svalare än normalt. Den här varmluften väntas bli fuktig och kan föra med sig en del åskväder. Centraleuropa, Balkan och Italien Centraleuropa, samt Balkan och Italien ser också ut att få övervägande varmt väder i vanlig ordning, men även här kan det bitvis bli mycket varmt.

• Dock ser det här området ut att ha något större sannolikhet för regn och åska, åtminstone mer än normalt vilket påverkar medelvärdesbilden av vädret i området totalt sett.
• Grekland ser dock ut att få övervägande torrt väder.
• Extrema väderhändelser med mycket regn är i princip omöjligt att förutse under dessa förutsättningar, men kan förstås förekomma.

Scenario 2 Detta är ett alternativscenario som är till för att belysa osäkerheter i översikten som är mer konkreta. Scenario 2 bör helst inte vara motsatsen till scenario 1 och det är det inte i det här fallet. Storskalig förväntad medelvärdestryckbild och förväntat medelläge på polarjetströmmen enligt scenario 2. Foto: SVT I det här scenariot har vi en mer aktiv lågtrycksbana över norra Skandinavien medan södra Skandinavien, de brittiska öarna och mellersta Europa blir mer högtryckspräglat. I södra Europa ovanligt ostadigt och lågtrycksbetonat istället. Konsekvensanalys för scenario 2. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan.

• Foto: SVT Skillnader jämfört med scenario 1 De största skillnaderna om sommaren skulle anta en utveckling som liknar scenario 2 är begränsade till vissa områden.
• Norra Skandinavien skulle exempelvis få en betydligt svalare sommar, men inte nödvändigtvis blötare.
• Ring Medelhavet blir det mer regn och åska över ett ganska utbrett område och dessutom svalare än normalt.

Samtidigt blir det inte så stora skillnader över södra Sverige förutom att det sannolikheten ökar för en mestadels torr sommar. I södra och sydvästra Norge blir skillnaden tydligare, liksom de brittiska öarna och troligen även Danmark som får betydligt stabilare och torrare väder än scenario 1 visar, troligen även varmare.

Hur togs den här sommaröversikten fram? Att ta fram en sommaröversikt kan göras på lite olika sätt, men det bästa är att få med så många olika vinklar som möjligt för att ge en så bra och samlad bedömning som möjligt. Det finns en rad institut runt om i världen som ger ut datorberäknade säsongsprognoser.

Flera av dessa är samlade det internationella samarbetet Copernicus och går att titta på Jag letar också upp så kallade analoga år. Det är alltså år som har flera liknande förutsättningar i det storskaliga vädret på den globala skalan och som gärna haft liknande väderutveckling som innevarande år den närmsta tiden.

• Det sista är inte alltid fullt lika viktigt, men det kan vara det.
• Analoga år är bra för att studera atmosfärens beteende just de åren och koppla eventuella samband till varandra.
• Om något likanande går att applicera på innevarande år och man hittar fler gemensamma nämnare med en eller flera analoger, så är det ett mycket bra stöd.

Därtill är vetenskapliga rapporter som beskriver olika samband ett viktigt hjälpmedel. Det kan vara samband mellan hav och atmosfär eller tropiska regnväder och det storskaliga vädret på våra breddgrader. Bara för att nämna några exempel. Analoga år

Sommaren 2001 Våren visar på relativt stora likheter med innevarande år globalt sett och gäller en rad olika fenomen och samband. Sommaren som följde bjöd på skiftningar likt scenario 1 i Skandinavien, med ett par värmeböljor med olika längd utspridda över sommaren från slutet på juni till rätt sent i augusti. Dock med en del svalare och regnigare perioder emellan. Sommaren 2001 har använts som huvudstöd i framtagandet av scenario 1, men även sommaren 2003 kan vara mycket intressant i sammanhanget. Sommaren 2003 Sommaren 2003 var mer högtrycksbetonad över de brittiska öarna än sommaren 2001, men annars finns vissa likheter mellan dessa två. Dock var 2003 generellt varmare, speciellt i mellersta och södra Europa där det bitvis var mycket extremt. Sommaren 1975 Sommaren övervägande varm och torr i södra Skandinavien, sval och delvis blöt i norra. Precis som 2001 förekom en viss variation i vädret. Det mest utmärkande är den extrema värmeböljan i första halvan av augusti i framförallt södra halvan av Skandinavien. Det slogs flera värmerekord som står sig än idag. Sommaren 1975 är intressant eftersom hösten och vintern som följde (1975-76) präglades av en för tredje året i rad. Det finns tendenser som pekar på samma fenomen i år. Samma gäller sommaren 2000, men den har visat sig vara en mindre bra analog av andra skäl. Sommaren 1975 har fått stå som grund för scenario 2. Sommaren 2012 Inte den bäst analogen, men intressant att titta på. Att årets sommar skulle gå i ett rakt igenom svalt och blött spår som sommaren 2012 känns inte så sannolikt just nu.

Metoden inte vetenskapligt testad Metoden jag använder är inte vetenskapligt testad, men grundar sig som tidigare nämnt på forskning som finns tillgänglig, data från säsongsprognosmodeller och analoga år. Många andra väderinstitut använder sig av liknande metoder. : Sommaren 2022: Typiskt varierande men med varm prägel
Visa hela svaret

När är det vecka 1 2022?

Veckonummer 2022

Vecka	Från	Till
Vecka 1	Måndag 3 januari	Söndag 9 januari
Vecka 2	Måndag 10 januari	Söndag 16 januari
Vecka 3	Måndag 17 januari	Söndag 23 januari
Vecka 4	Måndag 24 januari	Söndag 30 januari

Visa hela svaret

Hur kallt kan det bli i Norrland?

Om klimatet i Norrland En sommardag i juli blir det ungefär 23 grader på dagen i Norrland och 12 grader på natten. En vinterdag i januari är det normalt cirka -3 grader på dagen och -9 grader på natten.
Visa hela svaret

När var det senast 30 grader i Sverige?

Sommaren 2020 som helhet har varit relativt sval med några få undantag som 34 grader i Skellefteå den 25 juni. Men hur har det sett ut historiskt? Vi har räknat ihop de dagar då SMHI:s väderstationer har rapporterat temperaturer på över 30 grader under de senaste 50 åren.
Visa hela svaret

När försvinner värmen?

Hösten gör entré i nordväst, och värmen klingar av – I mitten av augusti gör hösten oftast entré i Lapplandsfjällen, för att innan månadsskiftet nått ner över delar av norra Norrlands inland också. Men det varierar givetvis mycket från år till år. Frostnätter blir allt vanligare i främst Norrlands inland ju längre in i augusti vi kommer.

Med höstkyla smygandes i dalgångarna kan det även börja snöa, åtminstone i högre terräng. Snöfall utanför fjälltrakterna är dock ytterst ovanligt i augusti, men inte helt uteslutet i norra Norrlands inland. Antalet tropiska nätter minskar sakta men säkert ju längre i augusti vi kommer, även om det svenska datumrekordet för sen tropisk natt är så pass sent som den 5 september.

Sannolikheten för värmeböljor minskar också efterhand, och rekordsent datum för 30 grader i landet är den 28 augusti, vilket inträffat 1955, 1964 och 1997. Just sommaren 1964 är lite speciell, för då inträffade årets högsta temperatur i landet rekordsent när skånska Kristianstad hade 32,4 grader varmt den 27 augusti.
Visa hela svaret

Var är det varmast i världen?

Temperatur –

Högsta uppmätta temperatur i skuggan: 56,7 °C i Death Valley, USA 10 juli 1913.

Anm: 57,8 grader uppmättes i El Azizia, Libyen 13 september 1922, observationen räknades som officiellt världsrekord men var ändå ifrågasatt. En av orsakerna var till exempel att den aktuella observationen för maxtemperaturen den aktuella dagen avvek rejält från maxtemperaturen i omgivande orter.13 september 2012 förklarade WMO slutligen att observationen inte var tillförlitlig.

• De högsta temperaturerna som uppmätts under 2000-talet och som anses helt tillförlitliga är:
  • 54,4 °C Death Valley, USA 17 augusti 2020
  • 54 °C i Ahvaz, Iran 29 juni 2017
  • 54 °C i Mitribah, Kuwait 21 juli 2016
  • 54 °C i Death Valley, USA 30 juni 2013
  • 53,6 °C i Sulaibiya, Kuwait, 31 juli 2012.,
  • 53,5 °C i Mohenjo-Daro Turbat, Pakistan 26 maj 2010 / 28 maj 2017
  • 53,9 °C i Death Valley 6 juli 2007 12 juli 2012 noterades i Death Valley en rekordhög lägsta nattemperatur på 41.7 °C.
  • 53,9 °C Basra, Irak 22 juli 2016

• Världens varmaste plats (årligt dygnsgenomsnitt) är Dallol i Danakilöknen, Etiopien, 34,5 °C.
• Lägsta uppmätta temperatur: -89,2 °C vid forskningsstationen Vostok, Antarktis 21 juli 1983.

Anm: Vostokstationen ligger 3 488 meter över havet.

• Lägsta uppmätta temperatur på en plats som bebos permanent är -68,0 °C i Ojmjakon, Sibirien 6 februari 1933. Det finns emellertid en inofficiell notering i Ojmjakon på 71,2 minusgrader.
• Världens kallaste plats (årligt dygnsgenomsnitt) är “södra köldpolen”, Antarktis: -58 °C. Vostok har en årsmedeltemperatur på -57 grader.
• I Rapid City, USA steg temperaturen 27 °C på två minuter den 22 januari 1943.
• På samma plats sjönk temperaturen 26 °C på 15 minuter den 10 januari 1911.
• Den intensivaste värmeböljan: 43 dygn i sträck med maxtemperaturer på minst 48,9 °C i Death Valley, USA mellan 6 juli och 17 augusti 1917. I Marble Bar, Australien noterades 162 dagar i sträck med maxtemperaturer på minst 38 °C mellan 31 oktober 1923 och 7 april 1924.
• Högsta uppmätta medeltemperatur under en månad: 42,3°C Death Valley, Kalifornien, USA, juli 2018
• Högsta uppmätta temperatur under regn: 48,3 °C Imperial, Kalifornien, USA, 24 Juli 2018

Visa hela svaret

Hur kan man veta vad det blir för väder?

Så gör SMHI en väderprognos När SMHI tar fram en väderprognos används insamlade observationsdata som bearbetas av modeller och meteorologer. Processen att ta fram en väderprognos bygger på att vi kartlägger utgångsläget, dvs att vi ständigt samlar in väderdata såsom vind, temperatur, lufttryck m.m.
Visa hela svaret

Hur blir kommande vinter?

Väder Prognos uppdaterad 18 oktober Vintern är den årstid då medeltemperaturen stigit som mest, idag motsvarar en kall vinter det som var normalt för 30 år sedan. Vilken typ av vinter får vi i år? De kommande tre månaderna blir eventuellt kallare än normalt och relativt torra, framförallt i norr.

1. Det storskaliga väderläget under början av vintern pekar på att högtrycksblockeringar kommer att vara återkommande på Nordatlanten och över Skandinavien.
2. De kalla perioderna i vinter kommer troligen påminna oss om vintrarna som var för 30 år sen, då var det i snitt 1-3 grader kallare.
3. Det är högtryckens placering på de nordliga breddgraderna som är avgörande för om det blir en eller flera kalla perioder i vinter.

November och december har däremot under de senaste elva åren oftast varit varmare än normalt, en trend som är tydligare i söder än i norr. För att det ska bli kallt i dagens klimat krävs det oftast kalluftsutbrott, kall luft som tvingas ner från nordpolen.
Visa hela svaret

Kan väder på humör?

Släpp vädret – tänk så här istället! Vi har just upplevt det sämsta majvädret på över 50 år. Nederbördsrekord har slagits. Solen verkar enbart ha lyst med sin frånvaro. Och inte en riktigt varm dag har vi haft. Många har irriterat sig på det dåliga vädret, men det påverkar inte bara ditt humör – det kan också innebära lågtryck för dina prestationer på jobbet.

Biometeorologi är en färsk forskningsgren som kartlägger kopplingarna mellan väder och hälsa, både fysisk och mental. I länder som USA, England, Frankrike och Tyskland är biometeorologi ett vedertaget begrepp, I Sverige ligger vi ännu lite lågt med att förklara samband mellan väder och människors välbefinnande.

Kort går biometeorologi ut på att ljus, lufttryck, vind, värme, kyla, åska och andra väderfenomen kan få oss att må både bra och dåligt. Vid vackert väder minskar sömnbehovet, vi får snabbare reaktionsförmåga och arbetslusten ökar. Ett djupt lågtryck, däremot, kan ge upphov till både ledvärk och huvudvärk, vi blir tröttare och får sämre reaktionsförmåga, vi blir mer irriterade och nedstämda.

1. Vi får helt enkelt sämre förutsättningar att fungera bra och prestera på topp.
2. Eftersom du tyvärr inte kan förändra vädret (nu pratar vi inte om den globala uppvärmningen!) är det väl bara att acceptera att det kan kännas trist och tungt, att motivationen kanske tryter och inspirationen har svårt att infinna sig? Eller inte? Fokuserar du för mycket på saker du inte kan göra något åt spiller du bara värdefull tid och riskerar att bli handlingsförlamad.

Det gäller inte bara dåligt väder, det kan lika gärna vara en arbetskollega du irriterar dig på, ett beslut som går dig emot, en förändring på jobbet du inte önskar eller något annat du inte råder över. Det du istället ska ägna din energi åt är dina egna tankar om dig själv.

När det känns tungt och trist behöver du en knuff framåt, några peppande ord, lite uppmuntran. Kan du inte få det från din omgivning kan du i alla fall ge det till dig själv. Som lite hjälp på traven får du här ett antal kloka påståenden som både kända och okända tänkare delat med sig av. Vi har satt dem i ett sammanhang eller tillstånd där du kanske befinner dig just nu eller i en snar framtid.

Lite uppmuntran. Inget annat. Om du inte vågar försöka för att du är rädd för att misslyckas: “De enda skott som du garanterat missar är dem du inte vågar skjuta.” Wayne Gretzky, ishockeylegendar. Om du ändå försöker men tycker att du misslyckas hela tiden: “Jag har misslyckats gång på gång på gång i mitt liv.

Det är därför jag blev framgångsrik.” Michael Jordan, basketstjärna. Om du har svårt att komma igång med saker du vill göra: “Livet är det som händer när du är fullt upptagen med att göra upp planer.” John Lennon, musikikon. Om du tycker att det är för sent eller du är för gammal för att göra något du verkligen vill göra: “Den bästa tiden att plantera ett träd är för 20 år sedan.

Den näst bästa tiden är nu.” Kinesiskt ordspråk. Om du har svårt att uppskatta andras insatser och ge beröm: “Folk kommer att glömma vad du har sagt, folk kommer att glömma vad du har gjort, men folk kommer aldrig att glömma hur du fick dem att känna sig.” Maya Angelou, författare.

• Om du har svårt att tro på din egen förmåga: “Vare sig du tror att du kan eller tror att du inte kan, har du förmodligen helt rätt.” Henry Ford, bilbyggare.
• Om du är rädd att få kritik: “Det finns bara ett sätt att undvika kritik: gör ingenting, säg ingenting, var ingenting.” Aristoteles, filosof.
• Om du anser att det är andras fel att ditt liv inte är så bra som du vill: “När du tar tag i ditt liv och förstår att det är du själv som styr det händer en fruktansvärd sak – du har inte längre någon att skylla på.” Erika Jong, författare.

Om du tycker att det inte är någon idé att lära dig något nytt: “Utbildning kostar pengar. Okunskap är ännu dyrare.” Sir Claus Moser, vetenskapsman. Om du ifrågasätter värdet av ännu en förändring på ditt jobb: “När du alltid gör som du brukar, får du de resultat du alltid har fått.” Kanske något att tänka på nästa gång lågtrycken drar in i ditt liv? : Släpp vädret – tänk så här istället!
Visa hela svaret

Vad är det som ger vackert sommarväder?

Solen – Soligt: Solen skiner från en klar eller nästintill molnfri himmel. Solen dominerar/Övervägande soligt: Endast kortvarigt döljer sig solen bakom moln. Ganska soligt: En aning mer moln än när solen dominerar, men det går bra att njuta av solen om man vill det.

Vackert väder: Ungefär som ganska soligt, men vinden bör inte vara för stark. En del sol/Växlande molnighet: Solen går i moln då och då, ungefär 50-50. En del solchanser: Lite mindre sol än vid växlande molnighet, men solen kikar fram då och då. Solglimtar: Solen kikar fram mellan molnen, men ganska sällan.

Soldis: Solen skiner igenom tunna slöjmoln eller genom disig luft.
Visa hela svaret