Hur Kallt Är Det I Stockholm På Vintern?

Tidsserien visar att det kan vara en betydande naturlig variation från år till år. Antalet frostdagar för mätstationen Observatorielunden var i genomsnitt 116 dagar per år för referensnormalperioden 1961–1990, jämfört med 93 dagar under perioden 1991–2020.

• Detta utgör en minskning med med 20 %.
• R 2020 är det varmaste året som uppmätts i Stockholm sett till årsmedeltemperaturen, den främsta orsaken till detta var en rekordmild vinter.
• Detta år inträffade endast 37 frostdagar, vilket är det lägsta antal som registrerats i hela tidsserien.
• Det högsta antalet frostdagar uppmättes 1941 med 168 frostdagar.

Den lägsta temperatur som uppmätts i Stockholm sedan 1901 är -28,2°C, vilket registrerades 1942. Årets kallaste dag 2021 inträffade den 7 december då minimitemperaturen var -13,2°C.
Visa hela svaret

Hur kall blir vintern 2022 2023?

Årstidernas läge när temperaturdygnet den 8 december avslutats där brunt betyder höst och blått betyder vinter. Källa: SMHI. Foto: SVT Visa alla (10) Visa alla (10) Uppdaterad 9 december 2022 Publicerad 19 oktober 2022 Tarfala i norra Lapplandsfjällen och Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen blev först ut att få vinter, vilket skedde den 14 oktober.

• Fem dygn på raken med en dygnsmedeltemperatur på 0,0 grader eller lägre innebär meteorologisk vinter, där sedan det första av dessa fem dygn räknas som startdatumet.
• Vintersäsongens officiella start kom den 14 oktober när alltså Tarfala och Stekenjokk uppfyllt villkoren.
• Det är klart senare än brukligt för deras del, för normalt ankländer vintern till Tarfala redan den 28 september (statistiskt sett först ut i landet), medan Stekenjokk normalt får vinter den 6 oktober.

Under andra halvan av oktober anlände vintern till delar av norra Norrland, och det är lite senare än brukligt. Efter en mild inledning av november tog vintern i mitten av månaden ett stort kliv söderut ner över större delen av Norrland och vidare till ner över delar av Svealand också.

1. Med kyla i början av december avancerar nu vintern vidare söderut.
2. Troligen är det bara kustnära områden i Götaland som fortsatt har möjlighet att behålla den meteorologiska hösten när vinterkylan nu tar över i landet.
3. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet.
4. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.

Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer Mer i ämnet
Visa hela svaret

Hur kallt brukar det vara på vintern i Sverige?

Temperatur – Sommarlandskap i Jämtland. Sommaren kommer senare uppe på fjället. Härjedalens fjällvärld 17 juni 2009. Det är ännu gott om snö, och marken täcks fortfarande av fjolårsgräset. Dygnsmedeltemperaturen i januari (genomsnitt 1961-1990) varierar från 0 grader i sydligaste Skåne till -13/-15 grader i norra Norrlands inland, i vissa dalgångar ytterligare någon grad lägre.

Ortvarigt kan milda sydvästvindar från Atlanten ge januaritemperaturer på över 10 plusgrader i Götaland (rekordnoteringen är 12,4 grader i Allgunen, Småland 5 januari 1973), Även i Norrlands inland kan tillfälliga påtryckningar av mildluft från Atlanten ge temperaturer upp till 10 plusgrader men vanligtvis håller sig temperaturen en bra bit under fryspunkten.

På åtminstone någon plats i norra Norrlands inland brukar temperaturen sjunka under 40 minusgrader varje vinter i samband med att kall luft från Ryssland tränger in och i extrema fall kan temperaturen sjunka ner mot 50 minusgrader. Rekordnoteringen är -52,6 °C i Vuoggatjålme, Lappland 2 februari 1966.

1. Juli är vanligtvis den varmaste månaden i hela landet och temperaturskillnaderna är då små mellan de södra och norra delarna av landet.
2. Dygnsmedeltemperaturen i juli (genomsnitt 1961-1990) är 15-17 grader i hela Götaland, nästan hela Svealand och hela Norrlands kustland.
3. Endast de högsta fjällområdena har en dygnsmedeltemperatur under 10 grader i juli.

Allra varmast är det normalt i slutet av juli och ofta uppmäts de högsta temperaturerna i östra Småland, I Norrland börjar temperaturen vanligen sjunka i början av augusti medan den första halvan av månaden i Götaland och södra Svealand endast brukar vara marginellt svalare än i juli.
Visa hela svaret

Vad är Köldrekordet i Stockholm?

Tidsserien visar att det kan vara en betydande naturlig variation från år till år. Antalet frostdagar för mätstationen Observatorielunden var i genomsnitt 116 dagar per år för referensnormalperioden 1961–1990, jämfört med 93 dagar under perioden 1991–2020.

1. Detta utgör en minskning med med 20 %.
2. R 2020 är det varmaste året som uppmätts i Stockholm sett till årsmedeltemperaturen, den främsta orsaken till detta var en rekordmild vinter.
3. Detta år inträffade endast 37 frostdagar, vilket är det lägsta antal som registrerats i hela tidsserien.
4. Det högsta antalet frostdagar uppmättes 1941 med 168 frostdagar.

Den lägsta temperatur som uppmätts i Stockholm sedan 1901 är -28,2°C, vilket registrerades 1942. Årets kallaste dag 2021 inträffade den 7 december då minimitemperaturen var -13,2°C.
Visa hela svaret

Vad är Köldrekordet i Sverige?

Köldrekord – När det gäller de allra lägsta uppmätta temperaturerna i Sverige är det slående hur rekorden är hopade till norra Norrland under hösten, vintern och våren samt till Härjedalen under högsommaren. Att övre Norrland inte ståtar med rekord mitt i sommaren beror på att nätterna där är så korta att temperaturen inte hinner sjunka till verkligt extrema värden innan solen åter börjat värma.
Visa hela svaret

Hur blir vintern 2022 i Stockholm?

Första vinterprognosen: Inget tyder på smällkallt väder – mildare än normalt från oktober till mars. Publicerad 07.09.2022 06:41. Den europeiska vädertjänsten ECMWF förutspår högre vintertemperaturer i år.
Visa hela svaret

När kommer det snöa i Stockholm 2022?

Start Aktuellt Större snöfall väntas

Publicerad: 2022-11-20 14.53 Uppdaterad: 2022-11-25 14.51 Det väntas falla stora mängder snö på kort tid och framkomligheten på vägar och i kollektivtrafiken kan därför påverkas. Stanna hemma om möjligt och planera nödvändiga resor i god tid. SMHI varnar för att stora mängder snö kommer falla över Stockholm söndag den 20 november och måndag den 21 november.

Aktuell vädervarning, SMHI:s webbplats När det faller mycket snö kan framkomligheten på vägar och i kollektivtrafiken påverkas. Just nu väntas upp emot 30 centimeter snö lokalt och det kan komma mycket snö på kort tid. Så arbetar Stockholms stad med snöröjning och halkbekämpning Ge dig inte ut på vägarna om det inte är nödvändigt, planera nödvändiga resor i god tid och håll dig uppdaterad på aktuell trafikinformation.

Trafikläget just nu, SL:s webbplats Trafikinformation, Trafikverkets webbplats
Visa hela svaret

Hur blir våren 2022?

Våren 2022 Den 15 februari anlände den meteorologiska våren till södra Götaland. Därmed var det många platser i främst västra och södra Skåne, men även i Blekinges skärgård, på norra Öland samt södra Gotland där man gick direkt från höst till vår, utan att passera vinter.

Ytterligare ett litet vårsteg togs den 23-24 februari, men ett kallt dygn den 4 mars satte sedan stopp för vårens framfart. Nya små vårkliv togs den 6, 9 och 10 mars. Helgen den 19–20 mars bjöd på vårvarma dygn i nästan hela landet och den 17 och 18 mars anlände våren till delar av av nordöstra Norrland.

Under en kall inledning av april stod våren stilla, men med vårvärme över och efter påskhelgen togs stora kliv norrut, och lokalt gjorde även sommaren entré i söder. Sedan dess har våren inte tagit nya kliv, så fortsatt råder meteorologisk vinter i delar av fjällvärlden.
Visa hela svaret

När blir det varmt igen 2022?

Juni 2022 – Högsommarvärmen kom till midsommar – Juni 2022 började trevande med omväxlande svala och lite varmare dagar. En fullständig väderomläggning inleddes strax före midsommar. Solen strålade och ett antal värmerekord för både midsommarhelgen och hela juni månad noterades.
Visa hela svaret

Hur kallt var det på 90 talet?

Efter de senaste årens varma vintrar – nu kommer 90-talskylan, enligt en prognos som Svenska Dagbladet rapporterat om. Det kan få stora konsekvenser för elpriset. – Varje grad spelar roll, säger Magnus Thorstensson, analytiker vid Energiföretagen. I år blir vintern troligtvis kallare än de milda vintrar vi har blivit vana vid de senaste åren.

Från november och fram till början av januari kan vi vänta oss kalla vindar norrifrån, visar Klarts vinterprognos som SvD har tagit del av. Nu förväntas vintern bli som den var för 30 år sedan. På 90-talet var vintern i snitt en till två grader kallare än vad den har varit de senaste åren. – De kalla perioderna i vinter kommer troligen påminna oss om vintrarna som var för 30 år sen, säger Mikael Luhr, meteorolog på Klart till tidningen.

Anledningen till prognosen är två olika väderfenomen. Det tidiga snötäcket över Sibirien och La Niña, som innebär att ytvattnet i Stilla havet är betydligt kallare än vanligt, skriver SvD. Det innebär att polarvirveln, alltså det konstanta lågtrycket vid Nordpolen, kan störas.
Visa hela svaret

När var det senast 35 grader i Sverige?

Längre sommarhalvår – Somrarna blir i snitt allt varmare, men därmed inte sagt att sommarens maxtemperatur höjs i samma takt. Det kanske snarare är att vi får allt glesare mellan temperaturmässigt skrala somrar, och att antalet värmeböljor ökar, alltså perioden med minst 25 grader på dagarna.

Däremot är det mycket som behöver stämma för att temperaturen ska nå 35 grader en svensk sommardag, och varje grad däröver är allt svårare att nå. När hade vi senast 35 grader i Sverige tro? Det måste väl varit extremsommaren 2018 svarar nog de flesta utan att tveka det minsta. Då var det ju så hett, och så länge dessutom.

Men icke då, den sommaren var det “bara” 34,7 grader som högst, i Mariestad i Västergötland den 8 augusti 2018, Rätta svaret är att senast det var 35 grader i Sverige var den 4 augusti 2014, då Falun-Lugnet i Dalarna noterade 35,1 grader, och innan dess 35,0 grader i Målilla i östra Småland den 11 juli 2010,

• Med mer värme och fukt allt längre in mot slutet av sommaren gör att sensommaren förskjuts in mot hösten.
• Just i brytningstider, såsom när sommar övergår i höst, märks klimatförändringarna extra tydligt vill jag hävda.
• Att flytta rekorddatumet för 30 grader från den 28 augusti till början av september känns i mina ögon som det kan hända snart, likaså att 25 grader noteras i början av oktober istället för som hittills den 29 september.

Dessa två tydliga “datumgränser” känner jag är mer troliga att vi få uppleva i en skapligt nära framtid, snarare än 40 grader på sommaren. Finns inget vetenskapligt eller statistiskt belägg bakom dessa påståenden, utan det är bara den känsla jag har när jag ser vilka rekord som oftare slås än andra och vilka rekord som är “färskare” än andra.
Visa hela svaret

När var det 36 grader i Sverige?

Värmerekord – Värmerekorden på sommaren härrör oftast från situationer då varm luft kommer från söder eller sydost och når Sverige i samband med omfattande högtryck över östra Europa, Värmerekorden på vintern uppträder oftast vid kraftig inströmning av varm luft från Atlanten, dvs.

i samband med västlig eller sydvästlig vind. I dessa situationer bidrar en viss föhneffekt till att ytterligare höja temperaturen i lä av fjällkedjan och Sydsvenska höglandet, Den högsta temperaturen i Sverige uppmättes i Ultuna ( 9 juli 1933 ) och i Målilla ( 29 juni 1947 ). På båda ställen var temperaturen 38,0 ºC.

Temperaturen i Ultuna uppmätt på en halv grad när. Den högsta temperaturen i Götaland är 38,0° i Målilla, i Svealand 38,0° i Ultuna, och i Norrland 36,9° i Harads den 17 juli 1945. Sveriges högsta månadsmedeltemperatur är 22,5° i Stockholm juli 2018. Tidigare rekord var 21,8 °C och uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland samt i juli 1914 i Linköping i Östergötland,

Månad	Temperatur	Plats	Datum
Januari	12,4 °C	Allgunnen	5 januari 1973
Februari	16,8°C	Kalmar flygplats	25 februari 2021
Mars	22,2 °C	Oskarshamn Sandbäckshult	30 mars 1968
April	29,0 °C	Genevad	27 april 1993
Maj	32,5 °C	Kristianstad Kalmar	27 maj 1892 28 maj 1892
Juni	38,0 °C	Målilla	29 juni 1947
Juli	38,0 °C	Ultuna	9 juli 1933
Augusti	36,8 °C	Holma	9 augusti 1975
September	29,1 °C	Stehag	1 september 1975
Oktober	24,5 °C	Oskarshamn	9 oktober 1995
November	18,4 °C	Ugerup	2 november 1968
December	13,7 °C	Simrishamn Fårösund	24 december 1977 20 december 2015

Temperaturen är avläst på en halv grad när. Det exakta värdet bör därför ha legat i intervallet 37,8 °C till 38,2 °C.
Visa hela svaret

Hur kallt var det förra vintern?

Vintern 2021 – Mycket mild inledning och slut Vintern 2020/2021 var inledningsvis en mycket mild historia. I samband med en stratosfärisk uppvärmning i början av januari försvagades den polära virveln och kylan avancerade sedan stadigt söderut. Första halvan av februari kopplade så Kung Bore ett järngrepp över landet, särskilt kallt var det då i den södra halvan.

• Flera nationella isdygn noterades och den meteorologiska vintern etablerades i hela Sverige.
• Från mitten av månaden tog mildluften alltmer över och den sista veckan var det så pass milt att ett nytt svenskt februarirekord noterades.
• Medeltemperaturens avvikelse från den normala, vintern 2021 (normalperiod 1991-2020).

Sammantaget blev vintern 2020/2021 utifrån den nya normalperioden 1991-2020 lite mildare än normalt i landets östra delar och lite kallare än normalt i västra Norrland. Vinterns högsta temperatur blev 17,0° och uppmättes i Kalmar i Småland den 25 februari i samband med mycket milt väder i främst Götaland.
Visa hela svaret

Hur kallt kan det bli i Ryssland?

Klimat – Ojmjakon, 2013. Ojmjakon är känt framförallt på grund av de exceptionellt kalla vintrarna. Dygnsmedeltemperaturen i januari är –50 °C, Ojmjakon tävlar tillsammans med om titeln kallaste platsen på och även den kallaste platsen i världen med permanent bosättning.

Ojmjakon är inte beläget extremt långt norrut (ungefär i jämnhöjd med ). De oerhört kalla vintrarna beror framförallt på att byn är inklämd i en dalgång mellan två bergskedjor vilket gör att den kalla luften samlas där. Dessutom är Ojmjakon beläget relativt högt, 740 meter över havet, och det mäktiga som alltid bildas över vintertid stoppar effektivt mildare luft västerifrån att tränga in och mildra vinterkylan.

Den 26 januari 1926 mätte man i Ojmjakon en temperatur på −71,2 °C genom en, vilket är den lägsta kända temperaturen på norra halvklotet.1964 uppmättes utan –71,0 vilket är köldrekord för en permanent bosättning. Temperaturer på ner mot 60 minusgrader eller mer noterades tidigare nästan varje vinter.

• Den rådande klimatuppvärmningen har emellertid medfört att det sker mer sällan men fortfarande uppmätts temperaturer under –55 grader varje vinter.
• Limatet är även extremt på grund av att temperaturskillnaderna mellan och är oerhört stor, uppemot 65 °C i dygnsmedeltemperatur mellan januari och juli, ihop med mer än någon annan plats i världen.

Skillnaden mellan högsta och lägsta temperatur under ett år kan i Ojmjakon och Verchojansk överstiga 100 °C, även det rekord. De höga sommartemperaturerna beror på att den väldiga asiatiska kontinenten värms upp snabbt under våren och sommaren, vilket leder till att östra har världens mest extrema,
Visa hela svaret

Hur varm var sommaren 1959?

Temperaturöverskott i juli och augusti – Juli var åter en månad med temperaturöverskott i stort sett i hela landet. Några dagar gick temperaturen upp till 30°C i delar av Götaland och Svealand. Nederbörden var ojämnt fördelad över landet. Minst nederbörd fick delar av Norrlandskusten, östra Svealands och Götalands kustland.

En del platser fick mindre än 10 procent av den normala mängden. Trakterna runt Hanöbukten fick 300-400 procent av den normala nederbörden då det föll mycket regn månadens sista dygn. Vattentillgången var lägre än normalt i hela landet. Vattenståndet var lägre än normalt och det sjönk under månaden. I stora delar av södra och mellersta Sverige var det torrt i små vattendrag, brunnarna hade sinat och bönderna fick hämta vatten till sina djur från sjöar.

Höskörden var av god kvalitet men kvantitativt liten utom på de platser där den torkat bort helt. Säden brådmognade men även den var av god kvalitet och mindre kvantitet än normalt. I de värst drabbade områdena torkade skogsbären bort, getingarna åt upp körsbären, träd och buskar hade gulnat och gräsmattor och vallar var brunbrända.

Värmen fortsatte i augusti. De relativt varmaste områdena var östra och norra Götaland samt södra Svealand. I Falun noterades nytt augustirekord med +31,6°C. Torkan fortsatte. I Västervik och Nyköping sattes nytt minimirekord, 6,5 respektive 3,1 mm regn under månaden. Vattentillgången i oreglerade vattendrag var mycket under det normala.

Många bäckar, även lite större, var helt torra. Vattenståndet var rekordlågt på de flesta håll i Sverige. I flera vattendrag uppmättes det lägsta vattenståndet överhuvudtaget sedan mätningarna började. I norr sjönk vattenståndet under månaden, medan det i söder var oförändrat, tendens till stigande på några platser, på andra sjunkande.

1. Brunnar sinade på många platser.
2. Sädesskörden avslutad på många håll, tidigare än vanligt.
3. Jorden var för torr för att man skulle kunna plöja och höstså.
4. Mängder av getingar förstörde frukt och bär.
5. Vattenföring vid stationen Kättilssmåla i Lyckebyåns avrinningsområde för perioden 1939-1987.
6. Ret 1955 visas i rött och 1959 i svart.

Sommaren, juni-augusti, som helhet var extremt nederbördsfattig. De hårdast drabbade områdena var östra Götaland, Mälarlandskapen och södra Dalarna. Västervik fick under denna period 41 mm mot normalt 177, Visby 56 mot 154, Örebro 65 mot 219 och Falun 90 mot 210.
Visa hela svaret

Hur kallt på vintern?

Vintern 2021 – Mycket mild inledning och slut Vintern 2020/2021 var inledningsvis en mycket mild historia. I samband med en stratosfärisk uppvärmning i början av januari försvagades den polära virveln och kylan avancerade sedan stadigt söderut. Första halvan av februari kopplade så Kung Bore ett järngrepp över landet, särskilt kallt var det då i den södra halvan.

1. Flera nationella isdygn noterades och den meteorologiska vintern etablerades i hela Sverige.
2. Från mitten av månaden tog mildluften alltmer över och den sista veckan var det så pass milt att ett nytt svenskt februarirekord noterades.
3. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, vintern 2021 (normalperiod 1991-2020).

Sammantaget blev vintern 2020/2021 utifrån den nya normalperioden 1991-2020 lite mildare än normalt i landets östra delar och lite kallare än normalt i västra Norrland. Vinterns högsta temperatur blev 17,0° och uppmättes i Kalmar i Småland den 25 februari i samband med mycket milt väder i främst Götaland.
Visa hela svaret

Varför är det ingen snö i Stockholm?

MELLIN: Sluta håna – Stockholm kan aldrig vara Luleå Publicerad: 21 november Uppdaterad: 21 november Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens. Stockholm kan aldrig vara som Luleå. Eller för den delen Sundsvall. Åtminstone inte när det gäller snö. Så lägg av med alla hånfulla kommentarer som innehåller orden stockholmare, snö och inkompetens.

• Här i, andra delar av östra Sverige och längs E6:an har det snöat mycket de senaste dygnen.
• Väldigt mycket.
• Orange varning har utfärdats om att vädret kan medföra fara för allmänheten, allvarliga skador på egendom och miljö och störningar i samhällsfunktioner.
• Det är alltså inte ett fåtal mysiga julaftonsflingor och en tunn vitmålning av marken som vi talar om.

Utan om ymnigt snöande. Timme efter timme. Redan på söndagen gick lokaltrafiken ut och sade att det var lika bra att vi ställde in oss på att inte åka till jobbet under måndagen. Den som kunde jobba hemma skulle göra det. Bussar halkade runt i snömodden, t-banor och pendeltåg mådde inte heller bra i ovädret, alla SJ-tåg mellan landets största och fjärde största stad, Stockholm och Uppsala, ställdes in. Stockholm i snön. Foto: Tim Aro/TT Men det snöoväder som nu rasar är ovanligt. Till följd av klimatkrisen snöar det väldigt sällan i Stockholm. Ännu mer ovanligt är att det kommer 30 centimeter snö om dagen. Dag efter dag. Förra vintern skottade jag fem gånger.

1. Inte vid något av dessa tillfällen skulle jag säga att det var helt nödvändigt.
2. Senast det kom mycket snö i Stockholm är som jag minns det i samband med det amerikanska presidentvalet för sex år sedan.
3. Då var det ungefär som nu fast under kortare tid.
4. Det är alltså inte konstigt om det blir kaos när det snöar ymnigt timme efter timme i huvudstaden.

Man kan helt enkelt inte ha en stående beredskap för att hela stan ska plogas inom timmar oavsett hur mycket snö det kommit ner. Jag hör det missnöjda mumlet. Inte från alla, men från en del. Att det här jävla landet, som ju faktiskt ligger i norr, inte kan lära sig klara ett enkelt snöfall är skandal.

Om det vore så skulle jag hålla med. Men vi talar alltså inte om små snöfall. Utan om jättestora. Stockholm är inte Luleå. Vi är inte ens Sundsvall. Det snöar mindre här och alltså är beredskapen för omfattande snöoväder inte lika stor som där det snöar mer. Det är simpel matematik. Man kan också kalla det enkel samhällsekonomi.

Och det gäller hela landet. Många av oss kommer ihåg snökaoset i Gävle i 1998. Gävle ligger i södra Norrland. Mellan den 4 och 7 december ökade snötäcket från 1 till 131 centimeter. Dalregementet skickades att undsätta staden bandvagnar användes som ambulanser, allt som gick att ställa in ställdes in.

Den 8 december lämnade det första tåget på fyra dagar Gävle central. Jag minns också när blötsnön vräkte ner över Kiruna för några år sedan. Bilar halkade av vägen, snöröjningen hade svårt att komma fram. Generat fick en del norrbottningar erkänna att inte heller de klarar av alla typer av snöfall med glans.

Man tvingas konstatera att det är svårt att skapa en perfekt vädervärld. Både i Luleå och i Stockholm. Ibland blir det helt enkelt för mycket. Beredskapen räcker inte till. Med andra ord. Jag undanber mig hånfulla kommentarer om att stockholmare, eller andra sörlänningar, dukar under så fort det kommer lite snö.

• Det gör vi inte.
• För att ta mig själv som exempel jobbar jag i dag vid köksbordet.
• Mat finns i kyl och frys, jag skottar var tredje timme.
• Jag har alltså inte dukat under utan väntar bara på att snön ska avta (prognosticerat till i natt), att plogbilarna ska hinna göra jobbet och jag därefter kan ta mig till tidningen.

En helt annan historia är hur myndigheter och trafikföretag klarar informationen till sina brukare och kunder. Det är sällan invändningsfritt.
Visa hela svaret